The rise and deepening of economic globalization has highlighted a closer connection between international arrangements that governs global capital flow on the one hand, and acquisition of land and natural resources on the other. These shifts of political economy underpin how international investment law has created contrasting social dimensions of how land rights remain embedded in many societies. 6 As national and international regulations reflect the governance of land, the legitimacy to mediate among competing land claims will depend much on how these regulations can recognize the different values that society and actors attaches to land. Accordingly, this research will examine the multilevel system of governance covering the growing actions of commercialized land relations in developing countries. By looking at the interface between smallholder’s rights to land and large-scale land deals there is a growing concern that this relationship creates asymmetric rights in favor of the investor. With a closer inspection, it is also crucial to understand the host state’s facilitation of the investment as it determines to a high degree the outcome of land allocation processes.

I Sverige finns det sju lagstiftade diskrimineringsgrunder. Dessa sju lagstiftade grunder är kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning, funktionshinder, religion samt könsöverskridande identitet eller uttryck. Den nuvarande svenska diskrimineringslagstiftningen är till stor del påverkad av EU -rätten. I uppsatsen beskrivs bakgrunden till den nuvarande diskrimineringslagen samt dess sju utvalda grunder. Syftet är att analysera hur urvalsprocessen har sett ut i valet av lagstiftade grunder för att utmynna i en slutsats om Sveriges lagstiftning har begränsningar inom diskriminering. Genom att rättsanalytiskt studera den nuvarande lagstiftningen, den äldre lagstiftningen och internationell påverkan drar jag slutsatser i hur detta sammanlänkas.  Slutsatsen i arbetet landar i att utvecklingen med jämställdhetsarbetet har förändrats under förgående decennier för att i dagsläget bestå av en civilrättslig paraplylagstiftning med skydd för svagare parter. EU och Europarådet har haft ett stort inflytande i utformandet av den nationella lagstiftningen i form av förhållningsregler och aktivt arbete med de mänskliga rättigheterna. I frågan om Sveriges eventuella begränsningar framgår inget entydigt svar utan måste ses utifrån flera olika aspekter.

Våldtäktsbrottet genomgick en radikal förändring den första juli 2018 när samtyckeslagen införlivades i svensk rätt. Gärningspersonen behöver inte längre ha använt sig av något medel eller utnyttjat en särskild situation för att dömas för våldtäkt. Sedan reformen av sexualbrottslagstiftningen omfattar straffansvaret situationer då en person inte deltagit frivilligt i de sexuella handlingarna. Därutöver har en ny ansvarsform tillkommit genom införandet av det nya brottet oaktsam våldtäkt. Lagrådsremissen bemöttes med en hel del kritik från Lagrådet som främst avstyrkte förslaget på grund av att frivillighetsrekvisitet inte uppfyllde kravet på förutsägbarhet. Uppsatsens syfte är att analysera brottet oaktsam våldtäkts konstruktion med särskilt fokus på att fastställa innebörden av frivillighets- och oaktsamhetsrekvisitet. Därtill ska det undersökas om kriterierna är förenade med några oklarheter.  Det kan konstateras att brottet har stärkt skyddet för den sexuella integriteten och självbestämmanderätten; dels i form av dess frivillighetskriterium, dels på grund av att oaktsamhetsansvaret omfattar gärningar där offret lider skada redan vid en oaktsam insikt hos förövaren. Frivillighetsrekvisitet har inget bestämt innehåll men det ska särskilt beaktas om frivillighet har kommit till uttryck genom ord eller handling eller på annat sätt. Insikten hos gärningspersonen ska uppnå kravet på grov oaktsamhet, vilken omfattar medveten oaktsamhet men även vissa grövre fall av omedveten oaktsamhet. Det nya brottet verkar däremot vara förenat med vissa tolkningssvårigheter. I uppsatsen redogörs för gränsdragningsproblematik beträffande gränsen mellan uppsåt och oaktsamhet som främst verkar föreligga när målsäganden reagerat på gärningen med passivitet. Dessutom finns vissa problemfrågor i gränsdragningen mellan ofrivilligt deltagande och lagligt tjatsex, vilket uppstår när målsäganden lämnat uttryck för både vilja och ovilja att delta. Bedömningarna av frivilligt deltagande och oaktsamhet avhandlas i uppsatsen där dessa frågor diskuteras mer utförligt. Sammantaget visar analysen av oaktsam våldtäkt att viss kritik mot brottets utformning verkar haft fog för sig men att det inte är något som inte Högsta domstolen kan klargöra med hjälp av framtida prejudicerande avgöranden. Brottet som sådant fyller en viktig funktion för stärkandet av skyddet för våldtäktsoffer.

No description available.

No description available.

Artikel 14a mervärdesskattedirektivet är en bestämmelse som utvecklar många olika aspekter inom mervärdesskatten. Artikel 14a:s stora påverkan inom mervärdesskatten är införandet av två nya begrepp och dessa är begreppet om elektroniskt gränssnitt och begreppet om faktisk leverantör. Dessutom expanderas vissa begrepp för att omfatta flera beskattningsbara personer ett av dessa system är systemet om Mini One Stop Shop som döps om till One Stop Shop och kommer i stället omfatta fler beskattningsbara personer.   Begreppet elektroniskt gränssnitt är ett brett koncept som kan omfatta många olika områden. Ett elektroniskt gränssnitt i huvudregeln borde anses vara ett system där olika användare kan kommunicera med varandra med hjälp av en enhet eller program, ett sådan system kan vara tillexempel en webbplats där en näringsidkare annonserar sina produkter och en konsument som köper dessa produkter. I artikel 14a beskrivs det också ett nytt begrepp och detta är begreppet om faktiskleverantör. En faktisk leverantör har samma rättigheter/skyldigheter som en det traditionella begreppet leverantör ur ett mervärdesskatteperspektiv. Man kan endast anses vara en faktisk leverantör om man omfattas av begreppet elektroniskt gränssnitt och man möjliggör en leverans från en underliggande leverantör till slut konsumenten genom det elektroniska gränssnittet man bedriver. Därav kan en person anses vara innehavare av ett elektroniskt gränssnitt utan att vara den faktiska leverantören. Samtidigt kan vissa transaktioner genom det elektroniska gränssnittet omfattas av bestämmelsen om faktisk leverantör och vissa inte. Detta betydeter att en innehavare av ett elektroniskt gränssnitt måste vara medveten om vilka transaktioner omfattas av bestämmelsen gällande faktisk leverantör och vilka gör inte det.    Begreppet One Stop Shop är en utveckling på det tidigare systemet Mini One Stop Shop. One Stop Shop-systemet innebär att man redovisar andra länders mervärdesskatt genom ens egna skattemyndighet. One Stop Shop möjliggör också för beskattningsbara personen att slippa momsregistrera sig i varje enskilt medlemstatsland. Huvudregeln är att om man säljer till en konsument i ett annat land ska man moms registera sig i det landet konsumenten befinner sig. Med ett system som One Stop Shop underlättar för e-handelsföretag som har många kunder som befinner sig i olika medlemsstater inom EU. Detta i in tur kan leda till en minskad administrativ börda.   Artikel 14a infördes på grund av att kunna säkerställa en ändamålsenlig och effektiv uppbörd av mervärdesskatten men samtidigt att minska den administrativa bördan för de olika aktörerna så som leverantörer, skatteförvaltningen och konsumenterna. Minskningen av den administrativa bördan och ändamålsenlig uppbörd av mervärdesskatten har kunnat uppnås genom införandet av begreppet elektroniskt gränssnitt/faktisk leverantör. Dessa två begrepp skapar det en tydligare bild om vad som gäller för de olika aktörerna på marknaden, där alla parter som är inblandade vet hur de ska gå till väga. Samtidigt sätter detta en stor börda för företag att anpassa sig till det nya regelverket.

No description available.

No description available.

Uppsatsen bygger på debatten om uppsägningstvister. Tillämpning vid en uppsägning eller avskedande under anställningsförhållande kan ifrågasättas kan avgöras i instanser. Med utgångspunkt i debatten har jag fokuserat på att diskutera balansen mellan arbetstagare och arbetsgivare. I undersökningen har jag tagit del av de remissyttrande som har inkommit från arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer. I de olika klarläggandena går det att urskilja de stora skillnaderna mellan arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna.  Arbetsgivarna vill klart och tydligt begränsa möjligheten för arbetstagare att nyttja sina prövad om personen skilts från sin anställning utan saklig grund. Debatten handlar om att begränsa sig till tolv månaders tvisteperiod, därefter skulle anställningen inte fortlöpa under pågående tvist. Från arbetstagarorganisationernas sida ser man kritiskt på detta, och man vill inte på något sätt röra lagen om anställningsskydd. De ser en potentiell risk att skyddet från lagen skulle urholkas och makten förflyttas till arbetsgivaren. I denna uppsats har jag kommit med egna alternativa lösningar. Enligt min uppfattning finns det andra saker inom anställningsskydd som kan förändras och som inte har nämnts av någon part. Jag diskuterar förändring av provanställning samt vägran att rätta sig efter dom (39§ LAS) där jag vill införa straffansvar i brottsbalken.

This document is a degree project written at the University of Gavle. By station and track section in elevated position is meant that they lie on a plane above the ground surface. Previously, ground planes in the air with the help of 3D properties have never been implemented in Sweden. Today, relatively few 3D properties are formed in Sweden in comparison to how many properties there are in total. This study aims to investigate which property formation is most appropriate and what advantages there are with using 3D or traditional 2D properties for a station and track section in elevated position. In order to get answers to the questions, the thesis work was initiated with a literature review and then interviews and the collection of legal acts were applied. These collections were later compiled in a result of what advantages are available with 2D and 3D-properties, respectively, and what is most appropriate for a station and track section in elevated position. The authors examined a planned railway station and track section in elevated position in Norrkoping municipality in connection with the implementation of Ostlanken. Ostlanken is a railway project for double-track high-speed rail between Stockholm and Linkoping. The purpose of Ostlanken is to increase the capacity for rail traffic for both passenger and freight traffic and to expand a new strain path. It is an investment in environmentally friendly communications and faster trains that contribute to sustainable travel and transport. The property for the future railway station in Norrkoping has not yet been formed and this study will be the basis for decisions. The study was designed to apply generally to railway tracks in elevated position and can be applied to similar cases like that in Norrkoping municipality. The authors compared which property formation is most appropriate for a station and track section in elevated position. The conclusion is that 3D properties have more advantages and benefits compared to a traditional 2D property and associated easements, which means that 3D properties should be used for such an infrastructure project as a railway station in elevated position. / Detta dokument är ett examensarbete som skrivits på Högskolan i Gävle. Med station och spårsträcka i upphöjt läge menas att de ligger på ett plan ovanför markytan. Tidigare har markplan i luften med hjälp av 3D-fastigheter aldrig genomförts i Sverige. Idag bildas relativt få 3D-fastigheter i Sverige i förhållande till hur många fastigheter det finns idag. Denna studie syftar till att undersöka vilken fastighetsbildning som är mest ändamålsenlig samt vilka fördelar som finns med att använda 3D eller traditionella 2D-fastigheter för station och spårsträcka i upphöjt läge. För att få svar på frågeställningarna inleddes examensarbetet med en litteraturgenomgång och sedan tillämpades intervjuer och insamling av förrättningsakter. Dessa insamlingar sammanställdes senare i ett resultat av vilka fördelar som finns med 2D respektive 3D-fastigheter samt vad som är mest ändamålsenlig för station och spårsträcka i upphöjt läge.  författarna undersökte specifikt en planerad järnvägsstation och spårsträcka i upphöjt läge i Norrköpings kommun i samband med genomförande av Ostlänken. Ostlänken är ett järnvägsprojekt för dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Linköping. Syftet med Ostlänken är att öka kapaciteten för järnvägstrafik för både passagerar- och godstrafik samt att bygga ut en ny stambana. Det är en satsning på miljövänliga kommunikationer och snabbare tåg som bidrar till hållbara resor och transporter. Fastigheten för den kommande järnvägsstationen i Norrköping har ännu inte bildats och denna studie ska ligga till underlag för beslut. Studien utformades för att gälla generellt för järnvägsspår i upphöjt läge och kan tillämpas på liknande fall som det i Norrköpings kommun. Författarna jämförde vilken fastighetsbildning som blir mest ändamålsenlig för station och spårstäcka i upphöjt läge. Slutsatsen är att 3D-fastigheter har fler fördelar och vinster jämfört med traditionella 2D-fastigheter med tillhörande servitut, vilket gör att 3D-fastigheter bör användas för ett sådant infrastrukturprojekt som järnvägsstation i upphöjt läge.