No description available.

This thesis aims to analyze when ethnic discrimination can be allowed during a recruitment process, as well as how and when positive discrimination is encouraged in a recruitment process. The thesis uses the legal framework for discrimination and presents cases from the Swedish labour court to give an idea of how the labour court judges in these types of cases. In addition, different parts of a recruitment process, what an employer's rights and obligations are during a recruitment process are described. Furthermore, the thesis sheds light on what positive discrimination is and how it can be used to achieve goals or desired results in a workplace. A legal dogmatic method is used throughout to address ethnic discrimination and positive discrimination during a recruitment process. Cases and draft law are used to reach conclusions on how the ban on ethnic discrimination limits an employer's right to recruit whomever they want but also what positive discrimination means for an employer. The study shows that employers must be very specific in their requirements and what they search for in a potential employee when recruiting. Thus, employers cannot make whatever requirements they want. In addition, it becomes clear that an employer can abscond substantially from the responsibility of ensuring that no discrimination should occur by highlighting personal suitability. When it comes to positive discrimination it becomes clear that as an employer you need to work after a plan to reach equality to be able to use positive discrimination as a tool when requiting. Furthermore, it is clear that there are certain criteria that must be met in order for positive discrimination to be considered okay, something that the Court of Justice pursue is the principle of proportionality, i.e. that the purpose must be proportionate to the object. In addition, it is also important that an objective assessment is made in each case.

No description available.

Fotbollsföreningar samt idrottsaktiebolag förvärvar fotbollsspelare från utlandet för att bygga upp och förbättra laget med professionella spelare. Detta har ansetts utgöra en del av föreningars naturliga inslag för att vidareutveckla och förbättra lagidrotten. Ideella föreningar vilket fotbollsföreningar normalt sett hör till, är inte skattskyldiga för mervärdesskatt enligt nationella bestämmelser då dem inte anses bedriva en ekonomisk verksamhet enligt 4 kap 8 § SFS 1994:200 mervärdeskattelagen (ML). Däremot saknas motsvarighet i rådets direktiv 2006/112/EG (MD) som undantar ideella föreningar från mervärdesskatt såsom det finns stadgat i den nationella mervärdesskattelagen. Det finns ingen tydlig lagtext för ideella förening samt ingen motsvarighet i direktivet. Det kan då vara svårt för idrottsföreningar att veta hur de ska agera i vissa situationer. Till skillnad från ett idrottsAB där idrottsföreningar bedriver sin förening som ett aktiebolag finns det ett tydligt regelverk då de följer aktiebolagslagen. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur spelarövergångar från utlandet ska hanteras och även om reglerna är förenligt med EU-direktivet. I ett viktigt och betydande mål från 21 september 2007 kom Högsta förvaltningsdomstolen fram till att Degerfors IF var skyldig att betala mervärdesskatt på ersättningar för spelarövergång av fotbollsspelare även fast Degerfors IF var en ideell förening. Degerfors IF ansågs vara en ekonomisk verksamhet även fast föreningen hade ett ideellt ändamål. Detta mål är av stor betydelse idag när det inte finns andra regelverk att förhålla sig till för idrottsföreningar. Ideella föreningar är i regel undantag från att betala skatt enligt svensk rätt men är skyldiga att betala mervärdesskatt enligt mervärdesskattedirektivet. Föreningarna kan själva åberopa direkt effekt och på så sätt bli skatteskyldiga. Det har även varit av intresse att diskutera avdragsrätten för en ideell förening i detta fall. En ideell förening har egentligen inte rätt till avdrag då de inte är mervärdesskatteskyldiga. Men när de i dessa situationer betalar mervärdesskatt så finns det ett direkt och omedelbart samband och får därmed göra avdrag för den ingående momsen. Reglerna i mervärdesskattelagen anses stå i strid med EU-rättens direktiv gällande ideell förening, vilket gör det svårt att säkerhetsställa en rättvis och likformig tillämplig av lagen för ideella föreningar. En ekonomisk verksamhet som är skattskyldig har avdragsrätt om det finns ett direkt och omedelbart samband mellan den ingående transaktionen och en eller flera utgående transaktioner.

An employee who experiences a substandard working environment risk suffering from ill health and various occupational injuries. To maintain a good psychosocial work environment, the Work Environment Agency, Arbetsmiljöverket, has issued regulations on, among other things, organizational and social work environment as well as systematic work environment work as a supplement to the Work Environment Act, Arbetsmiljölagen. The employer works with the help of a safety representative, alternatively a safety committee, according to the Work Environment Agency's well-designed guidelines to maintain a satisfactory psychosocial work environment. Previous research shows that it would be naive to think that we could map all the factors that affect the work environment, but the purpose of this study is to focus on factors that can positively affect the social work environment. More concretely, the essay will focus on the importance of social support, which includes the opportunity to create social relationships with coworkers and managers in the workplace that you can confide in and receive support and encouragement from. Social support in the workplace increases employee motivation and job satisfaction, and research shows that a lack of social support can lead to several illnesses, such as mental illness. To be able to answer the question about how much of an impact social support has on the workplace, I have carried out a thorough quantitative investigation using both concrete statistics and current law.

No description available.

I dagens Sverige råder en bred konsensus i att tillgången till en välfungerande finansmarknad är avgörande för den ekonomiska tillväxten. Då Sverige som ekonomi är beroende utav en stabil finanssektor, är den finansiella marknaden är en oundgänglig del av samhället. I centrum av den svenska finanssektorn, och således den ekonomiska tillväxten, står ett fåtal tätt sammanlänkade kreditinstitut. Till följd av denna sammanlänkning råder en förhöjd strukturell sårbarhet i det finansiella systemet, innebärandes att finansiella problem hos något av dessa kreditinstitut riskera sprida sig i systemet och leda till att den finansiella stabiliteten rubbas. Dessa värdeminskningar kan i sin tur leda till solvensproblem hos de tillgångshanterande kreditinstituten, vilka riskerar medföra stora kostnader för den svenska staten. Av denna anledning har det ansetts nödvändigt att genom ny skattelagstiftning dels upprätthålla den finansiella stabiliteten, dels minska risken för, samt skadeverkningarna av, en finansiell kris. Sedan 1 januari 2022 gäller lag (2021:1256) om riskskatt för kreditinstitut som syftar till att genom beskattning av kreditinstitut kompensera för statliga kostnader som uppstår vid en finansiell kris orsakad av nämnda institut. För att kompensera för dessa kostnader kommer denna riskskatt, även känd som bankskatt, att stärka de offentliga finanserna med 7,6 miljarder kronor per år. Som kommer att framgå av detta arbete är dock utformningen av riskskatten problematisk i ett flertal avseenden. Samtidigt som ökade skatteintäkter stärker de offentliga finanserna, talar mycket för att riskskatten till sin konstruktion är handlingsdirigerande och medför snedvridande effekter på konkurrensen mellan kreditinstitut. Något som, i motsats till riskskattens syfte, riskerar rubba den finansiella stabiliteten och därigenom den överordnade samhällsekonomin. / In Sweden, there is a broad consensus that access to a well-functioning financial market is crucial for economic growth. The financial market is an indispensable part of society, as Sweden's economy is dependent on a stable financial sector. At the center of the Swedish financial market, and thus also of economic growth, are a few closely linked credit institutions.  As a result of this interconnectedness, there is an increased structural vulnerability in the financial system. In the event of serious financial situations, problems in these credit institutions can risk spreading through the system and lead to a disruption of financial stability, with both risky and safe assets falling sharply in value. This could result in solvency problems among the asset-holding credit institutions.  These problems, in turn, risk giving rise to major costs for the Swedish state, which is why it has been considered necessary to maintain financial stability and reduce the risk of, and the harmful effects of, a financial crisis through preventive tax legislation.  Since January 1, 2022, the Act (2021:1256) on risk tax for credit institutions has been in force, which aims to compensate for government costs arising from a financial crisis caused by credit institutions through taxation of credit institutions.  To compensate for these costs, this risk tax, also known as a bank tax, will strengthen public finances by SEK 7.6 billion per year.  However, as this paper will show, the design of the risk tax is problematic in several respects. While economic stability is promoted through increased tax revenue and public finances are thereby strengthened, there are many indications that the risk tax, by its very design, has distorting effects on competition between credit institutions. Effects that can have a negative impact on the overall economy.

The electrification of the transport sector is dependent on the establishment of new charging infrastructure for electric vehicles. In order to achieve Sweden’s environmental goals, the government has commissioned Lantmäteriet to chart the obstacles of establishing charging infrastructure within joint facilities. During the charting, Lantmäteriet has observed the fact that joint property associations that manage joint facilities for garage and parking purposes receive government grants for charging infrastructure, even though the joint facility does not include charging infrastructure. This paper aims to investigate how joint property associations manage permit issues and agreements regarding charging infrastructure, when charging infrastructure is not included in the joint facility. This paper also examines if these issues are taken into account in the grant processing by Naturvårdsverket. The aim of this paper is to generate new knowledge that can be used in Lantmäteriet’s work. The study has been carried out through interviews with joint property associations and through communication with representatives from Naturvårdsverket. The results show that it is common for joint property associations to set up charging infrastructure contrary to the purpose of the facility. Furthermore, it is stated that ignorance and the fact that the associations consciously make decisions against the purpose of the facility due to time and cost causes, are the main reasons for the establishment. The authors also state that Naturvårdsverket and Lantmäteriet have different views on when and how charging infrastructure can be considered a part of a joint property. Furthermore, it is concluded that inconsistent legislation makes it difficult for ordinary people who administer joint property associations to comply with current laws and regulations. / Elektrifieringen av transportsektorn är beroende av att upprättande av ny laddinfrastruktur för elfordon sker i tillräcklig omfattning. För att nå Sveriges miljömål har Regeringen bland annat givit i uppdrag till Lantmäteriet att kartlägga eventuella hinder för laddinfrastruktur inom gemensamhetsanläggningar. Under arbetet observerade Lantmäteriet det faktum att samfällighetsföreningar som förvaltar gemensamhetsanläggningar för garage- och parkeringsändamål erhåller statliga bidrag för laddinfrastruktur, utan att någon kontroll utförs huruvida laddinfrastruktur ingår i gemensamhetsanläggningen eller inte. Arbetet syftar till att utreda hur samfällighetsföreningar löser tillståndsfrågor och överenskommelser inom sin förvaltning då anläggningen inte omprövats, samt att undersöka huruvida dessa frågor tas hänsyn till vid utbetalning av bidrag. Målet med arbetet är att generera ny kunskap som kan användas av Lantmäteriet för att rikta informationsinsatser om gällande regelverk till rätt målgrupp. Arbetet har genomförts genom intervjuer med samfällighetsföreningar som erhållit bidrag för laddinfrastruktur och genom kommunikation med företrädare för Naturvårdsverket. Av resultatet framgår att det är vanligt förekommande att samfällighetsföreningar inrättar laddinfrastruktur i strid mot anläggningens ändamål. Vidare konstateras att okunskap samt det faktum att föreningarna medvetet fattar beslut emot anläggningens ändamål på grund av tids- och kostnadsskäl är huvudorsaker för inrättandet. Författarna konstaterar även att Naturvårdsverket och Lantmäteriet har olika syn på hur laddinfrastruktur kan anses ingå i en anläggning eller inte. Vidare dras slutsatsen att inkonsekvent lagstiftning gör det svårt för de lekmän som administrerar samfällighetsföreningar att förhålla sig till gällande lagar och regler.

No description available.

No description available.