Under det tidiga 1900-talet hade kafferepet sin storhetstid. Allra vanligast var kafferepen i vardagslag, där kvinnor fick en paus i sin arbetsdag för att dricka kaffe, äta kakor och samtala med sina väninnor. Syftet med undersökningen är att analysera hur kafferep i hemmen under 1900-talets första decennier uppfattades och genomfördes, samt i relation till vilka företeelser som kafferepet får sin mening. Vidare är syftet att belysa hur ideal och praktiker i kafferepet kan förstås som kulturyttringar i förhållande till tidsanda, ritual och kvinnors livssammanhang. Detta görs med utgångspunkt i frågelistan Kafferep och kaffebjudning (LUF148), tidningen Husmodern och etikettsböcker utgivna av tidskriften, samt annat arkivmaterial från det tidiga 1900-talet. I materialet framträder berättelser om hur kafferepet var en betydelsefull bjudning med gemenskapen i fokus, men också hur det på olika sätt var socialt villkorat och fungerade som en klassmarkör. Framförallt var kafferepet en tillställning av stark rituell karaktär. Därtill tar undersökningen fasta på att kafferepet var en het politisk fråga som dök upp i olika samhällsdebatter i såväl moraliska argumentationer runt sekelskiftet 1900 – till diskussioner om produktivitet och modernitet i välfärdsstaten Sverige.