I dagens samhälle är kravet på en god språklig förmåga stort. Samtidigt som svenska elevers språkliga förmågor sjunker enligt flera internationella tester. Regeringen har under de senaste åren satt in flera stödåtgärder för att stärka språkutveckling hos svenska barn. Förändringarna medför större krav på undervisningen i förskolan och förskollärarens medvetenhet av de förmågor barn förväntas besitta vid skolstart. Studiens syfte är att genom brevmetoden belysa och problematisera en likvärdig språkutvecklande undervisning i förskolan. I studien undersöktes språkutvecklande undervisning med påverkande faktorer på organisations och verksamhetsnivå. Förhållningssätt till språkutvecklande undervisning samt medvetenhet av språklig progression inför förskoleklass undersöktes också. Läroplansteorin användes för att analysera hur respondenterna transformerar formuleringsarenan samt faktorer som påverkar realiseringen av den språkutvecklande undervisningen i förskolan. Studiens resultat påvisar variation i förhållningssätt gällande språkutvecklande undervisning. I studien framkommer en skillnad i förskollärarnas syn på lärande och undervisning, vilket påverkar hur den språkutvecklande undervisningen realiseras. Den språkutvecklande undervisningen på organisationsnivå påverkas av rektors kompetens och förhållningssätt till ämnet, vilket i sin tur påverkar förskollärarens realisering av den språkutvecklande undervisningen. Vidare visar studiens resultat att det saknas en medvetenhet av de förväntningar som finns på barns språkliga kunskaper i förskoleklass samt att realiseringen av den språkutvecklande undervisningen varierar beroende på förskollärarens kompetens. Resultatet påvisar förskollärarens betydelse för den språkutvecklande undervisningens kvalitet, samt realiseringsarenans avsaknad av ett evidensbaserat material. Detta påverkar i sin tur likvärdigheten av den språkutvecklande undervisningen, samt synliggörandet av barns språkliga progression.