Bakgrund: Sverige upplever demografiska förändringar i samband med en högre invandring och en majoritet av utlandsfödda personer i Sverige arbetar inom vård och omsorg. Statistiska Centralbyrån prognostiserar för en personalbrist om 160 000 utbildade år 2035 i vård- och omsorgssektorn, vilken under de senaste åren har mottagit ett ökat antal anmälningar till DO som upprättats med etnisk tillhörighet som diskrimineringsgrund. Ökningen indikerar att chefer inom äldreomsorgen utmanas att skapa en inkluderande verksamhet, varav studien har undersökt hur chefer diskuterar kring mångfald och hur de arbetar för att inkludera detta i verksamheten. Syfte: Genom intervjuer med sex verksamhetschefer inom privat äldreomsorg ämnar studien att bidra till forskning gällande mångfaldsarbete inom äldreomsorgen. Studiens syfte är att undersöka hur verksamhetscheferna uttrycker sig kring mångfald och hur de arbetar med etnisk mångfald bland personalen. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod från ett realistiskt perspektiv. Den huvudsakliga empiriska insamlingen har skett genom intervjuer med verksamhetschefer på äldreboenden tillhörande två stora svenska vårdorganisationer inom privat äldreomsorg. Studien har följt en iterativ ansats vilket innebär att teori och empiri insamlats växelvis. Slutsats: Ur studien kan urskiljas att verksamhetscheferna anser sig sakna incitament för att arbeta med mångfald, vilket kan förklaras med att mångfald och integration enligt cheferna sker naturligt utan behov av deras inblandning. Ytterligare slutsats i studien är att stereotypiseringar av svenskfödd och utlandsfödd personal förekommer, där de sistnämnda tillskrivs särskilda egenskaper som anses lämpliga för vårdyrket. Vi konstaterar även en avsaknad av tydliga mångfaldsmål, en osäkerhet kring målsättning samt att existerande regelverk kan utesluta vissa personer i arbetsstyrkan. / Background: Sweden is experiencing demographic changes due to higher levels of immigration and a majority of foreign-borns in Sweden work within health and social care. Statistics Sweden predicts a personnel shortage of 160 000 qualified in 2035 in the health and social care sector, which during recent years has received an increased number of reports to the Swedish discrimination bureau due to ethnic discrimination. The increase indicates that unit managers within elderly care are challenged to create an inclusive business, whereas the study has investigated how managers discuss diversity and how they implement this in their operations. Purpose: By interviewing six unit managers from private retirement homes, the study intends to contribute to research regarding diversity work within elderly care. The purpose of the study is to investigate how unit managers discuss diversity and how they work with ethnic diversity among the personnel. Methodology: The study has been conducted with a qualitative method from a realistic perspective. The empirical data has primarily been collected through interviews with unit managers from two of the biggest actors in Swedish elderly care. An iterative approach has been applied where theory and empirical data were alternately collected. Conclusion: The study distinguishes that unit managers lack incentives for working actively with diversity. According to the managers this can be explained with the fact that diversity and integration is a natural process, without any need of top management. Another conclusion is that stereotyping of both Swedish and foreign-borns occurs, whereas the latter is perceived to have specific characteristics considered suitable for the care profession. We also discovered a lack of distinctive diversity goals, an uncertainty regarding goal setting and that existing regulations may act excluding for some individuals in the work force.