<p>Arbetet som ambulanspersonal är påfrestande, såväl fysiskt som psykiskt.</p><p>Att vara fysiskt vältränad är säkerligen en fördel, men kan man vara</p><p>vältränad även på det psykiska planet? Många studier har gjorts om</p><p>ambulanspersonalens copingstrategier, men få har gjorts i Sverige. Studier</p><p>gjorda utomlands har visat att några av de vanligaste copingstrategierna hos</p><p>ambulanspersonal är socialt stöd, emotionell- och kognitivcoping. Denna</p><p>studie har gjorts för att belysa relationen mellan socialt stöd och coping</p><p>angående arbetsmiljöstressorer hos ambulanspersonal i Mellansverige.</p><p>Författaren genomförde studien genom intervjuer av fyra kamratstödjare</p><p>inom ambulansen. Resultatet visade att socialt stöd har en stor betydelse för</p><p>ambulanspersonalen för att lägga upp copingstrategier i hanteringen av</p><p>arbetsmiljöstressorer. Studien visar samma tendens hos ambulanspersonal</p><p>utomlands.</p>

Arbetet som ambulanspersonal är påfrestande, såväl fysiskt som psykiskt. Att vara fysiskt vältränad är säkerligen en fördel, men kan man vara vältränad även på det psykiska planet? Många studier har gjorts om ambulanspersonalens copingstrategier, men få har gjorts i Sverige. Studier gjorda utomlands har visat att några av de vanligaste copingstrategierna hos ambulanspersonal är socialt stöd, emotionell- och kognitivcoping. Denna studie har gjorts för att belysa relationen mellan socialt stöd och coping angående arbetsmiljöstressorer hos ambulanspersonal i Mellansverige. Författaren genomförde studien genom intervjuer av fyra kamratstödjare inom ambulansen. Resultatet visade att socialt stöd har en stor betydelse för ambulanspersonalen för att lägga upp copingstrategier i hanteringen av arbetsmiljöstressorer. Studien visar samma tendens hos ambulanspersonal utomlands.