Zugl.: Zürich, Techn. Hochsch., Diss., 2009

This thesis gives formal definitions of discourse-givenness, coreference and reference, and reports on experiments with computational models of discourse-givenness of noun phrases for English and German. Definitions are based on Bach's (1987) work on reference, Kibble and van Deemter's (2000) work on coreference, and Kamp and Reyle's Discourse Representation Theory (1993). For the experiments, the following corpora with coreference annotation were used: MUC-7, OntoNotes and ARRAU for Englisch, and TueBa-D/Z for German. As for classification algorithms, they cover J48 decision trees, the rule based learner Ripper, and linear support vector machines. New features are suggested, representing the noun phrase's specificity as well as its context, which lead to a significant improvement of classification quality. / Die vorliegende Arbeit gibt formale Definitionen der Konzepte Diskursgegebenheit, Koreferenz und Referenz. Zudem wird über Experimente berichtet, Nominalphrasen im Deutschen und Englischen hinsichtlich ihrer Diskursgegebenheit zu klassifizieren. Die Definitionen basieren auf Arbeiten von Bach (1987) zu Referenz, Kibble und van Deemter (2000) zu Koreferenz und der Diskursrepräsentationstheorie (Kamp und Reyle, 1993). In den Experimenten wurden die koreferenzannotierten Korpora MUC-7, OntoNotes und ARRAU (Englisch) und TüBa-D/Z (Deutsch) verwendet. Sie umfassen die Klassifikationsalgorithmen J48 (Entscheidungsbäume), Ripper (regelbasiertes Lernen) und lineare Support Vector Machines. Mehrere neue Klassifikationsmerkmale werden vorgeschlagen, die die Spezifizität der Nominalphrase messen, sowie ihren Kontext abbilden. Mit Hilfe dieser Merkmale kann eine signifikante Verbesserung der Klassifikation erreicht werden.

Techn. University, Diss., 2004--Berlin.

Syftet med studien är att undersöka vilka handformer som är vanligast förekommande i polysyntetiska tecken i svenskt teckenspråk. Studien, som är den första i sitt slag, fokuserar på polysyntetiska tecken som betecknar rörelsesituationerna befintlighet, förflyttning, stationär rörelse och stillastående. Polysyntetiska tecken har tre manuella aspekter precis som fasta tecken (lexikala tecken). Medan de fasta tecknens manuella aspekter bär ingen egen betydelse, så är dessa aspekter betydelsebärande hos polysyntetiska tecken. Den betydelsebärande delen handform kallas för klassifikator, och har underkategorierna icke-agentiv och agentiv klassifikator. I studien har förekomster av handformer delats upp i tre kategorier enligt vilken den typ av korrelat som klassifikatorerna har: Direkt korrelat, indirekt korrelat och utan korrelat. Materialet som har använts till studien är fyrtioen annoterade texter på svenskt teckenspråk från Svensk teckenspråkskorpus. Totalt hittades 242 förekomster av polysyntetiska tecken som kategoriserades utifrån klassifikatorer. Icke-agentiva klassifikatorer är vanligast, 191 förekomster, där de tre vanligast förekommande handformerna är dubbelkroken, sprethanden och pekfingret. De vanligast förekommande rörelsesituationerna med icke-agentiva klassifikatorer är egenförflyttning och befintlighet. För agentiva klassifikatorer hittades 51 förekomster, där de tre vanligast förekommande handformerna är A-handen, S-handen och knutna handen. Här är rörelsesituationen objektförflyttning den mest frekvent förekommande. Resultatet kan förhoppningsvis påverka synen på vilka handformer som främst bör ingå i undervisningen för nybörjare i teckenspråk.

In der Diplomarbeit wird die Weiterentwicklung eines Prototyps zur Nachrichtenklassifikation sowie die Integration in das bestehende Web-orientierte Informationssystem (WEBIS) beschrieben. Mit der entstandenen Software vorgenommene Klassifikationen werden vorgestellt und mit bisherigen Erkenntnissen verglichen.

No description available.