Bakgrund   Antalet personer med kognitiva sjukdomar ökar dramatiskt. Största andelen av människor som drabbas av kognitiva sjukdomar är äldre vuxna, 65 år eller äldre. Personer med kognitiva sjukdomar upplever att de har sämre livskvalitet och mindre mobilitet. Därför är fysisk aktivitet för denna patientgrupp en viktig fråga för att förbättra deras livskvalitet via implementering av personcentrerad omvårdnad. Därför finns det behov av att genomföra en icke-systematisk litteraturöversikt för att belysa den evidens och forskning som finns inom området. Syfte  Syftet var att beskriva upplevelser av fysisk aktivitet hos personer med kognitiva sjukdomar som är 65 år eller äldre.  Metod Denna studie är en icke-systematisk litteraturöversikt som inkluderar 16 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metodansats. Databaserna PubMed och CINAHL användes för inhämtning av artiklarna med hjälp av olika sökordskombinationer. Alla de inkluderade artiklarna kvalitet granskades med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och resultatet analyserades med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat I resultatet sammanställdes fyra huvudkategorier: Positiva upplevelser av fysisk aktivitet, Upplevelser av hinder vid fysisk aktivitet, Upplevelser av social interaktion och Omgivningens betydelse vid fysisk aktivitet. Resultatet visade en nyanserad bild av olika subjektiva upplevelser där positiva emotionella upplevelser och upplevelser av social interaktion var centrala. Känsla av sammanhang, interprofessionella samspel samt betydelse av miljö var viktiga faktorer som bidragit till både positiva och negativa upplevelser hos personer med kognitiva sjukdomar. Slutsats Denna icke-systematisk litteraturöversikt visade behov av personcentrerat omvårdnad samt interprofessionell, tvärvetenskaplig rehabilitering i form av fysisk aktivitet hos personer med kognitiva sjukdomar. Evidensbaserad implementering kan med fördel användas i syfte att skapa individuellt anpassade tränings- och aktivitetsprogram samt förbättra sjuksköterskans kunskap, kompetens och genomförande av omvårdnadsarbete inom denna patientgrupp. En effektiv planering, resursfördelning och genomförande av interventioner som inkluderar social interaktion mellan vårdtagare, deras anhöriga och vårdpersonal bidrar till positiva upplevelser av fysiska aktiviteter hos personer med kognitiva sjukdomar. / Background The number of people with cognitive disorders is increasing. The largest proportion of people affected by cognitive disorders are people 65 years of age or older. People with cognitive disorders experience a lower quality of life and less mobility. Physical activity for this patient group is an important issue to improve their quality of life via the implementation of person-centered care. Aim The aim was to describe experiences of physical activity in people with cognitive disorders aged 65 or older. Method This study is a non-systematic literature review that includes 16 original scientific articles with a qualitative methodological approach. The databases PubMed and CINAHL were used to retrieve the articles using different search word combinations. All the included articles were analyzed by Sophiahemmet Högskolas assessment basis document. An integrated data analysis method was used. Results In the result four main categories were compiled: Positive experiences of physical activity, Experiences of obstacles during physical activity, Experiences of social interaction and The importance of the environment during physical activity. The result showed a nuanced picture of different subjective experiences where positive emotional experiences and experiences of social interaction were central. A sense of coherence, interprofessional interaction and the importance of the environment were factors that contributed to both positive and negative experiences. Conclusions This non-systematic literature review showed a need of person-centred nursing as well as interprofessional, interdisciplinary physical activity rehabilitation for people with cognitive disorders. Evidence-based implementation can be used in order to create individually adapted training and activity programs and to improve the nurse's knowledge, competence and implementation of nursing work within this patient group. An effective planning, resource allocation and implementation of interventions that include social interaction between care recipients, their relatives and care staff contributes to positive experiences of physical activities in people with cognitive disorders.

I hela världen lever omkring 55 miljoner personer med en kognitiv sjukdom. I Sverige beräknas omkring 150 000 personer ha en kognitiv sjukdom. Kognitiva sjukdomar påverkar det dagliga livet för både personer som lever med sjukdomen, men omgivningen kan även påverkas. Det är vanligt att utveckla beteendemässiga och psykiska symtom vid kognitiv sjukdom och en av de vanligaste bakomliggande orsakerna till uppkomsten av dessa symtom är smärta.  Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av smärtlindrande strategier i vården av personer med kognitiv sjukdom.  Vald metod för att besvara syftet är litteraturöversikt. Resultatet har sammanställts genom kvalitativ innehållsanalys av 17 stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ design, publicerade mellan åren 2013-2023.  Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: Hinder och möjligheter, Samverkan samt Organisation. Nedsatt verbal kommunikation kan vara ett hinder för att upptäcka, bedöma, lindra och utvärdera smärta. När den verbala förmågan är nedsatt kan beteendeförändringar och kroppsspråk läsas av för att upptäcka smärta. Samverkan mellan sjuksköterska och anhöriga, samt samverkan med andra yrkeskategorier i teamet, kan underlätta arbetet med smärtlindring.  Slutsatsen är att sjuksköterskors erfarenheter av smärtlindrande strategier hos personer med kognitiv sjukdom är en utmaning. Sjuksköterskors erfarenheter inom omvårdnad kopplat till smärtlindrande strategier för personer med kognitiv sjukdom är värdefulla att ta vara på för att kunna utveckla mer anpassade verktyg och rutiner för denna målgrupp. För att kunna möta personens unika behov framkommer det att ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden är meningsfullt. Sjuksköterskor uppger ett behov av mer kunskap om kognitiva sjukdomar för att kunna upptäcka och bedöma smärta, samt kunna sätta in lämpliga åtgärder för att lindra smärta. Teamsamverkan behöver lyftas fram och stärkas i det dagliga arbetet med personer med kognitiv sjukdom. / Worldwide, around 55 million people live with a cognitive disorder. In Sweden, it is estimated that around 150,000 people have a cognitive disorder. Cognitive disorders affect the daily life of both people living with the disorder, but also the surroundings can be affected. It is common to develop behavioral and psychological symptoms in cognitive disorder and one of the most common underlying causes for the onset of these symptoms is pain. The purpose of the literature study was to describe nurses' experiences of pain-relieving strategies in the care of people with cognitive disorders. The chosen method to answer the purpose is a literature review. The result has been compiled through thematic content analysis of 17 scientific articles with a qualitative design, published between the years 2013-2023. The results are presented in three main categories: Obstacles and opportunities, Collaboration and Organization. Impaired verbal communication can be a barrier to detecting, assessing, alleviating and evaluating pain. When verbal ability is impaired, behavioral changes and body language can be read to detect pain. Cooperation between nurses and relatives, as well as cooperation with other occupational categories in the team, can facilitate the work with pain relief. The conclusion is that nurses' experiences of pain-relieving strategies in people with cognitive disorders are a challenge. Nurses' experiences in nursing linked to pain-relieving strategies for people with cognitive disorders are valuable to take advantage of in order to develop more adapted guidelines and routines for this target group. In order to be able to meet the person's unique needs, it appears that a person-centered approach in nursing makes sense. Nurses state a need for more knowledge about cognitive disorders in order to be able to detect and assess pain, as well as to be able to implement appropriate measures to relieve pain. Team collaboration needs to be highlighted and strengthened in the daily work with people with cognitive disorders.