<p>Syfte med detta arbete är att utifrån ett sociologiskt perspektiv belysa begreppet omsorg och den eventuella problematik som begreppet genom olika tolkningar av dess innebörd kan medföra för dem som arbetar inom vård och omsorgssektorn. Ansatsen i studien är kvalitativ och det empiriska materialet består av intervjuer med personal inom vård- och omsorgssektorn samt fältanteckningar. Vi har utgått från fenomenologin vilket innebär att empirin och analysen utgår från våra intervjupersoners beskrivningar och upplevelser av omsorgen. De teoretiska infallsvinklar som används i analysen utgår från bland annat Goffmans dramaturgiska perspektiv och Johan Asplunds begrepp socialitet.</p><p>Studien visar att begreppet omsorg är svårt att definiera och saknar klara gränser, då omsorg är kontextbundet och beroende av de många relationer som existerar i omsorgssituationen och påverkar den omsorgs som ges. Detta innebär att förväntningarna på omsorgens karaktär skiljer sig åt, då olika omsorgssituationer uppfattas, tolkas och genomförs olika beroende på individers olikhet och aktuell situation. I arbetet som följer belyser och problematiserar vi en del av alla de möjliga aspekterna av begreppet omsorg.</p>

Syfte med detta arbete är att utifrån ett sociologiskt perspektiv belysa begreppet omsorg och den eventuella problematik som begreppet genom olika tolkningar av dess innebörd kan medföra för dem som arbetar inom vård och omsorgssektorn. Ansatsen i studien är kvalitativ och det empiriska materialet består av intervjuer med personal inom vård- och omsorgssektorn samt fältanteckningar. Vi har utgått från fenomenologin vilket innebär att empirin och analysen utgår från våra intervjupersoners beskrivningar och upplevelser av omsorgen. De teoretiska infallsvinklar som används i analysen utgår från bland annat Goffmans dramaturgiska perspektiv och Johan Asplunds begrepp socialitet. Studien visar att begreppet omsorg är svårt att definiera och saknar klara gränser, då omsorg är kontextbundet och beroende av de många relationer som existerar i omsorgssituationen och påverkar den omsorgs som ges. Detta innebär att förväntningarna på omsorgens karaktär skiljer sig åt, då olika omsorgssituationer uppfattas, tolkas och genomförs olika beroende på individers olikhet och aktuell situation. I arbetet som följer belyser och problematiserar vi en del av alla de möjliga aspekterna av begreppet omsorg.

Den här kvalitativa textanalysstudien syftar till att undersöka vad det finns för ideal i samhället och vilka normer som motiverar dessa. Ur debatter på internet blottlägger jag samhällsideal om makt och politik och de normativa gränser som finns mellan privatliv, arbetsliv och svensk partipolitik. På så vis lyfter jag upp vad det är som upprör människor i Maxgate. Genom att visa vad som skapar den kollektiva upprördheten kommer det som tidigare var osynliga samhällsideal och normer i öppen dager. Studien syftar också till att visa på spänningar inom samhällsidealen och hur normer tolkas olika, men ändock beskrivs på samma sätt. För att ta mej an detta utgår jag från Durkheims moralsociologi, och hävdar att det finns en kollektiv moral, som har sin grund i samhälleliga ideal och normer. I analysen och diskussionen av materialet framgår det vilka samhällsideal och normer som aktualiseras i skandalen och hur dessa tolkas av de som skriver i debattkedjorna. En slutsats som kan dras av studien är att även om man ställer sej bakom idealen och normerna som framkommer i denna studie, är det inte säkert att man tolkar dem lika eller att man kommer atthandla på liknande sätt. / The purpose of this qualitative text analysis is to investigate the ideals of society, and the underlying norms. In web-based public debates social ideals concerning power and politics as well as the normative boundaries between private life, working life and Swedish party politics are made clear. Looking into said debates therefore makes it possible to see which aspects of “Maxgate” are upsetting to the public. By showing what creates the collective outrage, what was formerly invisible social ideals and norms can be revealed. This study also aims to cast light upon tensions within social ideals and how norms are interpreted differently, although described in the same way. The theoretical foundation of the study is Durkheim's sociology of morals, and I work on the supposition that there is a collective morale with a based on social ideals and norms. In the analysis and discussion of the material it is revealed which social ideals and norms are brought up in the scandal, and how these are interpreted by the participants in the debates. A conclusion that can be made from this study is that, although people endorse the ideals and norms investigated in the study, it is not given that they interpret them the same way, or that they would act similarly.