I denna studie görs en historie-kritisk ordanalys av Kol 1:15-20, med motivet att studera vilka avKristus ontologiska egenskaper som behövde betonas för församlingen i Kolossai. IKolosserbrevet utvidgas beskrivningen av Kristus från de äkta paulinska breven till att ävenbeskriva Kristus som kosmisk. I Kol 1:15-20, en text som ofta karaktäriseras som en hymn,presenteras brevets huvudsakliga budskap för läsaren på ett poetiskt sätt. Metoden för attanalysera texten i syfte att undersöka hymnens ontologiska beskrivning av Kristus är en historiekritiskordanalys. Sammanlagt sex ord/konstruktioner från originaltexten analyseras εἰκων,πλήρωμα, πρωτότοκος samt ἐν αὐτῷ, δι’ αὐτοῦ, εἰς αὐτόν, både ur ett översättningsperspektiv samtur ett historiskt och kulturellt perspektiv. Analysen visar på att orden εἰκὼν och πρωτότοκοςinnefattar en kristologi i vilken Kristus relation till Gud diskuteras explicit. Ordanalysen avπλήρωμα samt ἐν αὐτῷ, δι’ αὐτοῦ, εἰς αὐτόν visar på en kristologi som innefattar Kristus relationtill människan, men där relationen mellan Gud och människan blir implicit. Ordanalysen belyseren argumentation där Kristus relation till Gud betonas före relationen mellan Kristus ochmänniskan. Kristus gudomliga ställning behöver alltså först stärkas innan Kristus betydelse förmänniskan omtalas.AbstractIn / In this study a historical-critical word analysis of Col 1:15-20 is performed, with the objective toexamine which of Christ’s ontological properties that were needed to be emphasized for thecongregation at Colossai. In the letter to the Colossians the description of Christ is extended fromthe non-disputed Pauline letters to also describe Christ as cosmic. In Col 1:15-20, a text oftencharacterized as a hymn, the main message of the letter is presented to the reader in a poetic way.A word analysis is used to investigate the ontological description of Christ given in the text. In all,six words or constructions of words from the original text are analyzed εἰκων, πλήρωμα,πρωτότοκος and ἐν αὐτῷ, δι’ αὐτοῦ, εἰς αὐτόν, from both translational perspective as well ashistorical and cultural perspective. The analyses indicate that the words εἰκὼν and πρωτότοκοςencompass a Christology in which the relationship between God and Christ is discussedexplicitly. The word analyses of πλήρωμα and ἐν αὐτῷ, δι’ αὐτοῦ, εἰς αὐτόν point at a Christologythat encompass Christ’s relationship to man, where the relationship between God and man isimplicit. The word analysis illustrates a discussion where Christ’s relationship to God is stressedbefore the relationship between Christ and man. The divine position of Christ was hence neededto be strengthened before Christ’s importance to man was dealt with.

No description available.