Frågan om hur kommunikationen ska bedrivas aktualiseras om i början av varje projekt och projektledaren står till följd av detta, inför flera olika kommunikationsval. Då det finns bristfällig forskning om vad som driver projektledarens val av kommunikationsform, är det oklart hur ledare, med sina stora handlingsfriheter, väljer mellan olika kommunikationsmedel och vad som styr detta. Denna studie ämnar således undersöka vad som driver projektledarens val av kommunikationsform med sin projektgrupp. Syftet är att öka förståelsen och utvidga kunskapen kring detta samt bidra med mer vetskap om vad framtida ledare kan ta med i sina överväganden gällande deras kommunikationsval. Genom komparativa mikrofallstudier har fem projektledare inom samma svenska organisation studerats. En kvalitativ strategi ligger till grund för den empiriska datainsamlingen, där semistrukturerade intervjuer har kombinerats med en observation. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av teorier om bland annat kommunikationsformers informationsrikedom, dess kostnader och risker samt relationer och social närvaro. Undersökningen har resulterat i tre faktorer som driver en projektledares kommunikationsval med sin projektgrupp; 1) möjligheten att få ett snabbt informationsutbyte, 2) det sociala sammanhanget, kostnadsfördelar och vana samt 3) skapandet av relationer och antalet mottagare. Ytterligare faktorer har även identifierats, vilka inte kan förklaras av befintliga teorier. Detta tyder på att de faktorer som driver, delvis kan förklaras av befintliga teorier medan andra aspekter inte kan förklaras. Studien har bidragit med ytterligare kunskap och en ökad förståelse gällande projektledarens kommunikationsval samt mer vetskap om vad framtida ledare kan ta med i sina överväganden vid valet av kommunikationsform. Vidare forskning bör förslagsvis fokusera på projektmedarbetarna och undersöka hur de ställer sig till ledarens valda kommunikationsformer. / The question of how communication should be handled is actualized at the start of every project and it follows that the project manager has a choice between several means of communicating. It is unclear, due to a lack of studies on the topic, how project managers with their large degree of freedom choose between different means of communication, and what governs this choice. The aim of this study is therefore to investigate what drives the project manager’s choice of communication. The purpose is to increase the understanding and expand the comprehension about the subject, in addition to contributing knowledge that future managers can take into account in their own deliberations. Five project managers in the same Swedish organization have been studied by using comparative micro case studies. The collection of empirical data is based on a qualitative strategy where semi-structured interviews are combined with an observation. The empirical material was analyzed with the help of theories about the information density of forms of communication, their costs and risks, and relations and social presence. The study resulted in three factors behind the project manager’s choice of communication; 1) the possibility of fast exchange of information, 2) social context, cost benefits and habit and 3) creation of relationships and the number of recipients. Other factors have also been identified, which can not be explained by existing theories. This shows that some factors can be explained, while others can not be explained by theories. The study has contributed added comprehension and an increased understanding of the manager’s choice in addition to contributing knowledge that future managers can take into account in their own deliberations. Further research might focus on the group members and investigate how they feel about the manager’s chosen form of communication.