Detta är en diskursanalytisk uppsats om hur vissa aktörer på den svenska arbetsmarknaden talar om bemanningsbranschen och deras anställda. För att få en uppfattning av det har vi behövt kartlägga vilka diskurser som existerar och hur de uttalanden vi hittat beskriver båda subjekten. Vi har utgått från Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori men har också tagit inspiration från Norman Faircloughs analysmetod. Aktörerna vi har granskat har varit arbetstagarorganisationerna Handelsanställdas förbund och Svenska kommunalarbetareförbundet samt arbetsgivarorganisationen Kompetensföretagen. Vi har använt oss av rapporter som vi funnit på respektive aktörs hemsida, rapporter som ska vara representativa för aktuella debatter. Vårt huvudsakliga resultat är ett kartläggande av två huvuddiskurser, Regleringsdiskursen och Möjlighetsdiskursen. Dessa bygger till stor del på interdiskursiva blandningar av redan starkt etablerade diskurser på arbetsmarknaden eller i samhället. Resultatet är en av många möjliga tolkningar av hur branschen och deras anställda beskrivs utifrån respektive sida. Vi har presenterat tydliga bilder för att ge en generell bild av vilka åsikter som florerar på arbetsmarknaden. Vi hoppas att våra resultat kan vara en grund för kommande forskning. / This paper is a discourse analytical paper regarding how some participants on the Swedish labour market talk about the staffing industry and their employees. To gain a perception of this we have been required to map which discourses that exist and how the statements we have found establish both of our subjects. We have used Ernesto Laclaus and Chantal Mouffes discourse theory as basis but have also taken insights from Norman Faircloughs analytical method. The participants we have studied are the labour union organizations Handelsanställdas förbund and Svenska kommunalarbetareförbundet as well as the employer organization Kompetensföretagen. We have used reports that we have found from each participants website, reports that are meant to represent current debates. Our primary conclusion is a mapping of two main discourses, the Regulation discourse and the Possibility discourse. These are interdiscursive products of already established discourses on the labour market or in society. The result is one of many possible interpretations of how the industry and their employees are described by each participant. We have presented clear pictures to give a general understanding of which views are present on the labour market. We hope that our result can contribute to future research.