Avhandlingen har resulterat i en praktikteori (verksamhetsteori). En sådan teori har betydelse i det praktiska arbetet att utvärdera och utveckla verksamheter där komponentbaserad systemutveckling bedrivs. I avhandlingen presenteras hur en intern IT-verksamhet kan bedrivas för att möta nya krav på effektivitet, förändringsbarhet, kvalitet och säkerhet.

<p>Nyutveckling och förvaltning av ett informationssystem står ständigt inför nya krav och förutsättningar. Utvecklingen skall ske på kortare tid och med ökad produktivitet. Ur förvaltningssynpunkt skall IT-systemen snabbt kunna anpassas till förändringar i verksamhet och teknik, samtidigt som dessa IT-system även skall ha en hög kvalitet och säkerhet. Allt detta kräver nya sätt att arbeta och att organisera IT-verksamheten på. Ett av dessa nya arbetssätt gäller hantering av mjukvarukomponenter. Den grundläggande idén med detta arbetssätt är att utveckling och förvaltning av IT-system inte skall basera sig på nyutveckling av mjukvara, utan på återanvändning av befintliga mjukvarukomponenter.</p><p>Forskningsprocessen har haft en kvalitativ ansats med induktiva och deduktiva inslag. Datainsamlingen har skett via källstudier och intervjuer. Hanteringen av mjukvarukomponenter har studerats på två interna IT-avdelningar hos två myndigheter. Syftet har varit att kartlägga vad komponenthantering innebär och på vilket sätt arbetet på IT-avdelningarna har förändrats. Komponenthanteringen beskrivs ur ett praktikperspektiv, vilket innebär att IT-verksamhetens förutsättningar, handlingar, resultat och klienter analyseras.</p><p>Avhandlingens resultat utgörs av en praktikteori för komponenthantering. Praktiken ”Komponenthantering” består av fyra subpraktiker: komponentanskaffning, komponentförvaltning, komponentbaserad systemutveckling och komponentbaserad systemförvaltning. Produkten av denna praktik är användbara IT-system. I avhandlingen diskuteras olika sätt att organisera denna praktik, samt vilka grundläggande förutsättningar som behövs för att bedriva denna praktik. Syftet med den praktikteori som presenteras är att den skall visa på hur intern IT-verksamhet kan bedrivas för att kunna möta de nya krav på effektivitet, förändringsbarhet, kvalitet och säkerhet som ställs på verksamheten.</p>

<p>I komponentbaserade system är det viktigt att ha kontroll över vilka komponenter som har beroenden till varandra för att undvika att delar av systemet slutar fungera vid exempelvis en komponentuppdatering. I detta arbete undersöks hur komponenter kan identifieras, samt hur olika typer av beroenden kan spåras. Arbetet är utfört som ett uppdrag givet av Sandvik Systems Development (SSD), vilket är ett av Sandvik-koncernens två internationella IT-bolag. Målet med uppgiften är att utforma en modell som tar fram information för komponenterna, samt kartlägger dess beroenden på Windows-plattformen. Mycket information om ett system finns att hämta i olika typer av ”statiska” metadata-filer som automatiskt genereras vid skapandet av en lösning i Visual Studio. En projektfil (.*proj) är ett exempel på en sådan fil, då den innehåller specifik information för ett visst projekt. En metod för att erhålla ”dynamisk” komponentinformation är att programmatiskt ladda in binärfilen för en komponent och därigenom utvinna dess metadata. Mitt lösningsförslag tar vara på informationen som finns lagrad i de ”statiska” metadata-filerna för att identifiera komponenter, samt för att spåra dess beroenden. Denna information kompletteras med information erhållen genom att ladda in komponenters binärfiler.</p>

I komponentbaserade system är det viktigt att ha kontroll över vilka komponenter som har beroenden till varandra för att undvika att delar av systemet slutar fungera vid exempelvis en komponentuppdatering. I detta arbete undersöks hur komponenter kan identifieras, samt hur olika typer av beroenden kan spåras. Arbetet är utfört som ett uppdrag givet av Sandvik Systems Development (SSD), vilket är ett av Sandvik-koncernens två internationella IT-bolag. Målet med uppgiften är att utforma en modell som tar fram information för komponenterna, samt kartlägger dess beroenden på Windows-plattformen. Mycket information om ett system finns att hämta i olika typer av ”statiska” metadata-filer som automatiskt genereras vid skapandet av en lösning i Visual Studio. En projektfil (.*proj) är ett exempel på en sådan fil, då den innehåller specifik information för ett visst projekt. En metod för att erhålla ”dynamisk” komponentinformation är att programmatiskt ladda in binärfilen för en komponent och därigenom utvinna dess metadata. Mitt lösningsförslag tar vara på informationen som finns lagrad i de ”statiska” metadata-filerna för att identifiera komponenter, samt för att spåra dess beroenden. Denna information kompletteras med information erhållen genom att ladda in komponenters binärfiler.

Nyutveckling och förvaltning av ett informationssystem står ständigt inför nya krav och förutsättningar. Utvecklingen skall ske på kortare tid och med ökad produktivitet. Ur förvaltningssynpunkt skall IT-systemen snabbt kunna anpassas till förändringar i verksamhet och teknik, samtidigt som dessa IT-system även skall ha en hög kvalitet och säkerhet. Allt detta kräver nya sätt att arbeta och att organisera IT-verksamheten på. Ett av dessa nya arbetssätt gäller hantering av mjukvarukomponenter. Den grundläggande idén med detta arbetssätt är att utveckling och förvaltning av IT-system inte skall basera sig på nyutveckling av mjukvara, utan på återanvändning av befintliga mjukvarukomponenter. Forskningsprocessen har haft en kvalitativ ansats med induktiva och deduktiva inslag. Datainsamlingen har skett via källstudier och intervjuer. Hanteringen av mjukvarukomponenter har studerats på två interna IT-avdelningar hos två myndigheter. Syftet har varit att kartlägga vad komponenthantering innebär och på vilket sätt arbetet på IT-avdelningarna har förändrats. Komponenthanteringen beskrivs ur ett praktikperspektiv, vilket innebär att IT-verksamhetens förutsättningar, handlingar, resultat och klienter analyseras. Avhandlingens resultat utgörs av en praktikteori för komponenthantering. Praktiken ”Komponenthantering” består av fyra subpraktiker: komponentanskaffning, komponentförvaltning, komponentbaserad systemutveckling och komponentbaserad systemförvaltning. Produkten av denna praktik är användbara IT-system. I avhandlingen diskuteras olika sätt att organisera denna praktik, samt vilka grundläggande förutsättningar som behövs för att bedriva denna praktik. Syftet med den praktikteori som presenteras är att den skall visa på hur intern IT-verksamhet kan bedrivas för att kunna möta de nya krav på effektivitet, förändringsbarhet, kvalitet och säkerhet som ställs på verksamheten.