Avhandlingen har resulterat i en praktikteori (verksamhetsteori). En sådan teori har betydelse i det praktiska arbetet att utvärdera och utveckla verksamheter där komponentbaserad systemutveckling bedrivs. I avhandlingen presenteras hur en intern IT-verksamhet kan bedrivas för att möta nya krav på effektivitet, förändringsbarhet, kvalitet och säkerhet.

<p>Nyutveckling och förvaltning av ett informationssystem står ständigt inför nya krav och förutsättningar. Utvecklingen skall ske på kortare tid och med ökad produktivitet. Ur förvaltningssynpunkt skall IT-systemen snabbt kunna anpassas till förändringar i verksamhet och teknik, samtidigt som dessa IT-system även skall ha en hög kvalitet och säkerhet. Allt detta kräver nya sätt att arbeta och att organisera IT-verksamheten på. Ett av dessa nya arbetssätt gäller hantering av mjukvarukomponenter. Den grundläggande idén med detta arbetssätt är att utveckling och förvaltning av IT-system inte skall basera sig på nyutveckling av mjukvara, utan på återanvändning av befintliga mjukvarukomponenter.</p><p>Forskningsprocessen har haft en kvalitativ ansats med induktiva och deduktiva inslag. Datainsamlingen har skett via källstudier och intervjuer. Hanteringen av mjukvarukomponenter har studerats på två interna IT-avdelningar hos två myndigheter. Syftet har varit att kartlägga vad komponenthantering innebär och på vilket sätt arbetet på IT-avdelningarna har förändrats. Komponenthanteringen beskrivs ur ett praktikperspektiv, vilket innebär att IT-verksamhetens förutsättningar, handlingar, resultat och klienter analyseras.</p><p>Avhandlingens resultat utgörs av en praktikteori för komponenthantering. Praktiken ”Komponenthantering” består av fyra subpraktiker: komponentanskaffning, komponentförvaltning, komponentbaserad systemutveckling och komponentbaserad systemförvaltning. Produkten av denna praktik är användbara IT-system. I avhandlingen diskuteras olika sätt att organisera denna praktik, samt vilka grundläggande förutsättningar som behövs för att bedriva denna praktik. Syftet med den praktikteori som presenteras är att den skall visa på hur intern IT-verksamhet kan bedrivas för att kunna möta de nya krav på effektivitet, förändringsbarhet, kvalitet och säkerhet som ställs på verksamheten.</p>

Nyutveckling och förvaltning av ett informationssystem står ständigt inför nya krav och förutsättningar. Utvecklingen skall ske på kortare tid och med ökad produktivitet. Ur förvaltningssynpunkt skall IT-systemen snabbt kunna anpassas till förändringar i verksamhet och teknik, samtidigt som dessa IT-system även skall ha en hög kvalitet och säkerhet. Allt detta kräver nya sätt att arbeta och att organisera IT-verksamheten på. Ett av dessa nya arbetssätt gäller hantering av mjukvarukomponenter. Den grundläggande idén med detta arbetssätt är att utveckling och förvaltning av IT-system inte skall basera sig på nyutveckling av mjukvara, utan på återanvändning av befintliga mjukvarukomponenter. Forskningsprocessen har haft en kvalitativ ansats med induktiva och deduktiva inslag. Datainsamlingen har skett via källstudier och intervjuer. Hanteringen av mjukvarukomponenter har studerats på två interna IT-avdelningar hos två myndigheter. Syftet har varit att kartlägga vad komponenthantering innebär och på vilket sätt arbetet på IT-avdelningarna har förändrats. Komponenthanteringen beskrivs ur ett praktikperspektiv, vilket innebär att IT-verksamhetens förutsättningar, handlingar, resultat och klienter analyseras. Avhandlingens resultat utgörs av en praktikteori för komponenthantering. Praktiken ”Komponenthantering” består av fyra subpraktiker: komponentanskaffning, komponentförvaltning, komponentbaserad systemutveckling och komponentbaserad systemförvaltning. Produkten av denna praktik är användbara IT-system. I avhandlingen diskuteras olika sätt att organisera denna praktik, samt vilka grundläggande förutsättningar som behövs för att bedriva denna praktik. Syftet med den praktikteori som presenteras är att den skall visa på hur intern IT-verksamhet kan bedrivas för att kunna möta de nya krav på effektivitet, förändringsbarhet, kvalitet och säkerhet som ställs på verksamheten.

Denna avhandling är en kvalitativ studie av hur organisationer kan förenkla och förbättra arbetet med kravspecificering vid anskaffning av komponentbaserade informationssystem. Avhandlingens utgångspunkt är att mer verksamhetsnära och användbara informationssystem kan anskaffas genom att använda en integrerad verksamhetsmodell där verksamhetsanalys och kravspecificering slås samman. Fyra kunskapsområden har studerats och analyserats för att generera ett ramverk som riktar uppmärksamhet mot relevant innehåll och utformning av en integrerad verksamhetsmodell, 1) verksamhetsprocesser 2) verksamhetsmodellering 3) mjukvarukomponenter och 4) specificering. Avhandlingens empiri representeras av en rekonstruktion av den komponent- och processorienterade anskaffning av ett komplett vårdinformationssystem som genomförts i Landstinget i Värmland. Analyser och respektive kunskapsområde har skett utifrån ansatsen Multi-Grounded Theory vilket innebär en reorigenerering utifrån en växelverkan mellan existerande teorier och empirisk grundning. Några exempel på kunskapsbidrag är ett vidareutvecklat processbegrepp samt en ny livscykelmodell för komponentbaserade informationssystem. Utifrån kunskapsbidragen inom respektive kunskapsområde har integrationssynpunkter identifierats som legat till grund för utveckling av ramverket för en verksamhetsnära kravspecifikation. I avhandlingen dras slutsatsen att genom att integrera arbetet med verksamhetsanalys och kravspecificering skapas bättre förutsättningar för att kravspecifikationer speglar de behov systemen är avsedda att uppfylla och att gapet mellan krav och lösning minskar genom ett bättre underlag för kommunikation mellan kund och systemleverantör. Ramverket pekar på att en verksamhetsnära kravspecifikation utformas i en integrerad processmodell som beskriver verksamhetsprocesser utifrån identifierade generiska processbegrepp samt ett scenario för användning och klassificering av funktionalitet. Kravspecifikationen bör, enligt ramverket, även innehålla en systemöversikt, kommersiella och leverantörsrelaterade krav, design- och arkitektoniska krav samt utförandekrav. Ramverket har prövats och vidareutvecklats utifrån en extern validering i form av en utvärderingsworkshop där ramverkets relevans och användbarhet diskuterats utifrån de erfarenheter och den dokumentation som genererats i Landstinget i Värmland.