Problemformulering: Den här uppsatsen är en fallstudie som tar avstamp i konsumentkultur, brand culture och som med hjälp av narrativ söker förklara om och i så fall hur kulturella processer skapar mening för konsumenter av Spotify. Trots uppsatsens fokus på konsumentens kulturella processer och erfarenheter säger undersökningen något om hur Spotify som varumärke kommuniceras till sina konsumenter. Den externa bilden av företaget, dess image, skapas i relation mellan företaget och konsumenten, vilket förutsätter att företaget kommunicerar ut ett budskap. Hur budskapet tas emot och tolkas av konsumenten ligger till grund för den här uppsatsens syfte. Den här uppsatsen kan därför sägas undersöka konsumentens roll i skapandet av Spotifys image. Syfte: Den här fallstudien ämnar att utifrån konsumentkultur, brand culture och narrativ undersöka om och i så fall hur kulturella processer skapar mening för konsumenter av varumärket Spotify. Metod & Material: För att kunna undersöka konsumentens uppfattningar om varumärket Spotify och sina sociala och kulturella miljöer tillämpas i den här studien kvalitativa undersökningsmetoder. Intervjuer med tre olika fokusgrupper med fyra respondenter i varje grupp har gjorts, där varje respondent lyssnar på musik via Spotify minst 5 timmar om dagen per dag. Huvudresultat: Utefter respondenternas svar från de tre olika fokusgrupperna så står det klart att en av grupperna, fokusgrupp 1 (och respondenterna där), använder Spotify på det sätt där kulturella processer skapar mening genom konsumtion. De kulturella processerna skapar mening för konsumenterna på det sätt att konsumtionen av Spotify uppmanar till social interaktion med andra likasinnade individer.Genom en upplevd gemenskap med andra likasinnade individer genom konsumtionen av Spotify uppvisar konsumenten ett beteende där kulturella processer som sker i sociala och kulturella miljöer (eller med andra ord; vardagen) skapar mening för konsumenten.

Denna studie har behandlat ämnet konsumentkultur och vår studie har undersökt hur företaget Nudie jeans Co’s kultur angående hållbarhet tas emot och efterlevs av deras jeansköpare. Den metod som valts för vår studie är intervjuer med jeansköpare samt en representant från Nudie. För att få en förståelse kring konsumentkultur har en teoretisk referensram byggts upp kring McCrackens (1986) modell angående ämnet. Denna modell tar upp olika begrepp kring hur konsumentkultur överförs från företag till enskild konsument, samt vilka instrument som används för att göra detta. En modifierad modell har även gjorts, som förklarar hur Nudies kultur överförs till sina jeansköpare. Utifrån vårt resultat har det framkommit att jeansköparna har en del gemensamma egenskaper men att deras engagemang och kunskap kring jeansen skiljer sig åt. Jeansköparna har därmed delats in i fyra olika kategorier som vi valt att kalla nudienörd, mellanmjölk, den okunnige samt miljöfreak. Utifrån vårt resultat har det visat sig att Nudies jeansköpare inte ser företagets hållbarhetstänk som avgörande faktor då de köper jeans, utan faktorer som kvalitet och passform är det som styr. Däremot känner många av jeansköparna till flera av Nudies kärnvärderingar vad gäller hållbarhet, vilket tyder på att företagets kultur nått jeansköparna till viss del. Vi konstaterar att Nudie är rätt i tiden med sitt hållbarhetsarbete och den mening de tillskriver jeansen. Dock har syftet ännu inte nått jeansköparna på samma sätt som Nudie önskar eftersom företaget ligger något före jeansköparnas utveckling.

Advertising and media creates and maintains standardized norms and beauty ideals for how women should look and it is often not realistic or representative of ordinary women. Consumers are now demanding representation of women who differs from the unreachable ideals and show how ordinary women actually look. Despite various companies try to include different types of women, they are met with criticism. It becomes clear that it is difficult for companies to represent ordinary women. Instead of using models to represent “ordinary” women Cellbes has their customers as models. How these women are portrayed and perceived and whether they differ from the traditional portrayal of women in advertising is examined in our study. This is with the aim of examining how "ordinary" women are communicated and understood from a consumer-cultural perspective, based on the commercial female representation that addresses women with "ordinariness" as a selling point.A critical discourse analysis combined with a netnographic case study have been applied as the design of the study. The gathered material consists of advertising images with associated texts and comments as well as a discussion in chat format. The material has been collected through screenshots from Cellbes’ website, Facebook and Instagram as well as from a focus group. The result was thematized from the identified discourses regarding the female representation. The themes identified are the following: solidarity, ambassadors, bodies, age, motherhood, exclusion and the reality effect. Within the various discourses, the result was analyzed and discussed related to previous research and the theoretical framework. "Ordinary" women are portrayed in commercial use with meaning-bearing signs that indicate their "ordinarity". Cellbes establish women in reality by letting their personalities appear in the images. Cellbes portrays “ordinary” women as larger and older than previous norms and ideals, which the viewers of the images appreciate and can partially identify with. To some extent, viewers are still influenced by the traditional portrayal, as they willingly identify themselves with models that are younger than themselves. Cellbes portrays "ordinary" women more deviant than the viewer's perception of ordinary women. In order for the representation to be accepted by the viewers it is necessary to highlight one, different from the traditional portrayal, attribute at a time. / Reklam och media skapar och upprätthåller normer och skönhetsideal för hur kvinnor ska se ut. Skönhetsidealen som massmedia har förmedlat är ofta inte realistiska eller representativa för “vanliga” kvinnor. Konsumenter efterfrågar nu kvinnor som strider mot de ouppnåeliga idealen och visar upp hur “vanliga” kvinnor ser ut. Trots olika företags försök att inkludera olika typer av kvinnor möts de av kritik. Det blir tydligt att det finns en svårighet för företagen att representera “vanliga” kvinnor. Istället för att använda modeller som ska representera den “vanliga” kvinnan har företaget Cellbes använt sig av konsumenter som fått agera modeller. Hur dessa kvinnor framställs och uppfattas samt om det skiljer sig från den traditionella framställningen av kvinnan i reklam undersöks i vår studie. Detta med syftet att utifrån den kommersiella kvinnliga representationen som vänder sig till kvinnor, med “vanlighet” som försäljningsargument, undersöka hur “vanliga” kvinnor kommuniceras och förstås ur ett konsumentkulturellt perspektiv.En kritisk diskursanalys i kombination med en netnografisk fallstudie har tillämpats för studiens utformning. Det bearbetade materialet består av reklambilder med tillhörande texter och kommentarer samt en diskussion i chattformat. Materialet har samlats in genom skärmdumpar från Cellbes hemsida, Facebook och Instagram samt från en fokusgrupp. Resultatet tematiserades utifrån identifierade diskurser gällande den kvinnliga framställningen. De teman som identifierats är följande: gemenskap, ambassadörer, kroppar, ålder, moderskap, exkludering och realitetseffekten. Under de olika diskurserna analyserades och diskuterades resultatet utifrån tidigare forskning och teoretiskt ramverk. “Vanliga” kvinnor framställs kommersiellt med meningsbärande tecken som tyder på deras “vanlighet”. Cellbes förankrar kvinnorna i verkligheten genom att låta deras personligheter synas i bilderna. Cellbes framställer “vanliga” kvinnor som större och äldre än tidigare normer och ideal, vilket betraktarna av bilderna uppskattar och delvis kan identifiera sig med. I viss mån präglas betraktarna fortfarande av den traditionella framställningen då de gärna identifierar sig med modeller som är yngre än de själva. Cellbes framställer “vanliga” kvinnor mer avvikande än vad som stämmer överens med betraktarnas egna uppfattningar av “vanliga” kvinnor. För att framställningen ska accepteras av betraktarna gäller det att framställa ett, från den traditionella framställningen, avvikande attribut i taget.