<p>Sammanfattning:</p><p>Frågeställning: </p><p>• Hur formar ungdomar idag sina livsuppfattningar?</p><p>• Hur formas unga idag till individer?</p><p>• Hur går övergången från ungdom till vuxen idag till?</p><p>Material och metod: </p><p>Metoden är fenomenologiskt inspirerad och bygger på metoden i Reflective lifeworld research (2008). Zygmunt Bauman, Thomas Ziehe och författarna till boken Livsföring – ett sociologiskt grundbegrepp (2007) har varit teoretiska utgångspunkter. Insamlingsmetod har främst varit ostrukturerade intervjuer och observation vid 6 olika fritidsgårdar i en mellanstor stad (totalt 17 intervjuer). </p><p>Huvudresultat: </p><p>Ungdomarna i studien formar sina livsuppfattningar dels utifrån vad man förväntas sträva efter som vuxen, dels enligt en situativ livsföring där identiteten är mer flytande, och dels under grupptryck. Några ungdomar har en mer situativ livsföring där man undviker att ha ett långsiktigt perspektiv på sitt liv samt att sätta upp mål, man hoppar istället mellan olika uppfattningar. Ungdomarna överlag upplever sig själva som mer fria än vuxna, trots en ganska oviss och komplicerad tillvaro. Känslan av frihet är förknippat med en situativ livsföring där man inte behöver ta ställning till allt och försöka kalkylera sina möjligheter.</p>

Sammanfattning: Frågeställning: • Hur formar ungdomar idag sina livsuppfattningar? • Hur formas unga idag till individer? • Hur går övergången från ungdom till vuxen idag till? Material och metod: Metoden är fenomenologiskt inspirerad och bygger på metoden i Reflective lifeworld research (2008). Zygmunt Bauman, Thomas Ziehe och författarna till boken Livsföring – ett sociologiskt grundbegrepp (2007) har varit teoretiska utgångspunkter. Insamlingsmetod har främst varit ostrukturerade intervjuer och observation vid 6 olika fritidsgårdar i en mellanstor stad (totalt 17 intervjuer). Huvudresultat: Ungdomarna i studien formar sina livsuppfattningar dels utifrån vad man förväntas sträva efter som vuxen, dels enligt en situativ livsföring där identiteten är mer flytande, och dels under grupptryck. Några ungdomar har en mer situativ livsföring där man undviker att ha ett långsiktigt perspektiv på sitt liv samt att sätta upp mål, man hoppar istället mellan olika uppfattningar. Ungdomarna överlag upplever sig själva som mer fria än vuxna, trots en ganska oviss och komplicerad tillvaro. Känslan av frihet är förknippat med en situativ livsföring där man inte behöver ta ställning till allt och försöka kalkylera sina möjligheter.

The writer has attempted to discuss the distinction between the necessary and the contingent. It begins with a criticism against the possibility for a so-called ‘a possible worlds realism’ to give a “philosophical explanation” of this distinction. The writer argues that this is impossible, since it requires that a notion of this distinction be already accepted (more precisely that the necessity of such a theory is already accepted). After this specific criticism, the writer intends to show that this is a more general problem that follows any explanation of the contingent/necessary distinction. The writer then discusses the counter-argument that the requirements placed on these explanations are set to high, therefore the writer shows in theory the problem can be solved and sketches a more specific way how to explain and show the basis for this distinction. / Författaren har avsett att diskutera distinktionen mellan det nödvändiga och det kontingent. Det börjar med en kritik mot möjligheten för en så kallad ’möjliga världars realism’ att ge en ”filosofisk förklaring” av denna distinktion. Författaren argumenterar för att detta är omöjligt, eftersom det kräver att en sådan distinktion redan är accepterad (mer specifikt att nödvändigheten av en sådan teori redan är accepterad). Efter denna specifika kriticism, så avser författaren visa att detta problem är generellt och att det följer alla försök att förklara den kontingenta/nödvändiga distinktionen. Författaren diskuterar sedan motargumentet att de krav som ställts på dessa förklaringar är för högt ställda, därför visar författaren hur problemet kan lösas i teorin och visar också en förenklad modell av en lösningsmetod.