<p>Sammanfattning:</p><p>Frågeställning: </p><p>• Hur formar ungdomar idag sina livsuppfattningar?</p><p>• Hur formas unga idag till individer?</p><p>• Hur går övergången från ungdom till vuxen idag till?</p><p>Material och metod: </p><p>Metoden är fenomenologiskt inspirerad och bygger på metoden i Reflective lifeworld research (2008). Zygmunt Bauman, Thomas Ziehe och författarna till boken Livsföring – ett sociologiskt grundbegrepp (2007) har varit teoretiska utgångspunkter. Insamlingsmetod har främst varit ostrukturerade intervjuer och observation vid 6 olika fritidsgårdar i en mellanstor stad (totalt 17 intervjuer). </p><p>Huvudresultat: </p><p>Ungdomarna i studien formar sina livsuppfattningar dels utifrån vad man förväntas sträva efter som vuxen, dels enligt en situativ livsföring där identiteten är mer flytande, och dels under grupptryck. Några ungdomar har en mer situativ livsföring där man undviker att ha ett långsiktigt perspektiv på sitt liv samt att sätta upp mål, man hoppar istället mellan olika uppfattningar. Ungdomarna överlag upplever sig själva som mer fria än vuxna, trots en ganska oviss och komplicerad tillvaro. Känslan av frihet är förknippat med en situativ livsföring där man inte behöver ta ställning till allt och försöka kalkylera sina möjligheter.</p>

Sammanfattning: Frågeställning: • Hur formar ungdomar idag sina livsuppfattningar? • Hur formas unga idag till individer? • Hur går övergången från ungdom till vuxen idag till? Material och metod: Metoden är fenomenologiskt inspirerad och bygger på metoden i Reflective lifeworld research (2008). Zygmunt Bauman, Thomas Ziehe och författarna till boken Livsföring – ett sociologiskt grundbegrepp (2007) har varit teoretiska utgångspunkter. Insamlingsmetod har främst varit ostrukturerade intervjuer och observation vid 6 olika fritidsgårdar i en mellanstor stad (totalt 17 intervjuer). Huvudresultat: Ungdomarna i studien formar sina livsuppfattningar dels utifrån vad man förväntas sträva efter som vuxen, dels enligt en situativ livsföring där identiteten är mer flytande, och dels under grupptryck. Några ungdomar har en mer situativ livsföring där man undviker att ha ett långsiktigt perspektiv på sitt liv samt att sätta upp mål, man hoppar istället mellan olika uppfattningar. Ungdomarna överlag upplever sig själva som mer fria än vuxna, trots en ganska oviss och komplicerad tillvaro. Känslan av frihet är förknippat med en situativ livsföring där man inte behöver ta ställning till allt och försöka kalkylera sina möjligheter.

Endometrios är en gynekologisk sjukdom som ofta orsakar smärta och symtom som medför begränsningar i det dagliga livet. Besvär gällande menstruation och sexliv är vanligt, vilka är områden som kan upplevas svåra att söka vård för. Det är vanligt att symtomen underskattas av vården vilket leder till fördröjd diagnos och behandling. Det är en komplex situation som de drabbade befinner sig i vilket kan leda till ett lidande, negativ inverkan på hälsan och det dagliga livet. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. För att beskriva dessa upplevelser gjordes en litteraturstudie baserad på vårdvetenskapliga artiklar ur ett patientperspektiv. Känslor som misstro från vården och tvivel på sin egen upplevelse är vanliga. Det är en lättnad när en diagnos erhålls men samtidigt innebär det en oro för framtiden. Upplevelser som brister i vårdpersonalens bemötande, förändring av kropp och självuppfattning samt förlust av relationer och socialt deltagande framkommer. Många utövar egenvård som ofta är krävande men kan ha positiva effekter på livsföring och känslan av kontroll. Svårigheter att leva upp till egna förväntningar som kvinna, partner och mor samt svårigheter att hantera sjukdomen skapar upplevelser av otillräcklighet. Denna problematik diskuteras utifrån stigmatisering och normalisering av sjukdomen. Sjuksköterskan i primärvård bör ha grundläggande kunskap om endometrios eftersom hon ofta är den första som får ta del av kvinnans berättelse, det kan möjliggöra en snabbare väg till rätt diagnos. En bra vårdrelation kan bidra till ett liv som möjliggör hälsa och välbefinnande. Endometrios kan även innebära begränsningar av karriärsmöjligheter och ekonomiska förutsättningar, vilket har betydelse ur ett samhällsperspektiv då kvinnor redan är utsatta som grupp.

Bakgrund: Målsättning hos patienter som haft stroke är en central del för att få en lyckadbehandling. Trots detta så finns det inte något standardiserat tillvägagångsätt till hur målsättning bör utföras inom hemsjukvården. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur fysioterapeuter som arbetar inomhemrehabilitering upplever att de arbetar med målsättning för patienter med stroke. Metod: Studien är en kvalitativ, deskriptiv och semistrukturerad intervjustudie där 6 fysioterapeuter intervjuades. Informanterna jobbade med patienter som haft stroke inomhemrehabilitering. Resultat: 6 kategorier togs fram efter analysen: Målen är individanpassade, Målen äraktivitetsrelaterade, Tydliga och mätbara mål, Kommunikation kring  målsättning, Varierat samarbete med andra aktörer, Uppföljning av måluppfyllelse. Slutsats: Deltagarna i studien hade ett likartat tillvägagångsätt vid målsättning. Mål sattes som var anpassade till individen och aktivitetsrelaterade. Höga resultatförbättringar från patienten sida gjorde så att fysioterapeuter behövde formulera om patientens originalmål till mindre delmål. Viss avvikelse mellan informanter uppstod kring uppföljning av måluppfyllelse då några av informanterna använda sig av rehabiliteringsassistenter istället för att göra uppföljningen själv. Resultatet indikerar på att även fast det inte finns ett standardiserat tillvägagångsätt kring målsättning så jobbar fysioterapeuter med målsättning utifrån dagens rekommendationer och evidens.

The purpose of this thesis was to examine the municipal guidelines regarding the construction of the prerequisite "other living expenses", and how the construction of the prerequisite was constructed in relation to the legislation. The sample of the thesis was the municipalities in Stockholm’s county. The empirical result was compiled with the hermeneutical method, and analyzed through a legal perspective and three different theoretical perspectives, as well as compared with previous studies. The theoretical perspectives were legal pluralism, bureaucracy, legitimacy and rule of law. The results of the thesis pointed out differences between the municipalities concerning the assessment of social assistance to purposes included in "other living expenses". The differences that appeared in the thesis was due to that the social services act is as a framework law, which allows local adjustments and has a general construction with vague concepts. The differences between municipalities make the administration of the social assistance turn out different for the client depending in which municipality he/she lives in. The results of the thesis showed that municipal guidelines did neither contribute to uniform the assessment of social assistance in Sweden, as intended nor raised the rule of law.