Syfte: Att mäta kontrastkänsligheten på en multifokal kontaktlins, med tre olika additioner för att se om kontrastkänsligheten ändras med olika additioner. Metod: 19 personer deltog i studien. En Biofinity multifokal CD (center distance) kontaktlins valdes till studien. Testet gjordes med tre olika additioner, en låg addition på +1,00 D, en mellanaddition på +1,50 D och en hög addition på +2,00 D och även med en kontaktlins utan addition som också var Biofinity. Mätning av hög- och lågkontrastvisus 10 % gjordes med samtliga kontaktlinser. Resultat: Medelvärdet för högkontrastvisus var -0,15 logMAR för linsen utan addition, och något högre dvs. sämre visus med addition. Alla olika styrkor på addition visade samma logMAR-värde med högkontrastvisus. Medelvärdet för lågkontrastvisus 10 % var 0,23 logMAR för linsen utan addition och något högre dvs sämre visus med kontaktlinser med olika addition. Lågkontrastvisus påverkades mer av de olika additionerna än vad högkontrastvisus gjorde. Slutsats: Det fanns en signifikant skillnad mellan de 4 olika linser på lågkontrastvisus. Ju högre addition linsen hade desto sämre blir lågkontrastvisus, men inte i mellan addition +1,50 D och +2,00 D. Med dessa två additioner +1,50 D och +2,00 D blev lågkontrastvisus nästan lika.

<p>Att endast mäta synskärpa i en vanlig synundersökning är oftast inte tillräckligt för att få en komplett bild på synfunktionen av en patient. Kontrastkänslighet är en viktig del i synen som ofta utelämnas ur dagens rutin undersökningar. Detta är i undersökarens ögon en viktig del av en synundersökning eftersom enbart synskärpa inte ger en helhetsbild på patientens synfunktion.</p><p>Syftet i denna studie var att se om ljusets frekvens påverkar vårt kontrastseende. I studien har undersökaren jämfört kontrastseende vid hög- och lågfrekvent belysning och försökt att ta reda på om dessa två förhållanden har en påverkan på patientens kontrastseende.</p><p>I studien mättes kontrastkänslighet i lågfrekvent (50 Hz) och högfrekvent belysning (25 000 – 70 000 Hz). Ljusinstallationen som användes var en egen design av undersökaren. Antal försökspersoner som inkluderades i studien var 33 med en medelålder av 63 år. Alla undersökningar utfördes med en dubbel blind princip, undersökaren hade ingen kunskap om vilket ljus som var hög – eller lågfrekvent.</p><p>I resultatet kom det fram att den allra största delen av provet fick ett betydligt högre testresultat under de lågfrekventa belysningsförhållandena. I några fall hittades ingen skillnad mellan de olika belysningsförhållandena och endast ett fåtal läste bättre vid högfrekvent belysning.</p><p>I dagens arbetsmiljö används allt oftare högfrekventbelysning eftersom det är flimmerfritt, men är det också bättre? Denna studie visar att lågfrekventbelysning ger bättre kontrast än högfrekvent belysning, det visar även att kontrastkänslighet minskar vid stigande ålder.</p>

Att endast mäta synskärpa i en vanlig synundersökning är oftast inte tillräckligt för att få en komplett bild på synfunktionen av en patient. Kontrastkänslighet är en viktig del i synen som ofta utelämnas ur dagens rutin undersökningar. Detta är i undersökarens ögon en viktig del av en synundersökning eftersom enbart synskärpa inte ger en helhetsbild på patientens synfunktion. Syftet i denna studie var att se om ljusets frekvens påverkar vårt kontrastseende. I studien har undersökaren jämfört kontrastseende vid hög- och lågfrekvent belysning och försökt att ta reda på om dessa två förhållanden har en påverkan på patientens kontrastseende. I studien mättes kontrastkänslighet i lågfrekvent (50 Hz) och högfrekvent belysning (25 000 – 70 000 Hz). Ljusinstallationen som användes var en egen design av undersökaren. Antal försökspersoner som inkluderades i studien var 33 med en medelålder av 63 år. Alla undersökningar utfördes med en dubbel blind princip, undersökaren hade ingen kunskap om vilket ljus som var hög – eller lågfrekvent. I resultatet kom det fram att den allra största delen av provet fick ett betydligt högre testresultat under de lågfrekventa belysningsförhållandena. I några fall hittades ingen skillnad mellan de olika belysningsförhållandena och endast ett fåtal läste bättre vid högfrekvent belysning. I dagens arbetsmiljö används allt oftare högfrekventbelysning eftersom det är flimmerfritt, men är det också bättre? Denna studie visar att lågfrekventbelysning ger bättre kontrast än högfrekvent belysning, det visar även att kontrastkänslighet minskar vid stigande ålder.

Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att jämföra en center distance-design mot en center near-design på asfäriska multifokala kontaktlinser och se dess påverkan på den funktionella synen hos presbyoper.  Metod: Totalt deltog 11 deltagare i åldrarna 45-55 år och genomgick mätningar av  synskärpa avstånd och nära, stereoseende avstånd och nära, kontrastkänslighet samt läshastighet. Testerna utfördes tre gånger, en gång med deltagarens refraktiva korrektion, en gång med center distance kontaktlinser och en gång med center near kontaktlinser i en randomiserad ordning. För testerna med normalfördelad data utfördes repeated measures ANOVA, och gällande testerna med icke normalfördelad data användes Friedmans non parametric ANOVA. Resultat: Ingen statistisk skillnad kunde hittas mellan linsdesignerna i något av testerna. Varken vid testerna för den funktionella synen, eller vid tester för synskärpa. En statistisk signifikant skillnad (p&lt;0,05)  hittades mellan linser och glasögonkorrektion vid tester för synskärpa, både vid avstånd och på nära håll, där en glasögonkorrektion gav bättre resultat.  Slutsats: Denna studie kunde ej påvisa någon skillnad mellan en center distance-design och en center near-design på asfäriska multifokala kontaktlinser vid tester gällande den funktionella synen för presbyoper. / Aim: This pilot study aimed to compare a center distance design against a center near design for aspheric multifocal contact lenses and their performance regarding visual function in presbyopes Method: 11 participants, between the age of 45-55, completed measurements in visual acuity for distance and near, stereoacuity for distance and near, contrast sensitivity and reading speed. These tests were performed three times, one time with spectacle correction, one time with a center distance contact lens design and a one time with a center near contact lens design in a randomized order. Regarding the tests with normally distributed data, a repeated measures ANOVA was conducted, and for the non-normally distributed data, a Friedman non parametric ANOVA was used. Results: No statistical difference was found between the two lens designs in any of the tests regarding visual function or regarding visual acuity. A statistically significant difference was found (p&lt;0,05) between spectacle correction and the two contact lenses regarding visual acuity for both distance and near, where a spectacle correction performed better.   Conclusion: This study did not find any difference in the visual function in presbyopes between a center distance design and a center near design for aspheric multifocal contact lenses.