Artificial intelligence (AI) has become an increasingly used technology in today's society. In recent years, AI systems have even begun to be used to create creative works, so-called creative AI. This development gives rise to a number of different copyright challenges, especially if it is at all possible that such cultural objects can be protected by copyright. In light of the increased use of creative AI, the thesis aims to investigate the relationship between AI-generated cultural objects and copyright. To fulfill this purpose, three main questions are answered.   The first question that the thesis intends to answer is whether AI-generated works can be covered by copyright protection. The preconditions for protection are partly that the created cultural object must be covered by the concept of work, and partly must meet the requirement of originality, which is also considered to include a requirement of human creation. The inquiry takes support from EU law, among other things, which has clarified how these requirements are to be applied in a context where a technical aid is used.   The second issue of the thesis is aimed at such products that have been created by a more independent AI system and that should not be subject to copyright protection under the current system. Based on several different aspects, such as the motive and justification of copyright, it is investigated whether such cultural objects should also be covered by copyright. The thesis shows that there are things that speak both for and against an extended protection.   The design of a protection for AI-generated products is the work's third and final area of ​​investigation and is thus based on the premise that it is justified with an extended copyright protection. The study focuses on a number of different aspects that can be considered particularly relevant to discuss in the protection of AI-generated products, such as the time of protection and the subject of protection.   The thesis finds that it should be possible for AI-generated works to be covered by copyright, provided that there is room for a human being to make creative choices. Conversely, this should preclude that objects from more independent AI systems, which are becoming more common, should not be able to be protected by copyright. Such a conclusion also justifies a position regarding whether such works also should be covered by copyright. In order to promote investment, there may be reasons to extend protection, but it should be noted this can lead to human creatures becoming outcompeted. When designing the protection, this imbalance can be taken into account, for example by providing a shorter protection period. / Artificiell intelligens (AI) har börjat bli en alltmer använd teknik i dagens sam­hälle. På senare år har man till och med börjat använda AI-system för att skapa kreativa verk, så kallad kreativ AI. Denna utveckling ger upphov till en rad olika upphovsrättsliga utmaningar, särskilt om det överhuvudtaget är möjligt att sådana kulturföremål kan skyddas av upphovsrätten. Mot bakgrund av den ökade använd­ningen av kreativ AI syftar uppsatsen till att utreda förhållandet mellan AI-genererade kulturföremål och upphovsrätten. För att uppfylla detta syfte besvaras tre huvudsakliga frågeställningar. Den första frågan som undersökningen avser att besvara är huruvida AI-genererade verk kan omfattas av ett upphovsrättsligt skydd. Förutsättningarna för skydd är dels att det skapade kulturföremålet ska omfattas av verksbegreppet, dels att det ska uppfylla kravet på originalitet, vilket även anses innefatta ett krav på mänskligt skapande. Utredningen tar bland annat stöd i EU-rättslig praxis som har förtydligat hur dessa krav ska tillämpas i en kontext där ett tekniskt hjälpmedel används.     Undersökningens andra frågeställning tar sikte på sådana alster som skapats av mer självständiga AI-system och som inte torde kunna vara föremål för ett upphovs­rättsligt skydd enligt den nuvarande ordningen. Med avstamp i ett antal olika aspekter, såsom upphovsrättens motiv och rättfärdigande, utreds huruvida även sådana kulturföremål bör omfattas av upphovsrätten. Undersökningen visar på att det finns saker som talar såväl för som mot ett utvidgat skydd.   Utformningen av ett skydd för AI-genererade alster är arbetets tredje och sista undersökningsområde och bygger alltså på förutsättningen att det är motiverat med ett utvidgat upphovsrättsligt skydd. Undersökningen fokuserar på en rad olika aspekter som kan anses vara särskilt relevanta att diskutera vid ett skydd för AI-genererade alster, såsom skyddstiden och skyddssubjektet.   Förevarande undersökning konstaterar att det torde vara möjligt för AI-genererade verk att omfattas av upphovsrätten under förutsättningen att det finns utrymme för en människa att ta kreativa val. Motsatsvis torde detta utesluta att föremål från mer självständiga AI-system, som börjar bli allt vanligare, inte bör kunna skyddas upp­hovsrättsligt. En sådan slutsats motiverar även ett ställningstagande huruvida även sådana alster bör omfattas av upphovsrätten. För att främja investeringar kan det finnas skäl att utvidga skyddet, men hänsyn bör tas till att det kan leda till att mänskliga kreatörer kan konkurreras ut. Vid utformningen av skyddet skulle man kunna ta hänsyn till denna obalans, exempelvis genom att ge en kortare skyddstid.

För att ett verk ska kunna erhålla upphovsrättsligt skydd förutsätts det att verket är skapat av en människa. Om ett alster ska uppnå originalitetskriteriet krävs det att alstret visar prov på en personlig och intellektuell prägel från skaparen. I dagsläget utvecklas dock artificiell intelligens som autonomt kan ge uttryck för kreativitet. Om de alster som skapas av AI inte har en tillräckligt hög grad mänskligt involverande bakom dem kan det resultera i att kriteriet för upphovsrätt ej uppnås. Det kan således leda till att människan som skapar en AI inte kan åtnjuta upphovsrättsligt skydd för de alster som AI:n i sin tur skapar.  Genom att studera gällande rätt undersöks huruvida alster skapade av AI faller inom upphovsrättens skyddsobjekt samt under vilka förhållanden ett alster som är skapat av AI skulle kunna få upphovsrätt. Studien fokuserar på vad upphovsrättens motiv är och om ett eventuellt skydd för AI-alster går i linje med motivet.  Upphovsrättens utformning kan se olika ut beroende på vilken teori samt rättspolitisk värdegrund den baseras på och kan därmed ha olika motiv. Detta är något som tydligt framgår vad gäller olika upphovsrättskulturers utformning av originalitetskriteriet. Den kontinentaleuropeiska inriktningen värnar främst om det mänskliga skapandet varför det är mindre sannolik att den skulle ge stöd för upphovsrätt till alster skapade av AI. Detta för att den baseras på naturrättsliga grunder och lägger fokus på att skydda upphovsmäns andliga och personliga uttryck. Sannolikheten för att ett verk skapat av AI skulle kunna ingå i motivet för upphovsrätten är däremot större inom den angloamerikanska inriktningen. Den är av kommersiell karaktär och lägger främst fokus på det ekonomiska värdet av verket, vilket nödvändigtvis inte skiljer sig åt mellan alster skapade av en människa eller en AI. Studien konstaterar att det finns en överhängande risk för att originalitetskriteriets nuvarande utformning kan bli otidsenlig då den bygger på premissen att människan står för allt skyddsvärt skapande. Om alster skapade av stark AI inte kan skyddas kan det leda till hinder för utvecklingen av teknologin och därmed hämma de fundamentala incitament upphovsrätten grundar sig på. En omarbetning bör dock endast genomföras om ett skydd går i linje med upphovsrättens främst önskade motiv och om det kan anses berika samhället.

In recent years, generative AI has quickly become a new creative and artistic tool that could challenge our understanding of the creative process and the role of the machine. Despite having exhibited visually promising results, images generated by AI tools present various challenges, most notably their tendency to display cultural, gender and racial biases. The objective of the project is to speculate on the concept and prototype of an alternative text-to-image generation system, designed to mitigate biases from linguistic and cultural differences, and facilitate diversity in machine creativity. muGen, the final design, is a fictional system that allows the user to generate images using data in different languages, while adding user controls such as time period to better associate user’s idea with the system. / Under de senaste åren har generativ AI snabbt blivit ett nytt kreativt och konstnärligt verktyg som kan utmana vår förståelse av den kreativa processen och maskinens roll. Trots att bilder som genererats av AI-verktyg har uppvisat visuellt lovande resultat finns det flera utmaningar, framför allt deras tendens att visa kulturella, köns- och rasmässiga partiskhet. Syftet med projektet är att spekulera kring konceptet och prototypen för ett alternativt text-till-bild-genereringssystem, utformat för att mildra partiskhet från språkliga och kulturella skillnader, och underlätta mångfald i maskinkreativitet. muGen, den slutliga designen, är ett fiktivt system som låter användaren generera bilder med hjälp av data på olika språk, samtidigt som det lägger till användarkontroller som tidsperiod för att bättre associera användarens idé med systemet.

The growing importance of Creative AI and its uncertain impact on people necessitates more research. Current studies mainly focus on technical aspects, neglecting consumer perspectives. This study seeks to explore consumer perceptions of Creative AI in consumer media and introduces speculative labeling as a potential solution to empower consumer choice. Through Content Analysis of 32 Creative AI tools and a survey of 40 respondents, insights on AI’s value, potential job displacement, and the need for AI usage disclosure emerged. These findings informed a workshop with 7 participants using the newly proposed N-Speculation method and uncovered consumers’ bias against AI but indifference toward creators. Factors like cost, quality, and the creator (AI or Human) affect purchase decisions. Consumers favor labeling with clear pictograms and detailed AI usage information. These findings advance our understanding of consumer preferences and highlight the need for more consumer-centric Creative AI research. This research underscores the importance of education, addressing bias, and supporting the growth of Creative AI for all stakeholders / Den ökande betydelsen av Kreativ AI och dess osäkra inverkan på människor kräver ytterligare forskning. Nuvarande studier fokuserar främst på tekniska aspekter och försummar konsumentperspektivet. Denna studie syftar till att utforska konsumentens uppfattning av Kreativ AI i konsumentmedier och presenterar spekulativa märkningar som en potentiell lösning för att stärka konsumentens val. Genom innehållsanalys av 32 Kreativ AI-verktyg och en enkät bland 40 respondenter framkom insikter om Kreativ AI:s värde, potentiell arbetsdislokation och behovet av information om AI-användning. Dessa resultat utgjorde grunden för en workshop med 7 deltagare som använde den nyligen föreslagna N-Speculation-metoden och avslöjade konsumentens fördomar mot AI men likgiltighet gentemot skapare. Faktorer som kostnad, kvalitet och skapare (AI eller människa) påverkar köpbesluten. Konsumenten föredrar märkningar med tydliga piktogram och detaljerad information om AI-användningen. Dessa resultat fördjupar vår förståelse av konsumentpreferenser och understryker behovet av mer konsumentcentrerad forskning om Kreativ AI. Denna forskning betonar betydelsen av utbildning, att hantera fördomar och att stödja tillväxten av Kreativ AI för alla intressenter