<p>Bakgrund:</p><p>Betalning med kontokort blir alltmer utbrett så väl i Sverige som i andra länder. Fler tjänster knyts till korten och fler aktörer erbjuder korten. Fördelarna med kontokort framför kontanter är många, men ändå finns det en skepsis mot kontokort i allmänhet och kreditkort i synnerhet. reditkort kan användas dels för att alltid ha finansiella medel när bilen går sönder eller kylskåpet behöver lagas, dels för att köpa en platt-TV på avbetalning. I marknadsföringen av kreditkort ser vi allt som oftast det senare. Detta kan ha skapat en bild av kreditkort som någonting som används för att konsumera lyxvaror.</p><p>Syfte:</p><p>Syftet med denna uppsats är att utreda om Nordea kan förbättra sin</p><p>förmedling av kreditkort för att bättre nå sina kunder och i så fall hur.</p><p>Metod:</p><p>Genom en enkätundersökning hos Nordea i Karlskoga har jag tagit reda på hur kreditkortsinnehavare använder sina kort, vilka egenskaper hos kreditkortet de uppskattar samt hur de fått information om kreditkorten. Även de utan kreditkort fick svara på ett antal frågor angående dennes åsikter om kreditkort. För att få information om hur Nordea marknadsför sina kreditkort idag har jag dels frågat bankanställda, dels sökt information på intranätet och Internet.</p><p>Resultat:</p><p>Jag har genom min undersökning kommit fram till ett flertal slutsatser. Dessa står inte i strid med varandra utan ska snarare ses som komplement till varandra. Den första slutsatsen jag har kunnat dra av undersökningen är att bankpersonalen bör prata om kreditkort med fler kunder. Bankpersonalen har fördelen av att kunna anpassa budskapet efter kunden. De andra och tredje slutsatserna är att Nordea bör aktivt arbeta för att förändra kundernas syn på kreditkort. Detta är inte en enkel uppgift, men genom att identifiera vilka tankeobjekt kunderna sammankopplar med kreditkort kan banken försöka ändra sambanden mellan dessa eller föra in nya tankeobjekt vilka gör kunderna mer positivt inställda till kreditkort. Den fjärde och sista slutsatsen är att ta fram en helt ny produkt. För att tilltala de många lågengagerade kunderna föreslås ett kreditkort med få produktegenskaper för att underlätta köpbeslut.</p>

<p>Kandidatuppsatsen ”Kort om kort- en lokal banks affinitetsmarknadsföring” undersöker Sala Sparbanks planerade kreditkorts chanser att lyckas på en alltmer mättad marknad. Banken funderar på att koppla ett förmånssystem till det nya kreditkortet och författarna syftar till att ta reda på Sala Sparbanks kunders attityder till ett sådant kreditkort som kallas affinitetskort. Avsikten är att diskutera kortets möjlighet till att öka försäljning och användande samt att styra handeln och skapa växtkraft i bygden.</p><p>Undersökningsmetoden är kvantitativ, telefonintervju genomfördes med bankens kunder och tillika invånare i Sala – och Heby kommuner. Intervjuobjekten graderade påståenden, baserade på Fock et al´ s (2005) modell, om två olika typer av förmåner, affektiv lojalitet till banken, affektiv lojalitet till affinitetsgruppen och prestige i affiniteten. Teori om affinitetsmarknadsföring och typ av affinitetsgrupp berättar om hur kortegenskaper och affinitetspartner påverkar kundens attityd till affinitetskortet och i förlängningen användandet av detsamma. Kunderna uttryckte en stark affektiv lojalitet till både banken och affinitetspartnern ”bygden” samt en stolthet över att bo i verksamhetsområdet Sala – och Heby kommuner, men värderar dock förmånerna lägre. På grund av, denna låga förmånsvärdering samt en invägning av affinitetsgruppens karaktär, ifrågasätts affinitetskortets möjlighet att uppnå tillfredsställande resultat. Den ena typen av förmån anser författarna vara bättre än den andra men rekommendationen till banken är svag då den sammanlagda attityden inte anses vara tillräckligt positiv.</p>

Bakgrund: Betalning med kontokort blir alltmer utbrett så väl i Sverige som i andra länder. Fler tjänster knyts till korten och fler aktörer erbjuder korten. Fördelarna med kontokort framför kontanter är många, men ändå finns det en skepsis mot kontokort i allmänhet och kreditkort i synnerhet. reditkort kan användas dels för att alltid ha finansiella medel när bilen går sönder eller kylskåpet behöver lagas, dels för att köpa en platt-TV på avbetalning. I marknadsföringen av kreditkort ser vi allt som oftast det senare. Detta kan ha skapat en bild av kreditkort som någonting som används för att konsumera lyxvaror. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda om Nordea kan förbättra sin förmedling av kreditkort för att bättre nå sina kunder och i så fall hur. Metod: Genom en enkätundersökning hos Nordea i Karlskoga har jag tagit reda på hur kreditkortsinnehavare använder sina kort, vilka egenskaper hos kreditkortet de uppskattar samt hur de fått information om kreditkorten. Även de utan kreditkort fick svara på ett antal frågor angående dennes åsikter om kreditkort. För att få information om hur Nordea marknadsför sina kreditkort idag har jag dels frågat bankanställda, dels sökt information på intranätet och Internet. Resultat: Jag har genom min undersökning kommit fram till ett flertal slutsatser. Dessa står inte i strid med varandra utan ska snarare ses som komplement till varandra. Den första slutsatsen jag har kunnat dra av undersökningen är att bankpersonalen bör prata om kreditkort med fler kunder. Bankpersonalen har fördelen av att kunna anpassa budskapet efter kunden. De andra och tredje slutsatserna är att Nordea bör aktivt arbeta för att förändra kundernas syn på kreditkort. Detta är inte en enkel uppgift, men genom att identifiera vilka tankeobjekt kunderna sammankopplar med kreditkort kan banken försöka ändra sambanden mellan dessa eller föra in nya tankeobjekt vilka gör kunderna mer positivt inställda till kreditkort. Den fjärde och sista slutsatsen är att ta fram en helt ny produkt. För att tilltala de många lågengagerade kunderna föreslås ett kreditkort med få produktegenskaper för att underlätta köpbeslut.

Kandidatuppsatsen ”Kort om kort- en lokal banks affinitetsmarknadsföring” undersöker Sala Sparbanks planerade kreditkorts chanser att lyckas på en alltmer mättad marknad. Banken funderar på att koppla ett förmånssystem till det nya kreditkortet och författarna syftar till att ta reda på Sala Sparbanks kunders attityder till ett sådant kreditkort som kallas affinitetskort. Avsikten är att diskutera kortets möjlighet till att öka försäljning och användande samt att styra handeln och skapa växtkraft i bygden. Undersökningsmetoden är kvantitativ, telefonintervju genomfördes med bankens kunder och tillika invånare i Sala – och Heby kommuner. Intervjuobjekten graderade påståenden, baserade på Fock et al´ s (2005) modell, om två olika typer av förmåner, affektiv lojalitet till banken, affektiv lojalitet till affinitetsgruppen och prestige i affiniteten. Teori om affinitetsmarknadsföring och typ av affinitetsgrupp berättar om hur kortegenskaper och affinitetspartner påverkar kundens attityd till affinitetskortet och i förlängningen användandet av detsamma. Kunderna uttryckte en stark affektiv lojalitet till både banken och affinitetspartnern ”bygden” samt en stolthet över att bo i verksamhetsområdet Sala – och Heby kommuner, men värderar dock förmånerna lägre. På grund av, denna låga förmånsvärdering samt en invägning av affinitetsgruppens karaktär, ifrågasätts affinitetskortets möjlighet att uppnå tillfredsställande resultat. Den ena typen av förmån anser författarna vara bättre än den andra men rekommendationen till banken är svag då den sammanlagda attityden inte anses vara tillräckligt positiv.

<p>This thesis concerns the Swedish credit card market to a younger public and specifically Nordea as a card editor. The purpose is to investigate whether a Swedish bank can, and want to build long term relationships with a young public through credit cards, and if so, how they do this.</p><p>The theoretical background formulated by researchers Bendapundi and Berry consists of four key factors of relationship maintenance; trust, dependency, dedication and constraint. These key factors are also assembled in an analytical framework. The empirical findings mainly consist of interviews with three employees at Nordea. They describe a recent segmentation of the bank’s customers with the issuing of a new credit card; Mastercard Silver. This card was developed to be more simplistic in comparison to the bank’s premium card VISA Gold, and was developed to be the card user’s first credit card.</p><p>The analysis leads to the conclusion that there are factors inclining both that the credit card could, and could not be an important tool for relationship maintenance, in a constraint based as well as a dedication based relationship, although the card seems to play an important part in maintaining the customers that really desire such a product.</p> / <p>Uppsatsen behandlar den svenska kreditkortsmarknaden för en yngre målgrupp och mer specifikt Nordea som kortutgivare. Syftet är att undersöka om en svensk bank kan och vill knyta långsiktiga relationer med en yngre målgrupp med hjälp av kreditkort, samt hur man i så fall försöker genomföra detta.</p><p>Den teoretiska bakgrunden av Bendapundi och Berry ger fyra nyckelfaktorer för relationsuppehåll; förtroende, beroende, vilja och hinder, vilka sammanställs i en analysmodell. Det empiriska materialet som främst består i intervjuer med tre Nordeaanställda visar en bild av en nytillkommen segmentering av bankens kunder i form av det nya kreditkortet Mastercard Silver. Detta är utformat som ett enklare kreditkort än bankens äldre premiumkort VISA Gold och är tänkt att fungera som ett första kreditkort.</p><p>Analysen resulterar i konklusionen att det finns faktorer som talar både för och emot kreditkortet som ett effektivt verktyg för relationsuppehåll, både hinder- och viljebaserat sådant. Dock tycks kortet ha en avgörande roll att spela för att behålla de kunder som verkligen efterfrågar ett kreditkort i sitt bankengagemang.</p>

<p>Vår uppsats handlar om ett Sverige som idag håller på att förvandlas till ett kreditkortssamhälle. Detta kreditkortsfenomen har vuxit fram utifrån en rad historiska händelser som exempelvis Kreugerkraschen 1933 och 1950-talets kreditransoneringsåtgärder till avregleringen av kreditmarknaden på 1980-talet och dagens överskuldsättning som kostar samhället mellan 30-50 miljarder kronor varje år. Vi har mot denna bakgrund gjort en studie av människors attityd till att använda kreditkort för privatkonsumtion och ställt det i relation till deras beteende. Vi har påvisat skillnader i attityd och beteende mellan kön, ålder, inkomstklass, sysselsättning och utbildningsnivå. För att undersöka detta, valde vi att genomföra en kvantitativ enkätstudie där vi frågade 190 personer i Umeå om deras attityd till att använda kreditkort och hur deras användning av kreditkort såg ut. Som grund för vår enkätstudie har vi ställt samman ett teoretiskt ramverk som består bland annat av en rad socialpsykologiska teorier om attityd och beteende, en nobelprisbelönad hypotes om utjämning av konsumtion över tid och en teori om självkontroll. Vi har kommit fram till att människors attityd till kreditkort oftast avspeglas i deras beteende. Vår undersökning visar även att män har en mer positiv attityd till kreditkort samt en högre användningsgrad. I motsats till andra undersökningar har vi påvisat att den yngre generationen har den mest negativa attityden till kreditkort vilket även återspeglades i deras kreditkortsanvändning. Mest positiva var medel– och höginkomsttagarna mellan 36 till 55 år. Vår undersökning kom även fram till att människor upplever att det blivit en mer accepterad attityd till att använda kreditkort där enkelheten att skaffa ett kreditkort sågs som den största orsaken till detta.</p>

This thesis concerns the Swedish credit card market to a younger public and specifically Nordea as a card editor. The purpose is to investigate whether a Swedish bank can, and want to build long term relationships with a young public through credit cards, and if so, how they do this. The theoretical background formulated by researchers Bendapundi and Berry consists of four key factors of relationship maintenance; trust, dependency, dedication and constraint. These key factors are also assembled in an analytical framework. The empirical findings mainly consist of interviews with three employees at Nordea. They describe a recent segmentation of the bank’s customers with the issuing of a new credit card; Mastercard Silver. This card was developed to be more simplistic in comparison to the bank’s premium card VISA Gold, and was developed to be the card user’s first credit card. The analysis leads to the conclusion that there are factors inclining both that the credit card could, and could not be an important tool for relationship maintenance, in a constraint based as well as a dedication based relationship, although the card seems to play an important part in maintaining the customers that really desire such a product. / Uppsatsen behandlar den svenska kreditkortsmarknaden för en yngre målgrupp och mer specifikt Nordea som kortutgivare. Syftet är att undersöka om en svensk bank kan och vill knyta långsiktiga relationer med en yngre målgrupp med hjälp av kreditkort, samt hur man i så fall försöker genomföra detta. Den teoretiska bakgrunden av Bendapundi och Berry ger fyra nyckelfaktorer för relationsuppehåll; förtroende, beroende, vilja och hinder, vilka sammanställs i en analysmodell. Det empiriska materialet som främst består i intervjuer med tre Nordeaanställda visar en bild av en nytillkommen segmentering av bankens kunder i form av det nya kreditkortet Mastercard Silver. Detta är utformat som ett enklare kreditkort än bankens äldre premiumkort VISA Gold och är tänkt att fungera som ett första kreditkort. Analysen resulterar i konklusionen att det finns faktorer som talar både för och emot kreditkortet som ett effektivt verktyg för relationsuppehåll, både hinder- och viljebaserat sådant. Dock tycks kortet ha en avgörande roll att spela för att behålla de kunder som verkligen efterfrågar ett kreditkort i sitt bankengagemang.

Vår uppsats handlar om ett Sverige som idag håller på att förvandlas till ett kreditkortssamhälle. Detta kreditkortsfenomen har vuxit fram utifrån en rad historiska händelser som exempelvis Kreugerkraschen 1933 och 1950-talets kreditransoneringsåtgärder till avregleringen av kreditmarknaden på 1980-talet och dagens överskuldsättning som kostar samhället mellan 30-50 miljarder kronor varje år. Vi har mot denna bakgrund gjort en studie av människors attityd till att använda kreditkort för privatkonsumtion och ställt det i relation till deras beteende. Vi har påvisat skillnader i attityd och beteende mellan kön, ålder, inkomstklass, sysselsättning och utbildningsnivå. För att undersöka detta, valde vi att genomföra en kvantitativ enkätstudie där vi frågade 190 personer i Umeå om deras attityd till att använda kreditkort och hur deras användning av kreditkort såg ut. Som grund för vår enkätstudie har vi ställt samman ett teoretiskt ramverk som består bland annat av en rad socialpsykologiska teorier om attityd och beteende, en nobelprisbelönad hypotes om utjämning av konsumtion över tid och en teori om självkontroll. Vi har kommit fram till att människors attityd till kreditkort oftast avspeglas i deras beteende. Vår undersökning visar även att män har en mer positiv attityd till kreditkort samt en högre användningsgrad. I motsats till andra undersökningar har vi påvisat att den yngre generationen har den mest negativa attityden till kreditkort vilket även återspeglades i deras kreditkortsanvändning. Mest positiva var medel– och höginkomsttagarna mellan 36 till 55 år. Vår undersökning kom även fram till att människor upplever att det blivit en mer accepterad attityd till att använda kreditkort där enkelheten att skaffa ett kreditkort sågs som den största orsaken till detta.

I denna kandidatuppsats undersöks och utvärderas maskininlärningsmetoder för bedrägeridetektering inom kreditkortsbedrägerier med syfte att identifiera problemområden och ange förbättringar. Trots utvecklingen och framfarten av artificiell intelligens (AI), finns det fortfarande problem med att framgångsrikt klassificera kreditkortsbedrägerier. I arbetet utförs en litteraturstudie för att identifiera aktuella maskininlärningsmetoder och utmaningar. Därefter görs ett experiment för att utvärdera dessa metoder och föreslå förbättringar. Resultatmässigt kan man se att de aktuella maskininlärningsmetoderna är en blandning av nyare och äldre metoder som Deep Neural Networks, Logistisk Regression, Naive Bayes, Random Forest, Decision Tree och Multi-Layer Perceptron. Dessa utvärderas oftast med prestationsmått som Accuracy score, F1-Score, Confusion Matrix och Area Under the Curve (AUC). Dagens bedrägeridetektering står främst inför klassificeringsproblem på grund av komplexa, föränderliga och manipulerad data. Genom att utvärdera bedrägeridetektorn med XAI-modeller som SHAP, kan problemområdet vid felklassificering lokaliseras och åtgärdas enklare.

Författare: Emil Herder, Filip Nilsson och Mats Seglarvik Handledare: Anders Hytter Examinator: Bertil Hultén Kurs: Examensarbete 30hp, Civilekonomprogrammet inriktning marknadsföring, Linnéuniversitetet Kalmar, VT 2016, 4FE63E. Rapportens namn: Kredit-kort och gott Frågeställning: Hur värderar svenska konsumenter olika kreditkortsattribut? Syfte: Det primära syftet med vår studie är att undersöka hur svenska konsumenter värderar kreditkortsattribut på den svenska marknaden och att undersöka eventuella samband som existerar mellan deras värderingar och olika valda variabler. Som delsyfte ämnar vi att utifrån vår undersökning komma med relevanta rekommendationer som kan hjälpa Resurs Bank att skapa attraktiva kreditkortserbjudanden för konsumenter på den svenska marknaden. Metod: Uppsatsen har till en början en induktiv ansats som sedan övergår till en mer deduktiv ansats. Datainsamling har i huvudsak skett genom enkätundersökning, men även genom intervjuer. Resultat &amp; slutsatser: Vi har rangordnat hur svenska konsumenter har värderat olika kreditkortsattribut och funnit att det existerar samband mellan hur olika individer värderat olika kreditkortsattribut baserat på andra värderingar och grupptillhörighet. Teoretiskt och praktiskt bidrag: Teoretiskt har vi bidragit med en grund för hur svenska konsumenter värderar olika kreditkortsattribut samt en undersökningsmodell som kan användas som underlag för vidare forskning. Våra praktiska bidrag är att informationen kan användas som beslutsunderlag när ett kreditkortserbjudande som inriktar sig mot kundens upplevda värde ska läggas fram. Nyckelord: Kreditkortsattribut, kreditkort, bonussystem, välgörenhet, konsumentbeteende, konsumentvärde / Author: Emil Herder, Filip Nilsson and Mats Seglarvik Mentor: Anders Hytter Examiner: Bertil Hultén Course: Master Thesis 30 credits, Master of Business and Economics, Marketing, Linnaeus University, Kalmar, Spring 2016 4FE63E. Name of report: Kredit-kort och gott Research question: How do swedish consumers value different credit card attributes? Purpose: The primary purpose of our study is to reserach how swedish consumers value credit card attributes on the swedish market and research possible correlations that exists between their values and different chosen vairables. The subpurpose of the study is to come up with relevant recommendations which may help Resurs Bank to create attractive credit card offerings for the swedish credit card market. Method: The study starts off with and inductive approach that later turns into a more deductive approach. The data was collected from a survey and interviews. Results and conclusion: We’ve ranked how swedish consumers value different credit card attributes based on other values and group membership. Theoretical and practical contribution: Theoretically we’ve contributed with a foundation on how swedish consumers value different credit card attributes and a researchmodel that can be used as a basis for further research. Our practical contribution is that the information from our study can be used to support decisions when it comes to creating a credit card offering that targets the customers percieved value. Keywords: Credit card attributes, credit card, bonus system, charity, consumer behaviour, consumer value.