This thesis seeks to gain an understanding the role of the warrior in the Gotlandic society during the Roman iron age and the Migration Period, and to gain further knowledge of the development and evolution of the Gotlandic weapon grave, in terms of grave goods, burial practises, and expressions of military hierarchy. Through the methodology of correspondence analysis, a relatively clear development of the weapon grave can be traced: from a retinue-based system of military organisation in the Early Roman Iron Age, to a less defied hierarchy among the graves during the Late Roman Iron Age and Migration Period. This is manifested by a decreasing use of high-status objects, more homogenous grave inventories, and smaller differences in size and form of burial structures. This development corelates with earlier studies regarding social changes on Gotland, where the Gotlandic society is identified as more egalitarian than other Early Iron Age societies in Scandinavia. / Denna Uppsats ämnar bilda en förståelse kring krigarens roll i det gotländska samhället under romersk järnålder och folkvandringstid, samt att öka kunskapen kring de gotländska vapengravarnas utveckling genom att undersöka uppsättningar av gravgåvor, gravpraktiker och uttryck för militär hierarki. Genom en korrespondens-analytisk metodik har en relativt tydlig utveckling av vapengravarna kunnat identifieras. Från ett system som bygger på militära följen under äldre romersk järnålder, till en mindre tydligt definierad hierarki bland gravarna under yngre romersk järnålder och folkvandringstid. Utvecklingen manifesterar sig via en minskning i användningen av statusmarkerande föremål, ett mer homogent gravinventarium, samt mer otydliga skillnader i storlek och utformning av gravkonstruktionerna. Detta korrelerar med tidigare forskning rörande den gotländska samhällsorganisationen, där det gotländska samhället identifieras som mer egalitärt än andra äldre järnålderssamhällen i Skandinavien.