Våren 2017 upplevde Sverige en kris när det terrorattentat med flest dödsfall sen 1940 inträffade; en lastbil körde längs Drottninggatan i Stockholm, varpå flera personer blev påkörda varav fem personer dödades. Händelsen spred sig snabbt i sociala medier och delar av informationen som spreds var obekräftade uppgifter som senare visade sig vara felaktiga. Syftet med denna studie har varit att framställa rekommendationer för kriskommunikatörers proaktiva arbete mot falsk information och ryktesspridning på sociala medier samt utgöra en grund för vidare forskning inom krisinformatik. För att uppnå detta syfte har sex respondenter från Krisinformation.se och Polisen intervjuats och en tidslinje (Bilaga 3) upprättats för att förtydliga händelseförloppet på sociala medier under terrorattentatet. Analys av data från det insamlade materialet har resulterat i tio rekommendationer som kan appliceras för att proaktivt motverka falsk information och ryktesspridning på sociala medier. Rekommendationer som kan appliceras generellt hos aktörer inom krishantering. Dessa rekommendationer var: Öva; Bevaka; Skapa material; Var snabb; Var korrekt; Var närvarande; Bemöt rykten; Var tillgänglig; Utbilda; Crowdsourca. / In the spring of 2017, Sweden experienced a crisis when the most deadly act of terrorism since 1940 occured; a truck drove through a crowd of people on Drottninggatan in Stockholm, hitting several people and killing five. The event spread rapidly in social media and the circulating information was in part unconfirmed data that later turned out to be incorrect. The purpose of this study was to generate recommendations regarding emergency communicators’ proactive work against false information and the spreading of rumors on social media, while at the same time be a foundation for future studies within crisis informatics. To achieve this purpose six respondents from Krisinformation.se and the Swedish police were interviewed and a timeline (Bilaga 3) was created in order to clarify the chain of events on social media during the act of terrorism. Analysis of data from the aggregated material has resulted in ten recommended measures applicable to proactive work against false information and spreading of rumors in social media. Measures that can be applied generally to actors within crisis management. These measures were: Practice; Monitor; Create material; Be quick, Be correct; Be present; Respond to rumors; Be available; Educate; Crowdsource.

Våren 2017 upplevde Sverige en kris när det terrorattentat med flest dödsfall sen 1940 inträffade; en lastbil körde längs Drottninggatan i Stockholm, varpå flera personer blev påkörda varav fem personer dödades. Händelsen spred sig snabbt i sociala medier och delar av informationen som spreds var obekräftade uppgifter som senare visade sig vara felaktiga. Syftet med denna studie har varit att framställa rekommendationer för kriskommunikatörers proaktiva arbete mot falsk information och ryktesspridning på sociala medier samt utgöra en grund för vidare forskning inom krisinformatik. För att uppnå detta syfte har sex respondenter från Krisinformation.se och Polisen intervjuats och en tidslinje (Bilaga 3) upprättats för att förtydliga händelseförloppet på sociala medier under terrorattentatet. Analys av data från det insamlade materialet har resulterat i tio rekommendationer som kan appliceras för att proaktivt motverka falsk information och ryktesspridning på sociala medier. Rekommendationer som kan appliceras generellt hos aktörer inom krishantering. Dessa rekommendationer var: Öva; Bevaka; Skapa material; Var snabb; Var korrekt; Var närvarande; Bemöt rykten; Var tillgänglig; Utbilda; Crowdsourca. / In the spring of 2017, Sweden experienced a crisis when the most deadly act of terrorism since 1940 occured; a truck drove through a crowd of people on Drottninggatan in Stockholm, hitting several people and killing five. The event spread rapidly in social media and the circulating information was in part unconfirmed data that later turned out to be incorrect. The purpose of this study was to generate recommendations regarding emergency communicators’ proactive work against false information and the spreading of rumors on social media, while at the same time be a foundation for future studies within crisis informatics. To achieve this purpose six respondents from Krisinformation.se and the Swedish police were interviewed and a timeline (Bilaga 3) was created in order to clarify the chain of events on social media during the act of terrorism. Analysis of data from the aggregated material has resulted in ten recommended measures applicable to proactive work against false information and spreading of rumors in social media. Measures that can be applied generally to actors within crisis management. These measures were: Practice; Monitor; Create material; Be quick, Be correct; Be present; Respond to rumors; Be available; Educate; Crowdsource.