SAMMANFATTNING   Lina Högemark ”Jag bor på Spanien” En studie om hur tvåspråkighetsutvecklingen av det svenska språket kan se ut i Spanien   “I live at Spain” A study on the bilingual development of the Swedish language might look like in Spain   Antal sidor: 47     Studiens syfte är att belysa olika aspekter av tvåspråkighet och ge en fördjupad kunskap inom ämnet. Den empiriska studien syftar till att se hur fyra olika pedagoger som undervisar i svenska i Spanien ser på tvåspråkighet och vad som krävs av pedagoger och föräldrar för att det svenska språket skall utvecklas. Stort intresse ligger i huruvida ett språk måste introduceras före en viss ålder för att utvecklas optimalt samt om det finns några generella språkfel och bakomliggande orsaker till detta fenomen. Observationer med två svensk/spansktalande barn har utförts för att ge studien en djupare inblick i ämnet. Resultatet från observationerna ger en fingervisning om hur olikartad språkutvecklingen kan se ut hos två barn och pekar på att varje barn och varje situation är unik. Därför går det inte att återge en generell bild av hur tvåspråkighet ”ska” se ut. Komplexiteten med tvåspråkighet diskuteras. Nyckelord: kritisk period, kodväxling, övergeneralisering och anomi

<p>I denna studie undersöks hur några före detta IVIK–elever har lyckats med sina gymnasiestudier på ett treårigt nationellt program. Jag har intervjuat fyra informanter, två flickor som läser sitt andra år och två pojkar som läser sitt tredje och sista år. Viktigt att påpeka är att de elever som intervjuats i denna studie är mycket ambitiösa och målmedvetna och att det endast genom dessa fyra fallstudier är omöjligt att dra några generella slutsatser. Genom intervjuer och analys av informanternas betyg kan konstateras att just dessa har lyckats väl med sina valda programstudier. Det språkliga inflödet, stöttning och motivation är några av de faktorer som informanterna har gemensamt och som bidragit till deras goda studieresultat. I mångt och mycket stämmer den litteratur som finns om andraspråksinlärning och studieframgång väl in på mina informanter. <strong></strong></p>

I och med det enorma användningsområdet av datorsystem i dagens samhälle finns många typer av användare och uppgifter att designa för. Genom designriktlinjer kan utvecklare få referenser och guidning för att skapa användbara applikationer från början. På så vis kan tid sparas i utvecklingsprocessen. Från och med puberteten då människan kan anses vara vuxen ändras förmåga till andraspråksinlärning, trots detta finns det människor som lär sig andraspråk i vuxen ålder. Kunskap kring vad dessa skillnader beror på måste användas i designen av en andraspråksinlärningsapplikation för att tillgodose människans kognitiva förmågor. De två huvudsakliga kognitiva aspekterna vid språkproduktion är grammatisk kodning och fonetisk kodning. De 10 framtagna designriktlinjerna syftar till att stödja dessa processer. Ett av de största problemen i all form av undervisning är motivation, seriösa datorspel är ett forskningsområde som syftar till att ta till vara på traditionella datorspels motiverande egenskaper. Denna studie leder fram till designriktlinjer kring hur seriösa datorspel kan designas för att utbilda i kinesiska som andraspråk via smarta mobiltelefoner.

I denna studie undersöks hur några före detta IVIK–elever har lyckats med sina gymnasiestudier på ett treårigt nationellt program. Jag har intervjuat fyra informanter, två flickor som läser sitt andra år och två pojkar som läser sitt tredje och sista år. Viktigt att påpeka är att de elever som intervjuats i denna studie är mycket ambitiösa och målmedvetna och att det endast genom dessa fyra fallstudier är omöjligt att dra några generella slutsatser. Genom intervjuer och analys av informanternas betyg kan konstateras att just dessa har lyckats väl med sina valda programstudier. Det språkliga inflödet, stöttning och motivation är några av de faktorer som informanterna har gemensamt och som bidragit till deras goda studieresultat. I mångt och mycket stämmer den litteratur som finns om andraspråksinlärning och studieframgång väl in på mina informanter.

This thesis reports on a study on the ultimate attainment of grammatical intuition in Swedish in 29 adult hearing native signers, bilingual in Swedish Sign Language and Swedish. It is reasoned that measures of such intuition in adults may indicate implicit linguistic entrenchment in Swedish during early language development. Although Sign Language Linguistics and Second Language Research on deaf signers are two established fields of research in Sweden, there is little research on hearing native signers. A few international studies have focused on early child language development in hearing native signers, showing that these children develop their two languages simultaneously from birth even if the signed language dominates the linguistic environment. However, studies focusing on older children indicate that their morphological and syntactic proficiency in the majority language resembles that of second language learners. Deductively this paper rests on neurobiological and psycholinguistic theories claiming that early language development is naturally and genetically constrained within a critical or maturational period. Grammatical intuition was measured through the use of two versions of a GJT-test (written and auditory) and a cloze test. The results showed that the average grammatical intuition of the hearing native signers was comparable to that of a group of early L2 learners of Swedish, but significantly different from that of a group of native speakers of Swedish, indicating that for some of the native signers, Swedish might have been successively learned. This thesis contributes unique data to second language research, while shedding a light on a group of bilinguals that is scarcely known to the study of linguistics. / Denna explorativa och explanatoriska studie testade grammatisk intuition i svenska hos 29 vuxna hörande tvåspråkiga i svenskt teckenspråk och svenska. Vid statistisk analys och jämförelse med testresultat från tidigare andraspråksforskning indikerar denna studie att deltagarna kan ha lärt sig delar av svenskans morfologi och syntax successivt. Teckenspråkslingvistik och svenska som andraspråk för döva är idag två etablerade forskningsområden. Trots en växande kunskap om teckenspråkiga saknas svensk forskning om tvåspråkigheten hos hörande infödda teckenspråkiga. De internationella studier som gjorts har fokuserat på små barn och visar att hörande infödda teckenspråkiga är simultant tvåspråkiga från födseln även om det tecknade språket dominerar den första tiden. Å andra sidan visar studier på lite äldre barn att kunskaper i majoritetsspråket (det talade språket) hos vissa individer, har morfologiska och syntaktiska drag liknande dem som andraspråksinlärare uppvisar.  Med stöd i neurobiologiska och psykolingvistiska teorier om en biologiskt betingad språkinlärningsmekanism som kräver triggning från födseln, undersökte denna studie, hypotes-deduktivt, huruvida deltagarna utvecklat implicita kunskaper i svenska under en kritisk period för språkutveckling. Denna studie bidrar med nya, unika data till tvåspråkighetsforskning och kastar ljus över en inlärarpopulation som tidigare inte uppmärksammats inom språkinlärningsforskningen.