BACKGROUND: According to the World Health Organisation, the indigenous Māori are reportedly the most marginalised ethnic group with the poorest health status in New Zealand. Cultural safety theory is a part of nursing programmes in New Zealand with the aim to reduce inequities within the health care system. AIM: The aim of this study is to illuminate nurses’ views about the cultural safety theory in relation to inequities within the health care system in New Zealand. METHOD: A qualitative empirical approach based on semi-structured indepth interviews was applied. Six interviews were conducted and data was analysed using Graneheim and Lundmans manifest content analysis. RESULTS: Two categories were identified and became representative as a result, Nursing Strategies and Working with Challenges. CONCLUSION: The findings in this study suggest that nurses’ have an overall positive attitude towards working with cultural safety theory and believe the theory to be an opportunity to change attitudes, and be a potential tool to reduce inequities within the health care system. CLINICAL RELEVANCE: Illuminating nurses’ perspectives about cultural safety can contribute to a better understanding of working with different cultures and hopefully reduce inequities within the health care system. / BAKGRUND: Enligt Världshälsoorganisationen är ursprungsbefolkning Māori den mest marginaliserade folkgrupp med sämst hälsostatus i Nya Zeeland. Teorin kulturell säkerhet är en del av sjuksköterskeprogrammen i Nya Zeeland med syfte att reducera orättvisor inom hälso- och sjukvården. SYFTE: Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors syn på teorin kulturell säkerhet i förhållande till orättvisor inom hälso- och sjukvården i Nya Zeeland. METOD: Denna studie är byggd på en kvalitativ empirisk strategi, med semistrukturerade djupintervjuer. Sex intervjuer genomfördes och data analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans manifest innehållsanalys. RESULTAT: Två kategorier identifierades och blev representativa som ett resultat, Omvårdnadsstrategier och Arbeta med utmaningar. SLUTSATS: Resultaten i denna studie visar att sjuksköterskor har en allmänt positiv inställning till att arbeta med teorin kulturell säkerhet och tror att teorin kan vara en möjlighet att förändra attityder samt vara ett potentiellt verktyg för att minska orättvisorna inom hälso- och sjukvården. KLINISK RELEVANS: Genom att belysa sjuksköterskors upplevelser av teorin kulturell säkerhet är förhoppningen att bidra till en bredare förståelse av att arbeta med olika kulturer och i förlängningen reducera orättvisorna inom hälso- och sjukvården.

Bakgrund: I Sverige och globalt rapporteras att minoritetsgrupper med avseende på kultur och språk är socioekonomiskt utsatta och har sämre hälsa än majoriteten. Diskriminering och misstro till hälso- och sjukvården är faktorer som påverkar huruvida individer i dessa grupper söker vård eller ej. I Sverige föreskrivs en hälso- och sjukvård på lika villkor för alla individer. Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att vårdrelationen är respektfull och patientcentrerad. Kulturellt säker vård innebär att patientens kulturella identitet, rättigheter och behov respekteras. Huruvida vården är kulturellt säker definieras av patienten. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur patienter som är i minoritetsställning, med avseende på kultur och språk, upplever sig bli bemötta i hälso- och sjukvården. Metod: Studien är en litteraturöversikt av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna analyserades med avseende på likheter och skillnader i resultatet. Resultat: Tre teman framkom; Välbefinnande, Lidande och Hinder och glapp. Huvudresultatet visar på upplevelser av maktlöshet, stereotypisering och språkliga och kulturella skillnader som skapade svårigheter i mötet med vårdpersonalen. Upplevelser av respektfullt och kompetent bemötande framkom också. Slutsats: I många fall låg missförstånd, oförståelse, stereotypisering och diskriminering till grund för lidandet. Detta visar att den kulturella säkerheten behöver stärkas inom hälso- och sjukvården och att behov av ökad kulturell kompetens föreligger. Klinisk betydelse: Genom diskussion och utbildning med teorin om kulturell säkerhet som utgångspunkt kan den kulturella medvetenheten och sensitiviteten höjas. På så sätt skapas förutsättningar för höjd kulturell säkerhet inom hälso- och sjukvården. / Background: Research both in Sweden and globally shows that members of cultural and linguistic minority groups are socio-economically disadvantaged and have poorer health than the majority. Factors that influence whether individuals in these groups seek care or not are discrimination and mistrust of the healthcare system. In Sweden, the healthcare system is required to provide all individuals with care on equal terms. Healthcare personnel have a responsibility to ensure that the caring relationship is respectful and patient-centered. Culturally safe care involves respecting the patient's cultural identity, rights and needs. Whether care is culturally safe is defined by the patient. Aim: The aim of this study is to explore how patients who are members of cultural and linguistic minority groups experience their treatment within the healthcare system. Method: The study is a literature review of 12 qualitative research papers. The results of the papers were analyzed for similarities and differences. Results: The analysis revealed three themes: Well-being, Suffering and Obstacles and glitches. The main result shows experiences of powerlessness, stereotyping and linguistic and cultural differences that created difficulties in interaction with the staff. In addition perceptions of respectful and competent treatment emerged. Conclusion: In many cases, misunderstandings, incomprehension, stereotyping and discrimination form the basis for the suffering. This shows that the cultural safety needs to be improved in the healthcare system and that there is a need for increased cultural competence. Clinical significance: Discussion and training, based on the theory of cultural safety, create an environment conducive to increased cultural awareness and sensitivity, and thereby enhance cultural safety in healthcare. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2013</p>