I detta projekt har jag använt mig av en metod där en studie av referenser har fått lägga grunden till skapandet av en ny publik byggnad i Stockholm. Genom att studera ett antal religiösa byggnader, som jag anser vara goda exempel på rum med andlig arkitektur, har jag försökt identifiera komponenter som skapar andliga rum. Jag använde sedan de kvalitéerna för att skapa en icke-religiös byggnad i en nutida kontext. Detta resulterade i ett skönlitterärt bibliotek i Kungsträdgården, Stockholm. Tillsammans med parken skapar biblioteket en fiktionens värd. Det är en plats för möte, kunskap och andakt, en oas i staden som kontrasterar sig från dess brus. / In this project I have used a method where a study of references served as the basis for creating a new public building in the city. By studying a series of religious structures, as good examples of architecture with spiritual qualities, I have tried to identify components that creates a spiritual atmosphere within a structure. Later, I used these qualities to create a non-religious building in a contemporary context. This resulted in a library for fictional literature in Kungsträdgården, Stockholm. Together with the park, the library becomes a world of fiction. It is a place for meeting, knowledge and spirituality, an oasis that contrasts to and merges with the life in the city.

I've created a winter garden and restaurant as a part of Stockholm's most central, loved and well-attended park, Kungsträdgården. The goal with this project has been to design a public space that adds a functional as well as an aesthetic value to Stockholm, its inhabitants and visitors. / Jag har valt att skapa en vinterträdgård med en tillhörande restaurang som en del av Stockholms mest centrala, älskade och välbesökta park Kungsträdgården. Målet med mitt projekt har varit att formge ett offentligt rum som tillför ett funktionellt såväl som estetiskt värde för Stockholm, dess invånare ochbesökare. Med offentligt rum menar jag här en plats som helt eller delvis är tillgänglig för alla och envar utan krav på ekonomisk motprestation. En påkostad och tilltalande plats som, i tider av föränderlighet och krav på effektivitet, kan utgöra en motvikt genom att vara ett vackert och inkluderande offentligt rum där vi kan mötas eller bara vara. Som Stockholms äldsta park med anor från medeltiden är Kungsträdgården idag en betydelsefull offentlig plats i stadens centrum, mitt i den kommersiella citymiljön. Parken har genom tiderna tillhört och förvaltats av olika aktörer och varit allt från kunglig köksträdgård och barockträdgård till promenad- och evenemangsplats för allmänheten. Idag används Kungsträdgården för många olika syften till exempel rekreation, möten, gratiskonserter och demonstrationer. Jag har valt att placera min byggnad på den avstyckade del av Kungsträdgården som, till skillnad från resten av parken, sedan 1980-talet är planlagd för kommersiellt ändamål. Detta då jag har velat ge denna norra del av Kungsträdgården den uppmärksamhet och omtanke den förtjänar som entré till parken från Hamngatan. Tomten som utgör mötet mellan Kungsträdgården och Hamngatan känns idag bitvis eftersatt och ogenomtänkt. Här finns idag en restaurang med en skrymmande uteservering som byggts till i efterhand samt ett stort plank som döljer verksamhetens avfallshantering. En bild som inte harmonierar med vare sig Hamngatan eller parken. Min vision har varit att formge en byggnad som istället agerar bro mellan Kungsträdgårdens 300-åriga historia som barockinspirerad trädgård, med de arkitektoniska krav på rumslig samverkan mellan ute och inne som sådana kräver, och våra nutida behov. Detta genom att förena Kungsträdgårdens tradition som park och plats för sociala möten med en byggnad innehållandes en restaurang och en vinterträdgård som har palmen i fokus – Palmträdgården.Med Palmträdgården vill jag skapa en förlängning av Kungsträdgården med en inomhusmiljö som kan ta tillvara på parkens vår-, sommar och tidiga höstkvaliteter året om. Min utgångspunkt är samspelet och spänningen mellan arkitektur och natur. Den dramatiska effekt som man med hjälp av arkitekturen kan fånga med fullskaliga utomhusväxter i en inomhusmiljö och där en medveten placering och användning av växtlighet kan förstärka effekten av såväl  växternas som byggnadens uttryck och miljö både interiört som exteriört. Något som varit viktigt vid gestaltningen är hur funktioner som ofta kan bli både fula och förbisedda, som leveranser och avfallshantering, kan integreras i parken på ett estetiskt sätt. För att tillgodose dessa funktioner har Palmträdgården därför försetts med ett slags ”rotsystem” i form av en tunnel under marknivå som löper från byggnaden och avslutas med en liten hissbyggnad som integrerats som en del av trädallén invid Jussi Björlings allé. Att placera Palmträdgården på just den här specifika platsen kändes både viktigt och aktuellt. Platsen har varit väldigt omtalad de senaste åren på grund av Apples planer på att bygga en ny stor butik på platsen. Planer som väckt starka känslor och satt fokus på frågan om var den offentliga miljön slutar och den kommersiella börjar. Under det här projektets gång har Apple fått nej till att uppföra en ny butiksbyggnad men den pågående diskussionen har varit en mycket intressant utgångspunkt för mitt projekt. Vad ska Kungsträdgården innehålla och vem är parken i sin helhet egentligen till för? Jag anser att Kungsträdgården ska få fortsätta vara den park och folkets mötesplats den blivit genom åren. Med uppförandet av Palmträdgården vill jag tillföra ett funktionellt såväl som estetiskt värde för Stockholm, dess invånare och besökare. En oas i stadsbruset.

No description available.

Some public squares experience large amounts of human activity and some experience very little, even though external conditions between them create comparable opportunities for public life. The field of public life studies observes the human activity of public spaces and presents principles that predicts human public behaviour to gain a better understanding for what elements of space people are attracted to. The human staying activity at two central public square in Stockholm – Kungsträdgården and Sergels Torg – was studied with the methodology of public life studies as outlined in Gehl & Svarre (2013) How to Study Public Life. A stationary activity mapping was performed for the two squares where female, male, sitting and standing activity was registered. The result show that Kungsträdgården attracts more than twice the staying activity as Sergels Torg, and that the two squares are mirror images of each other in terms of gender and activity proportions, with Kungsträdgården being predominately female and sitting and Sergels Torg male and standing. The principles, theories, previous observations and hypotheses from a selection of the most seminal works within the public life studies field frame the seven themes used to analyse the human stationary activity at the two squares; Sitting, Standing, Thermal Comfort, Psychological Comfort, Sensory Comfort, Aesthetics and Human Interaction.