The usage of digital tools for learning in today’s classroom is increasing in pace with our technological developments in our digitized society. This has created several digital language learning platforms that are now available for students and teachers to use for learning. It can be difficult to determine the quality of any learning material and especially new material. In this study, I will examine how well the computer-assisted language learning (CALL) material Duolingo functions as a learning tool for upper-secondary language learning. The purpose of choosing Duolingo was to investigate what qualities modern language learning tools have and to stress the importance of evaluating materials before using them. This was done by evaluating Duolingo in three steps, in an external, internal, and overall process. The evaluating process determines the structure, content and, function of Duolingo as a CALL-material. In the evaluation, pedagogical principles and the English syllabus were used to investigate if Duolingo could be used for educational purposes. The research questions for this study are how appropriate Duolingo is as an educational resource for English upper-secondary school learning and how well it meets the directive of promoting digital tools for knowledge acquisition, communication, and learning. The overall result shows that Duolingo could function as supplementary material but not as the main material since it does not cover the communicative aspects of language learning and works solely with rule-based competence. While Duolingo meets syllabus directives with respect to knowledge acquisition and learning if used for working on grammar and form, it lacks communicative elements and therefore does not support the broad communicative goals of the English subject in upper-secondary school.

This essay presents aspects of fan fiction conducive to language learning, and therefore relevant to teachers of English in upper-secondary schools in Sweden. Students may lack motivation to engage in creative writing assignments in formal learning settings. However, young people engage in fan fiction-writing, and by doing so, develop their language and literacy skills. Drawing upon aspects of fan fiction-writing and participation in fan fiction communities, such as, imitation, interaction, and literary discussions, teachers could find inspiration in these activities to use in their teaching.

Syftet med denna studie är att sammanställa vad tidigare forskning har visat om de utmaningar som finns med att identifiera och bedöma läs- och skrivsvårigheter och/eller dyslexi hos tvåspråkiga elever. Genom en systematisk litteraturstudie undersöks hur läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever kan identifieras samt vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till för att göra en tillförlitlig bedömning av läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi hos tvåspråkiga elever. I studien granskas och sammanställs sju vetenskapliga artiklar. Ett av resultaten är att tester som undersöker fonologisk medvetenhet på majoritetsspråket, det vill säga på elevernas andraspråk, kan bidra till att identifiera läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever. Dock visar det sig att dessa tester endast är tillförlitliga om de tvåspråkiga eleverna har uppnått likvärdiga kunskaper i andraspråket som förstaspråkselever. Ytterligare ett resultat är att det finns flera faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid bedömning av läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever. Det är viktigt att läraren tar hänsyn till elevens hela sociala och språkliga bakgrund, samt hur nära elevens språk ligger varandra med avseende på språkens skriftsystem. När det gäller tester är det viktigt att ta hänsyn till vilka förutsättningar eleven har för att genomföra testet samt hur elevens exponering för det språk som testet genomförs på ser ut.

No description available.

Följande studie berör beskrivningar av vilka hinder respektive möjligheter till lärande som förskolegården erbjuder, vilken roll förskollärarna beskriver sig inta samt vilket syfte barns utevistelse på förskolegården har. Vi vill genom studiens resultat bidra till att inspirera förskollärare att tänka kring förhållningssättet gentemot förskolegården samt uppmuntra förskollärare att använda den som ett läranderum. Vi vill uppfylla syftet genom följande frågeställningar: <ul type="disc">Hur påverkas förskollärarnas arbete av förskolegårdens organisation och utformning? Hur beskriver förskollärarna sin roll samt på vilket sätt barns lärande uppmärksammas på förskolegården? Hur beskriver förskollärarna syftet med barns utevistelse på förskolegården?   I studien används den utvecklingspedagogiska teorins synsätt på barns lärande och utveckling som grund. Vi har genomfört en etnografisk studie där vi, genom triangulering, tillämpat flera metoder och fått fram ett resultat som baseras på utbildade förskollärares erfarenheter om lärande på förskolegården, där vi genomfört fyra semistrukturerade djupintervjuer med efterföljande samtalspromenader. I intervjuerna framkom det att lärandet på förskolegården sällan sker vid planerade tillfällen. Samtliga förskollärare upplever sig vara begränsade av på vilket sätt förskolegården utformats och organiserats, vilket påverkar den roll förskolläraren intar, samt bidrar till konsekvenser för barns lärande och utveckling. I studien framkommer att det huvudsakliga syftet med utevistelsen är att barn skall få frisk luft och utöva sin grovmotorik.

This study examines Swedish upper-secondary English teachers’ attitudes toward authentic materials in listening lessons in order to shed light on whether or not teachers implement authentic material in their listening lessons and if so, the reasons teachers give for including authentic material. The reason for conducting this research is that teachers might rely too extensively on simplified, graded and/or scripted purpose-written materials (i.e. textbooks) in their listening lessons. Since the listening material commonly found in purpose-written materials is different from the language in the “real world”, these materials might do a less than adequate job at preparing learners for conversations and interactions in the “real world” outside the language-learning classroom.Data were gathered through a researcher-developed questionnaire followed by interviews with two practicing teachers of English. The findings reveal that all of the participating teachers in this study (n=10) use authentic material in their listening lessons and that the primary reasons for including it are that teachers find authentic material more interesting and because teachers believe that authentic material can be better aligned with students’ interests, societal lives and future working lives. In addition, teachers reading this essay can increase their awareness of and reflect on why and how they themselves implement authentic materials in listening lessons, which in turn can assist teachers in aligning their teaching and their material choices with the subject syllabus for English better than they could without using authentic materials.

This essay argues that an effective means of promoting critical language awareness (CLA) in the English subject in Swedish upper-secondary schools is to use socially critical, realistic film about contemporary social issues as a teaching material. To demonstrate this, the essay conducts a critical discourse analysis (CDA) of scenes from the selected materials drawn from the film This Is England and the TV series Little Britain. It shows how the language features of these film materials reinforce or challenge ideologies and power differences between groups. Furthermore, the essay gives an example of how to incorporate these materials in a lesson promoting CLA. Additionally, the essay advocates using the pedagogical strategy of problem-posing to scaffold and nurture the thought processes required to acquire CLA. Finally, it argues that promoting CLA through the use of film and problem-posing is an effective way to simultaneously accomplish multiple curriculum goals and objectives.

This paper aims to discuss how teachers can promote intercultural understanding in the ESL/EFL classroom by teaching two multicultural novels, Chimamanda Ngozi Adichie’s The Thing Around Your Neck and Marjane Satrapi’s Persepolis. I argue that teaching multicultural literature in English classes can promote intercultural understanding by creating what language pedagogy theorist Ulrika Tornberg calls a “space-in- between” for students, regardless of whether they have multicultural backgrounds or not. All students benefit from the kinds of literary experience that such novels can offer by creating tolerance. They can also help all students, regardless of their cultural backgrounds, become what educational philosopher Martha Nussbaum refers to as “world citizens” as opposed to “narrow citizens” (85). I provide a lesson plan based on text-based reading strategies that could help students identify literary themes presented in The Thing Around Your Neck and Persepolis, because it will help students relate to the circumstances of the characters and create a deeper understanding of the implied meaning behind the stories.

Vår undersökning syftar till att, med hjälp av det ramfaktorteoretiska tänkandet, undersöka hur högstadielärare i de samhälls- och naturorienterande ämnena upplever vilka möjligheter och/eller hinder de har att anlägga ett genusperspektiv på sin undervisning i enlighet med vad skollagen och läroplanen föreskriver. Vi har intervjuat fem lärare för att undersöka om och hur de upplever att både yttre och inre ramfaktorer påverkar dem att anlägga ett genusperspektiv på undervisningen. Våra slutsatser är att ansvaret för anläggandet av ett genusperspektiv på undervisning och verksamhet tycks falla på den enskilde läraren, troligtvis för att läroplanen är tolkningsbar i detta avseende. Således blir lärarens intresse och kunskap om genusfrågor styrande för om ett genusperspektiv anläggs eller inte.

No description available.