11 |
Högläsning och lässtrategier : En kvalitativ studie om hur lärare i årskurs 2 arbetar med högläsning och lässtrategier för att utveckla elevers läsförståelse / Reading aloud and reading strategies : A qualitative study of how teachers in grade 2 work with reading aloud and reading strategies to develop pupils’ reading comprehensionAxelsson, Jennie January 2019 (has links)
No description available.
|
12 |
Val av läsinlärningsmetoder : En kvalitativ studie om vad som påverkas lärares val av läsinlärningsmetoder i årskurs 1 / Choice of reading learning methods : A study on what effects teacher`s choices of reading learning methods in first grade.Nilsson, Johanna January 2019 (has links)
No description available.
|
13 |
Samverkan mellan lärare i fritidshem och lärare i den obligatoriska skolan : En kvalitativ studie av de båda lärarkategoriernas uppfattningar av samverkan / Collaboration between teachers in recreation centers and teachers in the compulsory schoolJonsson, Lovisa, Shatri, Suhrete January 2019 (has links)
No description available.
|
14 |
Elevgrupperingar på fritidshemmet : En studie om fritidslärares uppfattningar / Pupil groupings at the after-school centerKanat, Sema, Nielsen, Agnes January 2019 (has links)
Varje elev ska ges förutsättningar att skapa och upprätthålla goda relationer. Syftet med studien var att undersöka och beskriva fritidslärares uppfattningar om varför olika grupperingar skapas och vilka faktorer som kan påverka elevgrupperingar. För att få svar på forskningsfrågorna användes ett målinriktat urval där sex respondenter intervjuades. Studien utgick från en kvalitativ tolkningsmetod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Då studien undersöker fritidslärares uppfattningar användes en fenomenografisk metodansats. Studien lutar mot det sociokulturella perspektivet, där mediering blir ett centralt begrepp för relationsskapande. Genom intervjuerna framkom det att intressen, trygghet och likhet är faktorer som blir avgörande i elevernas grupptillhörighet.
|
15 |
Barn med funktionsvariation i förskolan : Vad påverkar hur barn med funktionsvariation inkluderas i leken och i planerade aktiviteterFagerlind, Sandra January 2019 (has links)
No description available.
|
16 |
Critical Literacy through Critical Documentaries - How Bowling for Columbine and Michael Moore hates America can be used to teach argumentative writing and source criticism to students in upper-secondary school in Sweden.Schwartz, Pontus January 2019 (has links)
This essay seeks to illustrate how critical literacy and source criticism can be incorporated in argumentative thinking and reasoning in an assignment based on authentic materials constructed for students studying English 6 in Swedish upper-secondary school. The assignment seeks to, grounded in critical literacy theory, increase the students’ source criticism and improve their argumentative thinking and reasoning. These goals are directly connected to the aims presented in the syllabus for the English subject in Swedish upper-secondary school. The essay will state why authentic texts are suitable when teaching critical literacy skills. The essay will also present different theories to critical literacy and conclude that "the four resources model" (Luke & Freebody, 1990) can be considered most suitable for students assigned to produce argumentative texts. The authentic materials chosen for this assignment consist of three themes identified in the critical documentaries Bowling for Columbine (2002), directed by Michael Moore, and Michael Moore hates America (2004), directed by Mike Wilson. The three themes that are selected for the assignment, and presented in this essay are: The NRA, The 2 nd amendment and Is Michael Moore anti-American? The students will get a theme assigned to them and are supposed to, through instructions based on critical literacy theory, develop an argumentative text about their specific theme. Subsequently, the students are supposed to present their argumentative text in front of the class. Additionally, the goals stated in the curriculum for the English subject and the aims from the syllabus for English 6 in Swedish upper-secondary school will be presented and explained in relation to the assignment constructed for this essay and how the assignment will make them to achieve those goals.
|
17 |
Vad sades egentligen om de gamla grekerna i skolan? : En undersökning av hur antikens Grekland framställs från 1970-talet till idag i läroböcker på gymnasiet och högstadiet i historieämnetDahlström, Robin January 2019 (has links)
No description available.
|
18 |
RESONEMANGSFÖRMÅGAN I MATEMATIKUNDERVISNINGEN : En kvalitativ studie om lågstadieelevers resonemang i gruppJohansson, Kajsa, Ottosson, Angelica January 2019 (has links)
No description available.
|
19 |
To Actually Be Able to Say Something Is That Small, Small Thing Which Matters -Teachers’ Experiences and Perceptions of Learner Foreign Language Speech Anxiety in a Swedish Upper Secondary School Classroom ContextVikström, Magnus January 2019 (has links)
Using a foreign or second language in class can be a harrowing experience for some students. They may fear negative evaluation from teachers and peers, doubting their own ability to successfully communicate their intended meaning in a language less familiar than their mother tongue, and consequently resort to using less risky vocabulary and grammatical constructions in their output – or simply remain silent. If debilitating language anxiety causes students to hold back in discussion, their motivation could be at risk, possibly adversely affecting their attitudes towards language and learning as well as their notions of themselves as potentially successful learners. The purpose of this qualitative field study was to explore teachers’ perceptions and experiences of Foreign language anxiety, FLA, among students participating in oral discussion activities in the Swedish upper-secondary school subject of English, and how they adapt their teaching to help reduce the perceived anxiety among their students. Semi-structured interviews were conducted with two teachers from one school. The results indicated that speaking alone in front of the class is considered the most anxiety-provoking situation to students, and that classroom interactions with teachers and peers could plausibly either increase or reduce FLA, depending on their characteristics. Furthermore, getting students used to talking in a supportive and friendly atmosphere may help students relax and reduce their levels of FLA in the classroom. Finally, this study suggests that an increased awareness of FLA is needed, since it appears to be hard to notice in class and rarely discussed among teachers.
|
20 |
Pedagogers syn på lustfyllt lärande : en kritisk studieStomberg, Linda, Eliasson-Dimberg, Marlene January 2006 (has links)
<p>Bakgrund: I Lpo 94 står att "Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära". Vi var intresserade av att reda ut begreppet lust att lära och lustfyllt lärande och om det inte fanns nackdelar med de annars enbart positivt framställda begreppen i utbildningen och i skola. Syfte: Studien syftar till att identifiera betydelsen av begreppet lustfyllt lärande och beskriva pedagogernas syn på lustfyllt lärande som begränsning. I vår studie har vi koncentrerat oss på lärare i de yngre skolåren. Vi har därmed valt bort fritidspedagoger och förskollärare ur studien då de kommer från en annan yrkeskultur. Metod: Vi har valt att i vår studie använda oss av en kvalitativ metod för att få svar på våra frågeställningar. Vi har intervjuat nio pedagoger för att få reda på deras uppfattningar och upplevelser av begreppet lustfyllt lärande. Som grund för vår studie har vi intagit ett kritiskt förhållningssätt där vi har använt oss av Kieran Egans teorier om utbildning och pedagogik. Resultat: I vår studie har vi kommit fram till att det finns många bakomliggande faktorer till varför det råder en osäkerhet kring begreppet lustfyllt lärande. När det gäller betydelsen lustfyllt lärande skiljer sig åsikterna åt både mellan pedagoger och mellan pedagoger och elever. En faktor som påverkar pedagogens syn på lustfyllt lärande är den syn som etablerades kring begreppet under sin utbildning.</p>
|
Page generated in 0.0276 seconds