Previous studies have shown that explicit reading strategy teaching has positive effects on English second language (ESL) students’ reading comprehension. However, Swedish upper- secondary students’ attitudes towards English reading comprehension classes are relatively unknown. This study therefore has the objectives of finding out to what extent reading strategies are taught explicitly in upper-secondary schools in Sweden, and to investigate how students and teachers perceive reading comprehension teaching. There were 107 students and 4 teachers from vocational upper-secondary education programmes participating in this study. Students filled in a questionnaire about reading strategies and how they are taught in class, and teachers answered corresponding questions in interviews. The findings show a wide range of perceptions among students and teachers, especially about how often reading strategies are taught explicitly. However, a majority believes that the use of reading strategies improves reading comprehension. Nevertheless, strategy usage is generally low and asking the teacher is the strategy most used among students. Teachers are recommended to teach reading strategies explicitly as most previous research shows explicit instruction to be more successful than implicit. Future studies on strategy teaching and their potential effects in different educational programmes are desirable.

Syfte och frågeställningar Vi har identifierat tre olika problemområden kopplade till undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Studiens syfte har varit att undersöka lärares uppfattning om läroböckers roll inom ramen för ämnet idrott och hälsa. I studiens avslutande del diskuteras läromedlens roll i relation till framskrivna problemområden för idrott och hälsa. På vilket sätt bidrar en lärobok till elevers rätt till en likvärdig utbildning? På vilket sätt kan en lärobok tillåta en effektivisering av planeringen för undervisningen? Hur kan en lärobok förtydliga syftet med ämnet? Metod Studien är kvalitativ och intervjuer gjordes med verksamma lärare i idrott och hälsa, både på grund- och gymnasieskolor. Vid urvalet använde vi oss av ett målinriktat urval då vår önskan var att få intervjua personer relevanta för vår studie. Urvalet kom att omfatta fem deltagare. Resultat Lärarna i studien såg en lärobok som något som bidrar till i en mer likvärdig utbildning, något som ger en tidsoptimering samt klarhet i syftet med ämnet för både elev och lärare. Lärarna beskriver att en lärobok är ett bra medel för att nå en framgångsrik skola där konkurrens om elever kan läggas åt sidan. Våra deltagare använder läroboken olika mycket inom läroplanens kunskapsområden, några använder den för samtliga, andra endast för vissa av områdena. Oavsett hur mycket de använder läroboken är våra respondenters uppfattning att en lärobok gav en tidsbesparing vad gäller lektionsplanering och elevuppgifter. Slutsats Vår studie har visat att det finns ett behov av att bryta den kultur som innebär att lärare i idrott och hälsa endast sparsamt använder läromedel i undervisningen. En slutsats från studien är att om lärarna ges möjlighet att med hjälp av läromedel ha samma utgångspunkt för undervisningen, skulle genomförandet av en likvärdig utbildning i idrott och hälsa öka. Detta skulle även medföra ett förtydligat syfte med ämnet samt en tidsbesparing i form av undervisningsmaterial och planeringsunderlag.

No description available.

No description available.

Sverige blir ett alltmer mångkulturellt samhälle vilket påverkar skolan. Under 2016 var ungefär två procent av eleverna i förskolan, förskoleklassen och i årskurs 1-6 nyanlända elever. Detta medför både positiva och negativa didaktiska konsekvenser för lärare, då dagens elever har olika språkbakgrund och skolerfarenheter. Alla elever har enligt Skollagen (SFS 2010:800) rätt till en likvärdig utbildning, oavsett kulturell bakgrund. Därför är det viktigt att som lärare söka förståelse för elevers olikheter för att kunna bemöta alla elever likvärdigt.Studien inriktar sig på elevers upplevelser av sociala relationer och lärandemiljön samt hur lärare upplever att de kan bemöta nyanlända elever utifrån ett socialt och språkligt perspektiv och utifrån ett lärandeperspektiv. Studiens syfte är att, ur elev- och lärarperspektiv, undersöka hur nyanlända elever mottas i den svenska skolan. Studien baseras på fyra kvalitativa intervjuer med elever och lärare. Studien visar att den första tiden i den svenska skolan i många fall är problematisk för nyanlända elever, vilket främst beror på att de för tillfället inte har ett tillräckligt utvecklat språk för att kunna kommunicera på svenska. Ur ett lärarperspektiv finns det många positiva aspekter av ett mångkulturellt klassrum, då eleverna lär sig att förstå och acceptera andra människor och kulturer.

Skolan är en unik plats för möten och bör uppmärksammas med sina möjligheter att arbeta med jämställdhet. Lärares bemötande och agerande påverkar eleverna i deras identitetsskapande och kan befästa eller motverka över - och underordning. Det är varje enskild lärares ansvar att arbeta med jämställdhet och se till att det får plats i undervisningen och i skolans vardag. Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka vilka olika förhållningssätt lärare har till skolans jämställdhetsuppdrag. I studien intervjuas fyra lärare, i skolans tidigare år, för att synliggöra deras uppfattningar och attityder gentemot jämställdhetsuppdraget samt vilka didaktiska val de gör för att främja jämställdhet. Lärarna i studien uttrycker att detta arbete är en viktig del i värdegrunden men också svårt och tidskrävande. De yttrar ett symboliskt arbete med genus men nämner även strategier för att fördela pojkar och flickors talutrymme i klassrummet. Vi finner både ett symboliskt och maktrelaterat förhållningssätt. Jämställdhet framgår i studien vara ett begrepp som lärarna är omedvetna över betydelsen kring och kön är något som ofta verkar förbigås.

Sweden has in recent years seen a great increase of immigrants, which has led to more schools than ever having newly arrived students. In lower secondary schools, newly arrived students, who may not have studied English before, study English together with native-born Swedes who have studied English for some years already. This great mix of English proficiency levels makes it difficult for English teachers to adapt their teaching to every student’s needs, even though the Swedish curriculum for compulsory school states that “teaching should be adapted to each pupil’s circumstances and needs” (Skolverket, 2011a, p. 10). In this degree project essay, I present what the National Agency for Education has published about teaching English to newly arrived students in lower secondary school, and I also answer the research question: How can English teachers create a good environment for learning English for newly arrived students in lower secondary school? The findings from three interviews with lower secondary school teachers are that the situation is challenging, and their best advice is to let the newly arrived students study English at their individual level through the help of computers and digital resources. The essay concludes with encouraging English teachers to have realistic ambitions regarding newly arrived students. Teachers must be able to accept that not all students will achieve a grade in English in year 9, but through the Language Introduction Programme, newly arrived students still have a genuine chance of fully completing their compulsory school education.

Although imitation pedagogy is not specified in the subject syllabus in GY 11, English teachers in upper-secondary school can apply this pedagogy in their teaching to enhance students’ language awareness. The subject syllabus specifies that teaching should help students develop language awareness. Imitation pedagogy that involves scaffolding a model can give students the opportunity to develop their language awareness, which in turn can enhance their production and reception skills. In addition, teaching students how to imitate a model work, using scaffolding as a strategy, allows them to practice deep analysis and to study how language works in different contexts and for different purposes. Imitation pedagogy that involves scaffolding a speech not only gives students the opportunity to pay attention to form, such as morphology and syntax, while maintaining emphasis on meaning, but also to notice the gap between the model work and their own compositions, which is beneficial for developing students’ reception and writing skills.Through the analysis of a model work combined with their writing practice, students learn about how language can create meaning, emphasis, rhythm, clarity, coherency and power. In addition, power is produced through language; therefore, equipping students with the capacity to understand how compositions written in English can be used for a range of different functions and purposes and how to adapt their own compositions to rhetorical context enables them to work towards participatory democracy. Furthermore, this essay will show how imitation pedagogy could enhance students’ language awareness by analyzing passages from the speech “A More Perfect Union” by Barack Obama. This essay will also demonstrate how this pedagogy could be applied in the English classroom for upper-secondary school through a lesson plan.

Rhetoric has been a part of education since ancient Greece and even though it faded away and disappeared for a long time, it was quite recent reintroduced in the Swedish curriculum. This reintroduction is clearly reflected in the European council’s Common European Framework of Reference for Languages, and in the English subject syllabus in the Swedish 2011 curriculum for upper-secondary school. Teachers may find this reintroduction challenging, and may need support in their teaching, support which textbooks for language education should provide. The question becomes how supportive these textbooks are, and how they chose to present rhetorical appeals, communicative strategies, argumentation and democratic awareness. This essay takes a critical look at how rhetoric is presented in tasks through instructions and terminology in the textbook series Blueprint 2.0, designed for the progression English 5, 6 and 7. This essay also focuses on the assumptions about persuasive-and argumentative speech in this popular teaching material and how those assumptions might steer teaching and learning in the English subject. The result shows that the chosen textbooks are vague about the rhetorical purposes in the oral tasks, which teachers must compensate to create a progression aligned with the subject syllabus. Rhetoric is not only useful for students in the classroom, but also in their civic life. It can also broaden students’ democratic awareness and critical thinking, which is needed in today’s society. In our society, citizens should not only be able to argue for their opinions and persuade others, but they should also be respectful of others and diplomatic.

Pragmatic understanding is required for us to communicate with each other in our daily life, for example, we need to know how to respond appropriately depending on context and the relation we have towards the person/s we talk to. Without pragmatic understanding, we will have a hard time communicating to one another because of failure to understand the force in what is said. Force, in this context, means the intention (underlying meaning) in the utterance. For native speakers, this understanding is naturally developed in their language. However, second-language learners can have a hard time learning and using the language in an appropriate way. This essay argues that video games can be used in the classroom to enhance the students’ pragmatic understanding by exposing them to a range of different contexts with characters with different agendas through the role-playing game, Fallout: New Vegas. With the game’s requirement that players actively choose between utterance responses in specific situations, combined with the multiple endings the game offers, the student needs to think through his/her choices in order to reach the desired gameplay and ending, forcing him/her to reply in an appropriate way given the context. By adding task-based teaching to this, such as discussion or group projects, teachers can use Fallout: New Vegas as teaching material for enhancing pragmatic understanding.