Bakgrund:Det finns två dominerande modeller av dödshjälp i världen idag: Benelux-modellen därläkaren aktivt utför dödshjälp och Oregon-modellen där dödshjälp utförs med hjälp avläkarassisterat döende. I Sverige är det inte en juridiskt straffbar handling att assistera vidsjälvmord, dock skulle detta för en läkare med sannolikhet leda till att läkarlegitimationenfråntas då det ej är förenligt med den vedertagna läkaretiken i Sverige Syfte: Att identifiera och analysera de etiska principer, juridiska regler och den praxis i Sverige somgäller i relation till den form av dödshjälp som kallas läkarassisterat döende. Metod: Studien baseras på en kvalitativ metod där vi samlat in relevanta data för vår frågeställning.Vi använder oss av hermeneutik som forskningsmodell för att analysera och tolka denna data. Resultat: De etiska principerna har en central roll i diskussionen kring dödshjälp. Den bristandelagstiftningen kring ämnet har medfört att läkarnas etiska praxis fått bli den främsta rättsligavägledningen vid bedömning av åtgärder i samband med fall gällande dödshjälp i Sverige. Iden svenska debatten framförs argument både för och emot dödshjälp där de etiskavärderingarna återspeglas genom de framförda argumenten. Slutsats: Många av de konsekvensetiska argumenten i debatten, kan nu besvaras empiriskt tack vareevidens från Oregon. Trots detta återstår ett flertal värdeargument som inte kan besvarasgenom empiriska metoder. En utredning bör tillsättas, främst då det behövs en ändradinriktning på de normer kring den administrativa reglering om läkaretisk praxis då vi redanidag utför åtgärder som påskyndar döden.