No description available.

Bakgrund: Dödshjälp definieras som: “Medverkan till en lugn och smärtfri död för en annan människa av medlidande, pga obotlig sjukdom, outhärdligt lidande eller ett ovärdigt slutskede av livet”. Aktiv dödshjälp innebär att avsiktligen framkalla död i syfte att lindra ett outhärdligt lidande. Dödshjälp är idag lagligt i ett tiotal länder och sjuksköterskan är den som vanligtvis bemöts av en patients primära dödshjälpsförfrågan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av och uppfattning om aktiv dödshjälp. Metod: En kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att känna motstridiga känslor och ställas inför konflikter; Att ifrågasätta sin personliga och professionella roll; Att känna personlig och professionell tillfredsställelse och Att påverkas negativt efter sitt deltagande i dödshjälpsprocessen. Slutsats: Sjuksköterskor som ställts inför eller deltagit i dödshjälpsprocessen upplevde etiska och moraliska konflikter. Stöd på arbetsplatsen var av betydelse för att inte utsättas för moralisk nöd. Stödet och möjligheten till reflektion är av betydelse då sjuksköterskan bemöts av dödshjälpsförfrågningar oavsett om det är tillåtet eller inte.

Bakgrund:Det finns två dominerande modeller av dödshjälp i världen idag: Benelux-modellen därläkaren aktivt utför dödshjälp och Oregon-modellen där dödshjälp utförs med hjälp avläkarassisterat döende. I Sverige är det inte en juridiskt straffbar handling att assistera vidsjälvmord, dock skulle detta för en läkare med sannolikhet leda till att läkarlegitimationenfråntas då det ej är förenligt med den vedertagna läkaretiken i Sverige Syfte: Att identifiera och analysera de etiska principer, juridiska regler och den praxis i Sverige somgäller i relation till den form av dödshjälp som kallas läkarassisterat döende. Metod: Studien baseras på en kvalitativ metod där vi samlat in relevanta data för vår frågeställning.Vi använder oss av hermeneutik som forskningsmodell för att analysera och tolka denna data. Resultat: De etiska principerna har en central roll i diskussionen kring dödshjälp. Den bristandelagstiftningen kring ämnet har medfört att läkarnas etiska praxis fått bli den främsta rättsligavägledningen vid bedömning av åtgärder i samband med fall gällande dödshjälp i Sverige. Iden svenska debatten framförs argument både för och emot dödshjälp där de etiskavärderingarna återspeglas genom de framförda argumenten. Slutsats: Många av de konsekvensetiska argumenten i debatten, kan nu besvaras empiriskt tack vareevidens från Oregon. Trots detta återstår ett flertal värdeargument som inte kan besvarasgenom empiriska metoder. En utredning bör tillsättas, främst då det behövs en ändradinriktning på de normer kring den administrativa reglering om läkaretisk praxis då vi redanidag utför åtgärder som påskyndar döden.

Bakgrund: Dödshjälp och assisterat döende är tillåtna i flera länder men inte i andra. Sverige är ett av de länder där både eutanasi och assisterat döende är förbjudna. Ämnet är relevant i den offentliga debatten och som sjuksköterska i vården av allvarligt sjuka döende patienter har många blivit tillfrågade om att hjälpa till för att undvika smärtan genom att avsluta livet med en överdos. Patientens autonomi måste tillvaratas men sjuksköterskan får inte vara till hjälp med eutanasi och assisterad död. Hur reagerar sjuksköterskor på problemet och hur hanteras detta? I Sverige får sjukvårdspersonal, till skillnad från privatpersoner, inte hjälpa någon att begå självmord. När det inte finns någon möjlighet till botemedel bör vården koncentrera sig på att göra sista tiden i livet så symptomfri och bra som möjligt. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta frågor om eutanasi/ assisterat självmord från patienter vid livets slut i palliativ vård. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ induktiv ansats. Sjuksköterskor med erfarenhet av palliativ vård mellan 40 och 60 år intervjuades. Det användes förutbestämda öppna frågor och följdfrågor för att fördjupa det sagda. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes för att få fram ett resultat.Resultat: Flera av informanterna i studien har upplevt en känsla av trygghet i att lagen förbjuder dem att förkorta livet för någon patient och att de kan erbjuda palliativ sedering för att lindra lidandet. Studien visar att sjuksköterskorna har en god beredskap när patienterna frågar om att få hjälp att dö. Studien visar också att sjuksköterskan har en viktig roll för ta reda på om vården kan vidta några andra åtgärder för att lindra lidandet. Slutsats: Sjuksköterskan har en god beredskap när patienterna frågar om att få hjälp att dö. Stödet kommer från kollegorna och lagen som ännu inte ger tillåtelse till eutanasi eller assisterat självmord. Studien visar också att sjuksköterskan har en viktig roll att undersöka vad som får patienten att uttrycka en dödsönskan och ta reda på om vården kan göra annat för att lindra lidandet som oftast upplevs outhärdligt och som är orsaken till frågan. / Background: Sweden is one of the countries where both euthanasia and assisted dying are prohibited. The topic is relevant in the public debate and as a nurse in the care of seriously ill dying patients, many have been asked to help avoid pain by ending life with an overdose. How do nurses react to the problem and how is this handled? In Sweden, healthcare professionals, unlike private individuals, are not allowed to help anyone to commit suicide. When there is no possibility of a cure, health care should concentrate on making the last time in life as symptom free and good as possible. Aim: The aim is to describe nurses’ experiences of responding to questions about euthanasia / assisted suicide from patients at the end of life in palliative care. Method: The study was conducted with a qualitative inductive approach. Nurses with experience in palliative care between the ages of 40 and 60 and with work experience between 2- 40 years were interviewed. Predefined open-ended questions were used and follow-up questions were asked to deepen what was said. Qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) was used to obtain the result. Results: Several of the informants in the study have experienced a sense of security in the fact that the law prohibits them from shortening the life of any patient and that they can offer palliative sedation to alleviate the suffering. The study shows that nurses are well prepared when patients ask for help to die. The study also shows that the nurse has an important role to play in finding out if the health care can take any other measures to alleviate the suffering. Conclusion: The nurse is well prepared when patients ask for help to die. The support comes from colleagues and the law that does not yet give permission for euthanasia or assisted dying. The study also shows that the nurse has an important role to investigate in what makes the patient express a wish to die and find out whether the care can do something else to alleviate the suffering that is often experienced as unbearable and the cause of the question.