Aktiv dödshjälp är idag ett aktuellt ämne. Som sjuksköterska kommer hon ett flertal gånger i sin yrkeskarriär möta döende patienter som önskar aktiv dödshjälp. Sjuksköterskans huvuduppgift är att förebygga sjukdom, främja hälsa, återupprätta hälsa och lindra lidande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse kring aktiv dödshjälp i länder där det numera är tillåtet så som i Nederländerna och Belgien. Metod: Arbetet är uppbyggt som en litteraturstudie där ett systematiskt urval av tio vetenskapliga artiklar valts ut från databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO . Dessa blev sedan kvalitetsgranskade, analyserade och presenterade i tre kategorier. Resultat: Tre kategorier framkom i artiklarnas resultat som sedan blev denna studies resultat. Sjuksköterskornas upplevelse kring aktiv dödshjälp var något individuellt och aldrig detsamma som tidigare. Upplevelsen varierade beroende på vilken patient samt vilken situation som man befann sig i. Medan sjuksköterskan upplevde konflikt med sina moraliska värderingar och lagar kring aktiv dödshjälp ville hon samtidigt göra ett bra jobb genom att se så patienten fick en så bra och värdig död som möjligt. Vissa sjuksköterskor upplevde att mötet med patientens närstående inte alltid var så lätt dock ansåg de att det var deras skyldighet att ta hand om dem. Slutsats: Genom att sjuksköterskan lägger sina personliga åsikter till sidan skapar detta en trygghet i hennes yrkesprofession. Bra relationer mellan parterna skapas med öppen kommunikation. Om diskussioner för ämnet om döden och dödsprocessen startar redan på sjuksköterskeutbildningen kan detta göra att kunskapen och förståelsen ökar. / Active death help is today a current matter. As a nurse, she will, in her career meet dying patients who want active death help. The nurse's main task is to prevent disease, promote health, restore health and alleviate suffering. Aim: The aim was to elucidate the nurse's experience around active euthanasia in countries where it is now allowed, as in the Netherlands and Belgium. Method: The work is structured as a literature study, which a systematic selection of ten scientific articles selected from the databases Cinahl, PubMed and PsykINFO. These were analyzed and presented in three categories. Results: Three categories emerged from the articles' results that became this study's results. The nurses' experience from active euthanasia was an individual experience. The experience varied depending on the patient and the situation. While the nurses experienced conflict with their moral values and laws around active euthanasia, she wanted to at the same time do a good job by ensuring that the patient experienced a good and dignified death as possible. Some nurses felt that the meeting with the patient's relative was not always so easy; however, they felt that it was their duty to take care of them. Conclusion: When the nurse put her personal views to the side, it creates a sense of security in her profession. A good relationship between the two parts is created by open communication. If discussions about the current matter of death and the death process start already in the nurse education, this can cause the knowledge and understanding increases.

<p>Denna uppsats behandlar frågan om rätten till eutanasi och läkarassisterade självmord. Den svenska lagstiftningen och praxisen på området har jämförts med den holländska motsvarigheten, då Holland 2001 blev det första landet i världen som legaliserade eutanasi och läkarassisterade självmord.</p><p>Frågan om rätten till självvalt livsavslut är ingenting nytt men ändock är frågan kontroversiell och ger upphov till fler frågor än den kan ge svar på. Frågorna som skall besvaras i den här uppsatsen lyder:</p><p>Vilka likheter respektive skillnader finns mellan den svenska rättsliga hållningen avseende eutanasi och den holländska Termination of Life on Request and Assisted Suicide (Review Procedures) Act (2001)? Vilka filosofiska spörsmål och konsekvenser bör man ta ställning till innan en legalisering sker och hur skulle en svensk lagstiftning kunna utformas?</p><p>I Sverige är det inte olagligt att begå självmord eftersom det är ett angrepp mot den egna rättssfären. Således är det inte heller olagligt att hjälpa någon att ta sitt eget liv. Genom domstolsavgöranden innebär medhjälp att man ger den som vill dö tabletter eller giftdryck som personen själv måste svälja. Den som vill dö måste själv utföra den dödande handlingen, annars riskerar medhjälparen att dömas för dråp. Svensk lagstiftning förbjuder någon ur den medicinska professionen att assistera vid ett självmord, dock är detta tillåtet för anhöriga eller nära vänner.</p><p>Hollands lagstiftning grundar sig på trettio år av domstolsavgöranden. Successivt har domstolarna byggt upp olika rekvisit eller due care-kriterier som måste vara uppfyllda för att en läkare som utfört eutanasi eller assisterat självmord skall gå fri från ansvar. Den holländska lagstiftningen kräver även att det skall finnas fem regionala kommittéer som skall granska inkomna rapporter om eutanasi. De har sedan att avgöra huruvida due care-kriterierna blivit mötta eller om ärendet skall överlämnas till åklagaren. En kontroversiell aspekt med den holländska lagstiftningen är att den tillåter minderåriga att begära eutanasi eller assisterat självmord.</p><p>Europadomstolen har i ett avgörande beslutat att det inte strider mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna att förneka någon assistans med att ta sitt liv. Domstolen tolkade artikel 2 och 8 så att det är viktigare för en stat att skydda alla individer i samhället än att ge en enskild individ rätt till assistans vid självmord.</p><p>Slutligen har ett förslag till svensk lagstiftning utformats, liknande den holländska lagstiftningen. Förslaget innebär att individen skall ha rätt att få eutanasi eller assisterat självmord utfört av en läkare och inte vara hänvisad till att någon anhörig vill och vågar agera medhjälpare. Frågan är inte när utan om en svensk lagstiftning kan bli realitet i Sverige, då den styrande makten inte anser att en lagstiftning liknande den holländska är önskvärd i Sverige. Enligt svensk lag är det idag tillåtet att svälta ihjäl en människa genom passiv dödshjälp eller att assistera någon att begå självmord. Däremot är det inte tillåtet för beslutskompetenta individer att själva välja när de vill avsluta livet och ett outhärdligt lidande, genom att använda eutanasi eller läkarassisterat självmord. Det borde vara en rättighet att i liknande situationer kunna välja att dö i en för individen trygg miljö omgärdad av sina närmaste.</p>

Denna uppsats behandlar frågan om rätten till eutanasi och läkarassisterade självmord. Den svenska lagstiftningen och praxisen på området har jämförts med den holländska motsvarigheten, då Holland 2001 blev det första landet i världen som legaliserade eutanasi och läkarassisterade självmord. Frågan om rätten till självvalt livsavslut är ingenting nytt men ändock är frågan kontroversiell och ger upphov till fler frågor än den kan ge svar på. Frågorna som skall besvaras i den här uppsatsen lyder: Vilka likheter respektive skillnader finns mellan den svenska rättsliga hållningen avseende eutanasi och den holländska Termination of Life on Request and Assisted Suicide (Review Procedures) Act (2001)? Vilka filosofiska spörsmål och konsekvenser bör man ta ställning till innan en legalisering sker och hur skulle en svensk lagstiftning kunna utformas? I Sverige är det inte olagligt att begå självmord eftersom det är ett angrepp mot den egna rättssfären. Således är det inte heller olagligt att hjälpa någon att ta sitt eget liv. Genom domstolsavgöranden innebär medhjälp att man ger den som vill dö tabletter eller giftdryck som personen själv måste svälja. Den som vill dö måste själv utföra den dödande handlingen, annars riskerar medhjälparen att dömas för dråp. Svensk lagstiftning förbjuder någon ur den medicinska professionen att assistera vid ett självmord, dock är detta tillåtet för anhöriga eller nära vänner. Hollands lagstiftning grundar sig på trettio år av domstolsavgöranden. Successivt har domstolarna byggt upp olika rekvisit eller due care-kriterier som måste vara uppfyllda för att en läkare som utfört eutanasi eller assisterat självmord skall gå fri från ansvar. Den holländska lagstiftningen kräver även att det skall finnas fem regionala kommittéer som skall granska inkomna rapporter om eutanasi. De har sedan att avgöra huruvida due care-kriterierna blivit mötta eller om ärendet skall överlämnas till åklagaren. En kontroversiell aspekt med den holländska lagstiftningen är att den tillåter minderåriga att begära eutanasi eller assisterat självmord. Europadomstolen har i ett avgörande beslutat att det inte strider mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna att förneka någon assistans med att ta sitt liv. Domstolen tolkade artikel 2 och 8 så att det är viktigare för en stat att skydda alla individer i samhället än att ge en enskild individ rätt till assistans vid självmord. Slutligen har ett förslag till svensk lagstiftning utformats, liknande den holländska lagstiftningen. Förslaget innebär att individen skall ha rätt att få eutanasi eller assisterat självmord utfört av en läkare och inte vara hänvisad till att någon anhörig vill och vågar agera medhjälpare. Frågan är inte när utan om en svensk lagstiftning kan bli realitet i Sverige, då den styrande makten inte anser att en lagstiftning liknande den holländska är önskvärd i Sverige. Enligt svensk lag är det idag tillåtet att svälta ihjäl en människa genom passiv dödshjälp eller att assistera någon att begå självmord. Däremot är det inte tillåtet för beslutskompetenta individer att själva välja när de vill avsluta livet och ett outhärdligt lidande, genom att använda eutanasi eller läkarassisterat självmord. Det borde vara en rättighet att i liknande situationer kunna välja att dö i en för individen trygg miljö omgärdad av sina närmaste.

Bakgrund: Dödshjälp definieras som: “Medverkan till en lugn och smärtfri död för en annan människa av medlidande, pga obotlig sjukdom, outhärdligt lidande eller ett ovärdigt slutskede av livet”. Aktiv dödshjälp innebär att avsiktligen framkalla död i syfte att lindra ett outhärdligt lidande. Dödshjälp är idag lagligt i ett tiotal länder och sjuksköterskan är den som vanligtvis bemöts av en patients primära dödshjälpsförfrågan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av och uppfattning om aktiv dödshjälp. Metod: En kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att känna motstridiga känslor och ställas inför konflikter; Att ifrågasätta sin personliga och professionella roll; Att känna personlig och professionell tillfredsställelse och Att påverkas negativt efter sitt deltagande i dödshjälpsprocessen. Slutsats: Sjuksköterskor som ställts inför eller deltagit i dödshjälpsprocessen upplevde etiska och moraliska konflikter. Stöd på arbetsplatsen var av betydelse för att inte utsättas för moralisk nöd. Stödet och möjligheten till reflektion är av betydelse då sjuksköterskan bemöts av dödshjälpsförfrågningar oavsett om det är tillåtet eller inte.

Bakgrund: Dödshjälp innebär att en person får hjälp av till exempel sjukvårdspersonal att förkorta sitt liv. Dödshjälp delas in i passiv och aktiv dödshjälp. Studien tar upp de begränsningar som finns gällande lagstiftning kring aktiv dödshjälp i Sverige, samt sjuksköterskans roll och det etiska perspektivet. Sjuksköterskans uppgift är att stödja patienters autonomi och lindra lidande.                                                                            Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som befinner sig i ett dödligt tillstånd och önskar aktiv dödshjälp.                                                                      Metod: Den använda metoden i studien är en litteraturöversikt baserad på kvalitativ forskning. Analys av resultat gjordes av 11 vetenskapliga artiklar utifrån Fribergs femstegsmodell.                                                                                                          Resultat: Tre teman uppstod i resultatet: Tillfredsställelse och missnöje i vårdandet, Svårigheter i vårdandet och Påverkan i det egna välbefinnandet. Det framkom i resultatet att sjuksköterskor upplevde både positiva och negativa känslor kopplat till vårdandet vid aktiv dödshjälp. Sjuksköterskorna upplevde att det fanns svårigheter kopplat till samtal kring dödsprocessen och svårigheter kopplat till arbetsmiljö. Den emotionella påfrestningen sjuksköterskor upplevde i vårdandet kring den aktiva dödshjälpen var till stor del kopplat till etiska och moraliska konflikter.                                                                                Konklusion: Sjuksköterskans roll är att ta i beaktande att det är patientens autonomi som är i fokus vid vårdandet och att med en ökad förståelse för ämnet kan det bidra till en bättre vård av patienter som befinner sig i ett dödligt tillstånd. / Background: Euthanasia means that a person receives help from, for example, healthcare professionals to shorten their life. Euthanasia is divided into passive and active euthanasia. The study addresses the limitations that exist regarding legislation for active euthanasia in Sweden, as well as the nurse's role and the ethical perspective. Aim: To describe nurses' experience of caring for patients who are in a terminal condition and asking for euthanasia. Method: The method used in the study is a literature review based on qualitative research. Analysis of results was made of 11 scientific articles based on Friberg's five-step model. Findings: Three themes emerged in the results: Satisfaction and dissatisfaction in care, Difficulties in care and Impact on one's own well-being. It emerged that nurses experienced both positive and negative emotions connected to the care during active euthanasia. The nurses experienced difficulties connected to conversations about the deathprocess and difficulties linked to the work environment. The emotional strain nurses experienced working with active euthanasia was largely linked to ethical and moral conflicts. Conclusion: The nurses role is to keep the patient's autonomy the focus of care, an increased understanding of the subject can contribute to better care of terminally ill patients.

Bakgrund: Eutanasi är ett ämne som är väl omdebatterat i världen och betyder egentligen hjälp till en smärtfri död, men används idag som synonym till dödshjälp. Aktiv dödshjälp innebär att läkaren förskriver ett läkemedel med syfte att avsluta en patients liv. Läkarassisterat självmord innebär att patienten själv tar läkemedlet medan aktiv dödshjälp innebär att sjukvården hjälper till att avsluta patientens liv. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors inställning till eutanasi och de faktorer som beskrivs ligga bakom dessa inställningar, samt att beskriva undersökningsgrupperna i de valda artiklarna. Metod: Författarna gjorde en deskriptiv litteraturstudie. Artiklar har sökts fram i sökmotorn PubMed med en femårsbegränsning. Totalt 11 artiklar bearbetades och sammanställdes i kategorier för att besvara frågeställningarna. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors inställning till eutanasi är en komplex fråga som kan vara beroende av olika faktorer som vilket land de arbetar i och vilka patientgrupper de arbetar med. Majoriteten av deltagarna i studierna var kvinnor i olika åldrar med olika lång arbetslivserfarenhet som sjuksköterska. Resultatet i föreliggande litteraturstudie presenteras utifrån tre huvudrubriker med utgångspunkt i frågeställningarna; Sjuksköterskors inställning till eutanasi, Bidragande faktorer till sjuksköterskornas inställning till eutanasi, samt den metodologiska aspekten undersökningsgrupper. Slutsats: Föreliggande litteraturstudie visar att sjuksköterskors inställning till eutanasi kan vara högst individuell och beroende av många faktorer. Att man som sjuksköterska kan komma i kontakt med dessa frågor är ett faktum, oavsett var och med vilka patienter man arbetar. Med mer erfarenhet och kunskap om ämnet kan sjuksköterskan känna sig tryggare i bemötandet med den döende patienten och dennes anhöriga. / Background: Euthanasia is a well-discussed subject all around the world and means help to a painless death. Active euthanasia means that a doctor prescribes a drug intended to end a patients’ life. Physician-assisted suicide means that the patient takes the drug themselves, while active euthanasia involves medical help to end the patient’s life. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ attitudes towards euthanasia and the factors described underlie these attitudes, as well as to describe the study groups in the included articles. Method: The authors conducted a descriptive literature review. The articles were found in the search engine PubMed with a five-year limit. A total of 11 articles were processed and summarized into categories to answer the research questions. Findings: The results showed that nurses' attitudes towards euthanasia is a complex issue which may be dependent on several factors such as which country they work in and which patient groups they work with. Most participants in the studies were women of different age and different experience as a nurse. The result of the present literature review form three main headings, based on the issues; nurses' attitudes towards euthanasia, contributing factors to the nurses' attitudes towards euthanasia, as well as the methodological aspect - study groups. Conclusion: The present literature review shows that nurses' attitudes towards euthanasia can be very individual and depend on many factors. It is a fact that nurses may come in contact with these issues, no matter where and with what kind of patients they work. With more experience and knowledge of the subject, the nurse may feel safer in facing the dying patients and their relatives.

Bakgrund: Dödshjälp är ett ämne som börjar åskådliggöras i större omfattning i media och skapar debatter runt om i världen. För att begripa vad detta innefattar för sjuksköterskor så är det nödvändigt att kartlägga vilka förhållningssätt som råder och vilka aspekter som bör bejakas i framtiden. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors förhållningssätt till dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar, både kvantitativ och kvalitativ design. Det användes två databaser, Cinahl Complete och PubMed. Studierna kvalitetsgranskades grundligt och kategoriserades efter likheter och skillnader. Resultat: I resultatet redovisas fem olika huvudteman; Sjuksköterskans profession (1), förhållningssättet till patientens autonomi (2), lidandet (3), religion (4) och arbetsmiljön (5). Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie påvisar att dödshjälp innefattar många faktorer; främst hur sjuksköterskor förhåller sig till detta inom professionen, religiösa yttringar, värdet kring patienters autonomi, sjuksköterskors arbetsmiljö och både psykiskt och fysiskt lidande. Detta ämne berör hela samhället och etik är en aspekt som dominerar fullständigt. / Background: Euthanasia is a topic that is beginning to be increasingly addressed in debates and the media worldwide. To understand what the subject means for nurses, it is important to find out what their attitudes are and what aspects need to be addressed in the future. Aim: The purpose of this study is to describe nurses' attitudes to euthanasia. Method: A literature review with ten scientific articles, both quantitative and qualitative design. Two databases were used, Cinahl Complete and PubMed. The studies were thoroughly quality examined and categorized according to similarities and differences. Results: The result presents five different main themes; The nurse's profession (1), the relationship to the patient's autonomy (2), suffering (3), religion (4) and the work environment (5). Conclusion: The results of this literature study demonstrate that euthanasia involves many factors; mainly how nurses relate to this in the profession, religious expressions, the value of patients 'autonomy, nurses' work environment and both mental and physical suffering. This topic affects the whole of society and ethics is an aspect that completely dominates.

Bakgrund: Aktiv dödshjälp är olagligt i Sverige men tillämpas idag i ett flertal länder i världen med olika bestämmelser. Patienter som avslutar sina liv med aktiv dödshjälp är oftast terminalt sjuka. Komplexiteten med dödshjälp innefattar etisk problematik, personliga värderingar, sjukvårdens värdegrund, patientens autonomi och hur dödshjälp ska tillämpas i praktiken. Sjuksköterskan bär omvårdnadsansvaret och har därmed ofta en nära relation till patient och anhöriga. Då många patienter lider i livets slutskede kan sjuksköterskor behöva handskas med svåra frågor om döden och önskningar kring hur livet ska avslutas.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och attityder till aktiv dödshjälp.Metod: En litteraturstudie med elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Två databaser användes, PubMed och CINAHL. Studierna granskades och analyserades med innehållsanalys som metod. Resultat: Två teman och åtta underteman hittades. Under det första temat Kommunikation hittades följande underteman; Förstå och hjälpa patienten, Samarbete och stöd i teamet, Sjuksköterskans delaktighet vid dödshjälp, Stöd till patient när dödshjälp beviljas och Sjuksköterskans stöd till anhöriga. Under det andra temat Attityder hittades dessa underteman: Attityder för aktiv dödshjälp, Attityder mot aktiv dödshjälp och Osäkerhet i frågan om aktiv dödshjälp.Konklusion: Dödshjälp är ett komplext ämne som väcker många känslor. Genom god kommunikation och tvärprofessionellt samarbete kan sjuksköterskor hantera de svårigheter som kan uppkomma. Trots att sjuksköterskor har olika åsikter i frågan gällande aktiv dödshjälp kommer de alltid möta patienter i livets slutskede. / Background: Different countries have different euthanasia laws, in Sweden it is still an illegal practice. Patients who decide to end their lives with euthanasia/assisted death are usually terminally ill. The complexity with euthanasia includes ethical issues, personal values, health care principles, patient’s autonomy and how it should be applied in practice. The nurse is responsible for nursing and thereby has a close bond to the patient and his/her’s family. A lot of people suffer at the end of life and nurses are faced with difficult questions about death and wishes how they want their lives to end. Aim: To illustrate nurses’ experiences and attitudes to euthanasia/assisted suicide. Method: A literature review based on eleven scientific articles with qualitative design. Two databases were used, PubMed and CINAHL. The studies have been reviewed and analyzed; the used method was content analysis.Findings: Two main themes and eight sub themes were found. Under the first theme Communication the sub themes were; Understanding and helping the patient, Collaboration and support in the team, Nurses’ participation in the euthanasia process, Supporting the patient when euthanasia is granted and Nurses’ support to relatives. Under the second theme Attitudes the three sub themes were; Attitudes for euthanasia/assisted death, Attitudes against euthanasia/assisted death and Uncertainty in the issue of euthanasia/assisted death.Conclusion: Euthanasia/assisted death is complex and stirs a lot of emotions. The facing difficulties are dealt with through communication and interdisciplinary teamwork. Though nurses’ opinions about euthanasia/assisted death are divided they will always be faced with end of life nursing.