Att få korrekt och tillräcklig information om sin ordinerade läkemedelsbehandling är en förutsättning för att en patient ska kunna genomföra behandlingen på ett tillfredsställande sätt. Beroende på vilka underlag man använder sig av kan man få olika information. Ett resultat avanvändning av underlag som innehåller inkorrekt information kan vara felmedicinering som i sin tur kan få allvarliga konsekvenser för patientens hälsa. Syftet med studien var att, ur ett könsperspektiv, undersöka om apotekskunder kände till olika underlag och vilka de använde sig av. Vidare undersöktes hur många som använde sig av ombud för inköp av läkemedel, om det var problem att hålla reda på läkemedelsordinationerna samt omfattning av avvikelser mellan antal av kunden angivna ordinationer och antal recept. Studien genomfördes på Apoteket Lejonet (Apoteksgruppen AB) i Kalmar med intervjuer av kunder som tillfrågades om underlag, ordinationer, eventuella problem och socioekonomiska förhållanden. Studien var en del av ett större projekt där andra studenter intervjuade kunder på andra apotek och resultaten har sammanställts. Studien visade att 223 av 699 intervjuade (32 %) kände till Läkemedelslistan från patientjournalen; något vanligare bland männen än kvinnorna. En tredjedel av dessa använde sig av den som underlag. I princip alla kände till ”Mina sparade recept på apotek” från Receptregistret. Två tredjedelar använde sig av denna lista som underlag och den var därmed det vanligaste angivna underlaget i studien. Nio procent använde sig av ombud för läkemedelsinköpen. 15 % uppgav att det var problem att hålla reda på ordinationerna. Det är viktigt att de underlag som används innehåller korrekt information om ordinationerna. Genom att på både apotek och inom vården göra avstämningar när förändringar i behandlingen sker kan man hålla underlagen uppdaterade. Därmed minskas risken för felmedicineringar och patientsäkerheten främjas. / Obtaining accurate and sufficient information about prescribed drug therapy is a prerequisite for a patient to implement the treatment in a satisfying way. Which medicines should be used, why should they be used, how should they be used (dosage, administration) and for how long should the therapy last – all these questions should be answered with an accurate source. The information on different sources can differ and therefore contain incorrect information. This may result in medication errors, which in turn can have serious consequences for the patient’s health. From the electronic patient record (EMR), the patient can receive a list of the doctor’s prescriptions. This list contains information about product name, dosage and indication of the medicine prescribed. In the national prescription repository (NPR), the prescriptions sent electronically (almost all of the Swedish prescriptions) are saved and can be obtained and dispensed at any pharmacy. The patient can also receive a list from the NPR, containing information about all saved prescriptions in the repository. The list contains information about product name, dosage and indication. The doctor can not make changes in this repository. To be informed of what dispenses has been executed during the last 15 months, the patient can ask for another list from the national prescription repository (NPR). This list contains information about what dispenses has been executed, independently of prescribing doctor and dispensing pharmacy. This list can for example be used to complement a patient’s medical records and to give the doctor information about what medicines the patient eventually has taken. The aim of this study was, from a gender perspective, to examine if pharmacy custumers where aware of the different sources mentioned above and/or which sources they use to implement the medication treatment. Furthermore, it was examined how many used are presentative for their pharmacy errands. It was also examined if there were problems keeping track of the medicine prescriptions. The extent of discrepancies between the number of prescriptions and number of medicines the patient specify they used, was also examined. The study was conducted at Apoteket Lejonet (Apoteksgruppen AB) in Kalmar by interviewing pharmacy custumers. Patients with five or more prescriptions in the NPR were asked about sources, prescriptions, potential problems and socio-economic survey. The study showed that 223 of 699 respondents (32 %) knew of the list from the EMR, slightly more common among men then women. A third of them used it as a source to implement the medication treatment. Almost all of the respondents knew of the list from the NPR. This was also the most common source – used by almost 70 %. Nine percent used a representative for their pharmacy errands. Fifteen percent said there were problems keeping track of the medicine prescriptions. The problem most of them specified was about generic substitution. It is important that the sources contain accurate and sufficent information about the prescriptions. In that way the patient can achieve a safe treatment with satisfying results. Both pharmacies and the health care can and should make reconciliations when changes in the treatment are done. Then, the sources can be kept updated and correct, thereby reducing the risk of medication errors, and the patients’ safety is promoted.

Den 1 maj år 2021 infördes lag (2018:1212) om nationell läkemedelslista. Nationella läkemedelslistan (NLL) ska ge en samlad bild av patientens förskrivna och uthämtade läkemedel till hälso-och sjukvården, apoteken och patienten. De berörda aktörerna upplever olika orosmoment kopplade till implementeringen av NLL och det verkar inte finnas någon gemensam, konkret målbild. Studiens syfte är att undersöka upplevelser av och uppfattningar om implementeringen av Nationella läkemedelslistan med hjälp av mjukt systemtänkande. I studien användes tekniker inom Soft Systems Methodology. Som komplement användes kvalitativ innehållsanalys. Tre semistrukturerade gruppintervjuer med 2–5 deltagare, utifrån ett strategiskt urval, från vardera perspektiv myndighet, apotek och vård genomfördes. Från de tre tillfrågade perspektiven finns en samsyn kring att tanken med NLL i grunden är bra, men det finns ingen gemensam bild av när NLL kommer att vara implementerat eller hur det kommer att fungera då. De olika perspektiven har olika förutsättningar för att implementera NLL och har kommit olika långt. Störst utmaningar verkar finnas för vårdperspektiv där den teknik som beskrivs kring NLL ligger långt ifrån de arbetssätt som finns idag och det är oklart hur olika lagar samverkar. Gällande hur det kommer att fungera med NLL i december år 2025 finns en samsyn kring att det kommer att krävas ändrade arbetssätt för att nyttorna med NLL ska kunna realiseras, men uppfattningarna om hur och när det kommer att inträffa divergerar. Det finns uppfattningar om att implementeringen av NLL inte kommer att vara genomförd i december år 2025. Framtidsönskemålen kring NLL skiljer sig också åt mellan de olika perspektiven. Det är inte möjligt att implementera NLL med fokus endast på de tekniska delarna, utan det krävs mer fokus på arbetssätt och hur de påverkas. Det behövs mer forskning kring hur upplevda problem och hinder ska kunna lösas och studier för att utvärdera implementeringen och som mäter resultat och effekter av NLL. / On 1 May 2021, the Act (2018:1212) on the national medication list came into effect. The National Medication List (NLL) is supposed to provide a comprehensive and updated list of the patient's prescribed and dispensed medicines to the healthcare, pharmacies and the patient. The actors concerned experience various concerns linked to the implementation of NLL and there does not seem to be any common, concrete target image. The aim of the study is to explore experiences and perceptions of the implementation of the National Medication List using soft systems thinking. The study used techniques within Soft Systems Methodology. As a complement, qualitative content analysis was used. Three semi-structured group interviews with 2-5 participants, based on a strategic selection, from each perspective of authority, pharmacy and healthcare were carried out. From the three perspectives asked, there is a consensus that the idea of ​​NLL is good in essence, but there is no common picture of when NLL will be implemented or how it will work then. The different perspectives have different prerequisites for implementing NLL and have reached different stages of implementation. The biggest challenges seem to be for the healthcare perspective, where the technology described around NLL is far from the working processes that exist today, and it is unclear how different laws cooperate.  Regarding how it will work with NLL in December 2025, there is a consensus that changed working processes will be required in order for the benefits of NLL to be realized, but perceptions of how and when that will occur diverge. There are perceptions that the full implementation of NLL will not be carried out in December 2025. The future desires regarding NLL also differ between the different perspectives.  It is not possible to implement NLL with solely a technical focus. More focus is required on working processes and how they are affected. More research is needed into how perceived problems and obstacles can be solved and studies to evaluate the implementation and to measure results and effects of NLL are needed too.