Med en befolkning som ökar markant i pensionsålder jämfört med arbetsför ålder stårSverige inför en utmaning att bemanna hälsovården. Sveriges kommuner och regionerhar en vision om att använda digitalisering för att underlätta och skapa god vård iSverige. Det finns forskning som visar att användning av teknik för dispensering avläkemedel i hemmet hos äldre kan stötta hemtjänstpersonal i uppgiften attadministrera medicin. Syftet med denna studie är att undersöka hur införandet avläkemedelsrobotar påverkar processer och roller i hemtjänsten i en kommun i södraSverige där administrering av medicin är en tidskrävande och vanlig process i arbetet.Ett sociotekniskt perspektiv har applicerats. Empirin i studien har samlats in genomen kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med hemtjänstpersonal från enkommun i södra Sverige där två byar har implementerat läkemedelsrobot i enpilotstudie. Studiens resultat bekräftar en del av tidigare forskning och bidrar medinsikt och vidare förståelse inom området. Studien resulterade i åtta kategorier vilkaär ”Process för att besluta vilka patienter som är lämpliga att använda Evondosläkemedelsrobot”, ”Hur hemtjänsten upplever att Evondos är att hantera”, ”Säkerhetsaspekter”, ”Fördelar med användning av Evondos”, ” Robotens funktioner”,”Förändring i arbetsroll”, ”Förändring i arbetsuppgifter” och ”Interna och externapåtryckningar”. Det är tydligt att både roller och processer har förändrats iverksamheten efter implementeringen av läkemedelsroboten. Nya arbetsuppgifter ochroller har tillkommit för exempelvis påfyllning av roboten och administrationen.Roboten underlättade för planering och gjorde personalen mindre tidsstyrd. Vidareupptäcktes det att båda byarna ansåg att introduktionen till en läkemedelsrobot börske vid ett tidigare stadie. Patienten får också ett större ansvar för sina mediciner medläkemedelsroboten, vilket leder till att undersköterskor har kunnat lägga mindre tidpå administrering av medicin. / With a population that is increasing significantly in retirement age compared toworking age, Sweden faces a challenge to staff the health care. Sweden'smunicipalities and regions have a vision of using digitization to facilitate and creategood care in Sweden. There is research showing that the use of home medicationdispensing technology in the home of elderly can support home care staff in the taskof administering medication. The purpose of this study is to investigate how theintroduction of pharmaceutical robots affects processes and roles in home care in amunicipality in southern Sweden where the administration of medicine is a timeconsuming and common work process. A socio-technical perspective has beenapplied. The empirical data in the study has been collected through a qualitativeapproach with semi-structured interviews with home care staff from a municipality insouthern Sweden where two villages have implemented medication robots in a pilotstudy. The result of the study confirms some of the previous research and contributeinsight and further understanding in the field. The study resulted in eight categories,which are "The process for deciding which patients are suitable to use Evondosmedication robot", "How the home care feels that Evondos is to handle", "Safetyaspects", "Advantages of using Evondos", "The robot's functions", "Change in workrole", "Change in work duties" and "Internal and external pressures". It is clear thatboth roles and processes have changed in the business after the implementation of thepharmaceutical robot. New tasks and roles have been added for, for example, fillingthe robot and administration. The robot facilitated planning and made the staff lesstime controlled. Furthermore, it was discovered that both villages believed that theintroduction to a medication dispensing robot should take place at an earlier stage.The patient gets more responsibility for their medicines with the medicationdispensing robot, which means that assistant nurses have been able to spend less timeon administering medicine.

På grund av de snabbt växande utmaningarna inom äldreomsorgen i Sverige, såsom personalbrist och demografiska förändringar, har organisationer tvingats anpassa sina tillvägagångssätt genom att i allt högre grad förlita sig på digitala hjälpmedel för att hantera sina dagliga arbetsflöden. Detta inkluderar en rad digitala verktyg såsom digitala scheman, online shopping och digital dokumentation, där den senaste tillsatsen är läkemedelesautomater. Denna studie fokuserar på att utforska hur enhetschefer inom hemtjänsten uppfattar och hanterar dessa maskiner.   Studiens metodologi är baserad på en kvalitativ ansats, där empirisk data samlades in genom sex intervjuer med enhetschefer inom hemvården som har medicindispenseringsmaskiner i sin verksamhet. Respondenterna valdes genom bekvämlighetsurval, med hänsyn till studiens tidsbegränsningar, och den insamlade empiriska datan analyserades genom tematisk analys för att identifiera sju centrala teman. Därefter kopplades den empiriska datan till fenomenografi för att ge en lämplig teoretisk ram. Resultaten från studien visar att enhetschefer generellt har en positiv inställning till läkemedelsautomater och betraktar dem som en integrerad del av framtida organisationsstrukturer. Läkemedelsautomater uppfattas underlätta både rekrytering och delegering, vilket beskrivs som två utmaningar som många organisationer står inför idag. En problematik som lyfts fram är dock bristen på samarbete med hemsjukvårdstjänster under implementeringen av Läkemedelsautomater. Flera respondenter anser att bristen på samarbete beror på otillräckliga resurser och tid bland de involverade parterna.   Sammanfattningsvis indikerar studien att Läkemedelsautomater förväntas ha en positiv inverkan på äldreomsorgen i Sverige och ses som ett verktyg som kan bidra till att hantera flera av de aktuella utmaningarna inom sektorn. / Due to the rapidly growing challenges within elderly care in Sweden, such as staff shortages and demographic changes, organizations have been forced to adapt their approaches by increasingly relying on digital aids to manage their daily workflows. This includes a range of digital tools such as digital schedules, online shopping, and digital documentation, with the latest addition being medication dispensing machines. This study focuses on exploring how unit managers in home care perceive and handle these machines.   The methodology of the study is based on a qualitative approach, where empirical data was collected through six interviews with unit managers in home care who have medication dispensing machines in their operations. Respondents were selected through convenience sampling, taking into account the time constraints of the study, and the collected empirical data was analyzed through thematic analysis to identify seven central themes. Subsequently, the empirical data was linked to phenomenography to provide an appropriate theoretical framework. The results of the study show that unit managers generally have a positive attitude towards medication dispensing machines and consider them an integral part of future organizational structures. Medication dispensing machines are perceived to facilitate both recruitment and task delegation, which are described as two challenges faced by many organizations today. However, a problem highlighted is the lack of collaboration with home healthcare services during the implementation of medication dispensing machines. Several respondents believe that the lack of collaboration is due to insufficient resources and time among the parties involved.  In summary, the study indicates that medication dispensing machines are expected to have a positive impact on elderly care in Sweden and are seen as a tool that can help address several of the current challenges within the sector.

Inledning. Den demografiska utvecklingen leder till ett ökat vårdbehov för de äldre. Hemsjukvården idag är en växande del av hälso- och sjukvården i Sverige. Teknisk utveckling leder till att fler sjukvårdsinsatser kan göras i hemmen, av både sjukvårdspersonal, närstående eller patienten själv. Ett avancerat tekniskt hjälpmedel är läkemedelsrobot. Evidensen för effekterna av läkemedelsrobot är mycket liten. Syftet med studien är att sammanställa befintlig forskning om erfarenheter av läkemedelsrobotar i hemsjukvård ur patienters, närståendes och vårdpersonalens perspektiv. Metod En scoping review där16 artiklar inkluderades i studien. Resultat Utifrån syftet identifierades följande teman; Att ha behov av och komma ingång med en läkemedelsrobot, Att använda en robot i vardagen, Att känna sig självständig, Att bli påmind om att ta läkemedel, En ökad adherence, Att lita på en robot och En robot tar över vårdpersonalens arbete. Slutsats Läkemedelsrobotar är ett sätt att förenkla vården och avlasta arbetsbördan för personalen men också öka självständigheten och säkerhet för patienter.