Matematik är ett ämne som för många kan vara laddat. Boaler (2008) menar att matematikskiljer sig från hur lärare undervisar i det till hur det används i vardagen. Mångaser matematik i skolan som enformigt och inte särskilt kreativt (ibid). I detta examensarbetehar jag undersökt matematiklyftet som en kompetensutvecklingsinsats och hurdet har påverkat tre lärares undervisning.Sedan år 2003 har Sveriges resultat i bland annat PISA och TIMMS sjunkit (Skolverket,2013). När resultatet kom 2003 togs ett beslut om en handlingsplan för att öka matematikintressetoch öka lärarnas kompetens (Statens offentliga utredningar SOU 2004:97,2004).Matematiklyftet är en kompetensutvecklingsinsats framtaget av Skolverket på beslut avregeringen vars syfte är att kompetensutveckla matematiklärare. Fortbildningen är uppbyggdav 8 moduler. Varje modul är ett fokusområde som delas in i 4 moment.Jag vill med detta arbete undersöka på vilket sätt matematiklyftet har förändrat matematikundervisningengenom följande frågeställningar:• Hur har matematikundervisningen förändrats sedan matematiklyftet infördes?• På vilket sätt har lärarnas attityder förändrats efter medverkan matematiklyftet?• Har matematiklyftet varit till någon nytta/fungerat på de skolor jag har undersökt?Arbetet är en kvalitativ studie och bygger på semistrukturerade intervjuer. Intervjuernaär sedan analyserade med hjälp av selektiv metod. Resultatet av intervjuerna var att lärarnatill stor del fann matematiklyftet intressant, givande och att det har förändrat derasundervisning på ett eller annat sätt.Två av tre lärare menar att om läraren är inspirerad och får inspiration blir även elevernaintresserade och inspirerade. Jakobsson (2013) menar att politikerna använder resultatfrån stora mätningar för att få igenom sin politik. Detta har inte spelat någon roll för attmatematiklyftet ska vara ett lyckat projekt då lärarnas attityder har förändrats till detbättre och därmed gett eleverna en bättre undervisning.

Studien undersöker lärares användning av och inställning till att arbeta med digitala lärresurser inom ämnet matematik, för att på så sätt förhålla sig till ett multimodalt arbetssätt. Detta för att vidare se om lärare i F-3 anser att digitala lärresurser går att använda som en alternativ metod för att främja elevers matematikinlärning. För att besvara detta används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med stöd av det multimodala perspektivet. Studiens resultat visar att de deltagande lärarna är positiva till att använda ett multimodalt arbetssätt och ser dess nytta. I diskussionen diskuteras studiens resultat och metod utifrån hur vi hade kunnat göra saker annorlunda och hur det hade påverkat resultatet. Slutsatsen från studien är att studiens deltagare har en positiv syn på multimodalt arbete med både fysisk bok och digitala lärresurser i matematikundervisningen. Studien visar även på att lärare främst uppskattar det multimodala när det kommer till administrativt arbete och rättning. Deltagande informanter uppgav att det multimodala är till stor hjälp vid bedömningen.

<p>Syftet med det här examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lära sig matematik om den framställs på ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sätt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sätt att motivera eleverna. För att få svar på våra frågeställningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik på en gymnasieskola. Under veckans gång observerade vi eleverna och deras arbete. Utifrån våra observationer utvärderade vi själva projektveckan. Dessutom lät vi eleverna besvara en enkät.</p><p>När vi utformade projektveckan valde vi att utforma den som att det vore ett realityprogram som skulle sändas på TV. Vi lät eleverna arbeta med projekt i grupp och samtidigt med laborationer enskilt eller två och två. Vi valde att ge projekten och laborationerna nya namn, missions och sidospår, både med förhoppning att öka elevernas intresse och för att knyta ihop dessa med projektveckans upplägg, TV-programmet.</p><p>För att få innehållet i en projektvecka i matematik på gymnasiet verklighetsanknutet anser vi att det är viktigt att utgå från en verklig situation, istället för att utgå från ett matematiskt problem och utifrån detta arbeta fram ett projekt. Vi arbetade mycket med att få innehållet i projektveckan så verklighetsanknutet som möjligt och det anser vi att vi lyckades bra med. Vi kan även utläsa från enkäten eleverna besvarade att de upplevde matematiken i projektet verklighetsanknuten.</p>

Syftet med det här examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lära sig matematik om den framställs på ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sätt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sätt att motivera eleverna. För att få svar på våra frågeställningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik på en gymnasieskola. Under veckans gång observerade vi eleverna och deras arbete. Utifrån våra observationer utvärderade vi själva projektveckan. Dessutom lät vi eleverna besvara en enkät. När vi utformade projektveckan valde vi att utforma den som att det vore ett realityprogram som skulle sändas på TV. Vi lät eleverna arbeta med projekt i grupp och samtidigt med laborationer enskilt eller två och två. Vi valde att ge projekten och laborationerna nya namn, missions och sidospår, både med förhoppning att öka elevernas intresse och för att knyta ihop dessa med projektveckans upplägg, TV-programmet. För att få innehållet i en projektvecka i matematik på gymnasiet verklighetsanknutet anser vi att det är viktigt att utgå från en verklig situation, istället för att utgå från ett matematiskt problem och utifrån detta arbeta fram ett projekt. Vi arbetade mycket med att få innehållet i projektveckan så verklighetsanknutet som möjligt och det anser vi att vi lyckades bra med. Vi kan även utläsa från enkäten eleverna besvarade att de upplevde matematiken i projektet verklighetsanknuten.

<p>Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur nyutbildade 1-7 lärare i matematik och NO upplever sin yrkesdebut samt sin första tid i yrket. Jag önskade även finna de faktorer som ansågs vara de största utmaningarna under det första året. För att söka svar på dessa frågor valde jag att genomföra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sammanlagt sex lärare som tjänstgjort i ca ett år. Som förberedelse för intervjuerna genomförde jag en litteraturstudie för att sätta mig in i ämnet samt att se vad forskning på området tidigare kommit fram till. Undersökningens resultat visar att nyutexaminerade lärare upplever det sociala arbetet som påfrestade. Vidare upplever lärarna att planering och uppgifter utöver undervisningen tar mycket tid och energi. Konflikthantering, disciplinfrågor och föräldrakontakter upplevs i många fall komplicerat att hantera. Mitt resultat är i linje med tidigare genomförda studier, bl.a. Sälls undersökning från år 2000. Den första tiden i yrket uppges ofta bli en försöksverksamhet där olika strategier prövas och där det gäller att hålla sig flytande, något som även beskrivs i Laceys klassiska studie från 1977. Hälften av lärarna uppger att det saknas material och utrustning för att kunna möjliggöra undervisning i NO. Flera av de intervjuade lärarna berättar om att de satsat extra på matematiken då de upplevt att eleverna tidigare inte kommit i kontakt med det ämnet på ett stimulerande sätt. Några av lärarna känner en begränsning i sitt arbete med anledning av brist på material. Undersökningen pekar på att socialisationen in i yrket kan bli mindre påfrestande om läraren får tillgång till en mentor, kollegiet är även avgörande i fråga om trivsel. De nyutbildades ålder och tidigare erfarenheter spelar också stor roll i fråga om hur man upplever sin första tid i yrket.</p>

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur nyutbildade 1-7 lärare i matematik och NO upplever sin yrkesdebut samt sin första tid i yrket. Jag önskade även finna de faktorer som ansågs vara de största utmaningarna under det första året. För att söka svar på dessa frågor valde jag att genomföra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sammanlagt sex lärare som tjänstgjort i ca ett år. Som förberedelse för intervjuerna genomförde jag en litteraturstudie för att sätta mig in i ämnet samt att se vad forskning på området tidigare kommit fram till. Undersökningens resultat visar att nyutexaminerade lärare upplever det sociala arbetet som påfrestade. Vidare upplever lärarna att planering och uppgifter utöver undervisningen tar mycket tid och energi. Konflikthantering, disciplinfrågor och föräldrakontakter upplevs i många fall komplicerat att hantera. Mitt resultat är i linje med tidigare genomförda studier, bl.a. Sälls undersökning från år 2000. Den första tiden i yrket uppges ofta bli en försöksverksamhet där olika strategier prövas och där det gäller att hålla sig flytande, något som även beskrivs i Laceys klassiska studie från 1977. Hälften av lärarna uppger att det saknas material och utrustning för att kunna möjliggöra undervisning i NO. Flera av de intervjuade lärarna berättar om att de satsat extra på matematiken då de upplevt att eleverna tidigare inte kommit i kontakt med det ämnet på ett stimulerande sätt. Några av lärarna känner en begränsning i sitt arbete med anledning av brist på material. Undersökningen pekar på att socialisationen in i yrket kan bli mindre påfrestande om läraren får tillgång till en mentor, kollegiet är även avgörande i fråga om trivsel. De nyutbildades ålder och tidigare erfarenheter spelar också stor roll i fråga om hur man upplever sin första tid i yrket.

Studien syftar till att besvara frågeställningarna: Hur och varför används läxor i matematikundervisningen på det sätt som det görs idag? Hur uppfattar svenska lärare internationell forskning kring läxor i matematikämnet? Detta görs genom en kvalitativ forskningsmetod där verksamma matematiklärare i årskurserna 4-6 intervjuats gällande deras uppfattningar och erfarenheter kring läxor i matematik och internationell forskning. Resultatet är tolkat utifrån den fenomenologiska tolkningsprocessen och analyserat med hjälp av en tematisk analysmetod. Resultatet av studien visar att väldigt få läxor används i svenska skolan, där mängdträning är det som står i fokus. Detta för att det anses att läxor ska användas för att befästa befintlig kunskap och inte skapa ny kunskap. Lärarna visade delade åsikter gällande den internationella forskning som presenterades under intervjuerna. Den internationella forskningen som presenterades tog upp problematiken gällande läxläsning i olika länder och en forskning skapade en lösning på problematiken. Majoriteten av de svenska lärarna tyckte att lösningen som forskning föreslog lät bra i teorin men fann flera problematiska punkter för att det skulle kunna appliceras i praktiken. De punkter de svenska lärarna tar upp blir en fråga för skolorganisationen och blir därför grunden i den forskning som behöver göras inom forskningsområdet.