Studien inriktar sig på ämnet kompetensutveckling för pedagoger i grundskolans tidigare år. Syftet är att undersöka hur intresset för kompetensutveckling visar sig vara i undersökningsgruppen och vilka förutsättningar eller begränsningar det är som påverkar. Ett andra syfte är också att bilda mig en uppfattning om hur regeringens satsning på Lärarlyftet har slagit igenom i den aktuella kommunen. Undersökningen bygger både på en enkätundersökning som besvarats av 23 pedagoger i grundskolans tidigare år och på sex kvalitativa intervjuer, två rektorer och fyra pedagoger. Frågeställningarna jag har utgått ifrån är följande: Vilken kompetensutveckling är det som efterfrågas av pedagogerna och vad är det som erbjuds? Hur ser pedagoger och rektorer på varandras ansvar för pedagogernas kompetensutveckling? Vilka faktorer inverkar på pedagogernas möjlighet att påverka sin kompetensutveckling? Vilka möjligheter ser respondenterna med regeringens satsning Lärarlyftet? Resultatet av undersökningen visar att pedagogiska diskussioner är betydelsefulla och önskvärda. Vidare framgår att pedagogerna tycker de har stor möjlighet att påverka den individuella kompetensutvecklingen men däremot inte den kollektiva. Pedagogernas och rektorernas gemensamma ansvar poängteras liksom möjligheter och negativa påverkansfaktorer. Regeringens satsning Lärarlyftet visar sig inte alls ha fått något genomslag bland respondenterna. Nyckelord: Kompetensutveckling, Lärarlyftet, pedagoger