<p>Produktkalkyler används som beslutsunderlag för beslut på både kort och lång sikt. Långsiktiga beslut handlar om långsiktig lönsamhet och vilka produkter man ska tillverka samt till vilket pris de ska säljas på lång sikt. Kortsiktiga beslut tas beroende på lönsamhet på kort sikt eller vilken produktmix som ska tillverkas på kortare sikt. Det finns ett flertal olika metoder för produktkalkylering och de två vanligast förekommande kalkylerna är av självkostnads- och bidragstyp.</p><p>Bemanningsföretaget AB, med verksamhet inom verkstad, industri och lager har under de senaste åren präglats av en stark utveckling. Lönsamhetsanalyser och liknande har dock hela tiden varit eftersatta varför man har velat utreda hur lönsamheten bland kunder och verksamhetsområden egentligen ser ut. Företaget har inte heller någon väl utarbetad prissättningsmodell, vilket är en förutsättning för att kunna göra mer exakta lönsamhetsberäkningar.</p><p>I denna uppsats har jag utarbetat kalkylmodeller som applicerats på Bemanningsföretaget AB och sedan använts som underlag för rekommendationer till företaget. De tre verksamhetsområdena ger alla bidrag till täckning av samkostnader, men viss skillnad dem emellan råder. Vad gäller prissättning är direkt kostnad för en arbetad timme, beräknad med företagets medellön, 191,14 kr. Samkostnader varierar mellan verksamhetsområden, då sådana kostnader fördelas olika.</p>

Produktkalkyler används som beslutsunderlag för beslut på både kort och lång sikt. Långsiktiga beslut handlar om långsiktig lönsamhet och vilka produkter man ska tillverka samt till vilket pris de ska säljas på lång sikt. Kortsiktiga beslut tas beroende på lönsamhet på kort sikt eller vilken produktmix som ska tillverkas på kortare sikt. Det finns ett flertal olika metoder för produktkalkylering och de två vanligast förekommande kalkylerna är av självkostnads- och bidragstyp. Bemanningsföretaget AB, med verksamhet inom verkstad, industri och lager har under de senaste åren präglats av en stark utveckling. Lönsamhetsanalyser och liknande har dock hela tiden varit eftersatta varför man har velat utreda hur lönsamheten bland kunder och verksamhetsområden egentligen ser ut. Företaget har inte heller någon väl utarbetad prissättningsmodell, vilket är en förutsättning för att kunna göra mer exakta lönsamhetsberäkningar. I denna uppsats har jag utarbetat kalkylmodeller som applicerats på Bemanningsföretaget AB och sedan använts som underlag för rekommendationer till företaget. De tre verksamhetsområdena ger alla bidrag till täckning av samkostnader, men viss skillnad dem emellan råder. Vad gäller prissättning är direkt kostnad för en arbetad timme, beräknad med företagets medellön, 191,14 kr. Samkostnader varierar mellan verksamhetsområden, då sådana kostnader fördelas olika.

<p>Detta arbete går ut på att undersöka om det är möjligt att förbättra strategisk och taktisk styrning genom systemstöd som använder datalager och möjliggör analys av nyckeltal och simulering i du Pont scheman. Systemet skall presentera BAS-nyckeltal grafiskt och i du Pont scheman och skall möjliggöra avvikelseanalys i nyckeltal. Data skall extraheras från affärssystem periodiskt, t.ex. månadsvis, och tillsammans med alla BAS-nyckeltal lagras i ett datalager. Det skall också vara möjligt att lagra budgeterade nyckeltal. Syftet är att möjliggöra analyser av hur nyckeltal avviker från budgeterade och trendanalys av nyckeltal. Målgrupp för verktyget är ledningspersonal i små och medelstora företag.</p>

Detta arbete går ut på att undersöka om det är möjligt att förbättra strategisk och taktisk styrning genom systemstöd som använder datalager och möjliggör analys av nyckeltal och simulering i du Pont scheman. Systemet skall presentera BAS-nyckeltal grafiskt och i du Pont scheman och skall möjliggöra avvikelseanalys i nyckeltal. Data skall extraheras från affärssystem periodiskt, t.ex. månadsvis, och tillsammans med alla BAS-nyckeltal lagras i ett datalager. Det skall också vara möjligt att lagra budgeterade nyckeltal. Syftet är att möjliggöra analyser av hur nyckeltal avviker från budgeterade och trendanalys av nyckeltal. Målgrupp för verktyget är ledningspersonal i små och medelstora företag.

Energikontor Sydost har startat demonstrationsprojekt inom småskalig kraftvärme. Ronneby Miljö och Teknik AB driver en demonstrationsanläggning för småskalig elproduktion med ORC-turbin på värmeverk i Bräkne-Hoby. I samband med installation av ORC-turbin gjordes även ombyggnation av fjärrvärmeledning till närliggande sågverk. Detta examensarbete är en teknisk- och lönsamhetsanalys för utvärdering av investeringen. Elverkningsgrad uppgick för denna fjärrvärmesäsong till 2,23 %, alfa-värde till 2,3 %, systemverkningsgrad för ORC-system till 99,54 %. Ledningsförluster minskade från 19,7 till 17,25 % efter ombyggnation. Det visades även att sänkning av fjärrvärmereturtemperatur ökar elproduktionen. Investeringskalkyl visade en icke lönsam investering om el säljs externt. Att producera och använda el internt inom anläggningen visade sig lönsamt även utan investeringsstöd. Ombyggnation av fjärrvärmeledning visades även vara lönsamt. Tekniken är vid anslutning till värmeverk förnybar, lokal och har hög tillgänglighet vid högbelastningstider.

Projektarbetet utförs på uppdrag av Virtual Manufacturing AB (VM) där frågor gällande make or buy av specialtillverkade komponenter har undersökts och besvarats. VM tillverkar och säljer Lean Manufacturing Products, vilket är produktionshjälpmedel, som används inom en rad olika industrier. Idag tillverkas detaljer till deras produkter av andra företag både inom och utom Sverige och arbetet går ut på att undersöka om det skulle vara lönsamt för VM att själva börja producera detaljer in-house. Nuläget sammanställdes för att undersöka hur VM arbetar idag och vilka kostnader som finns kopplat till outsourcing. Inköpskostnaderna förspecialkomponenterna samlades in och sorterades utefter tillverkningsteknik. Därefter sammanställdes kostnader för in-housetillverkning så som investeringskostnader och tillverkningskostnader för kalkylering av lönsamheten i att investera i tillverkningsmaskiner för utförandet av förädling av specialkomponenter in-house. Utifrån de lönsamhetsanalyser som utfördes för de inköpta detaljerna valdes laserskärning, CNC-fräsning och 3-D Printing som de tillverkningstekniker som skulle undersökas. Slutsatsen från lönsamhetsanalyserna av laserskärning och CNC-fräsning visar att det ej är lönsamt för Virtual Manufacturing att köpa in maskiner och börja tillverka in-house. Då VM redan har 3D-printers visar lönsamhetsanalysen att kostnaden att producera är likvärdig med att köpa in färdiga detaljer. Detta innebär att Virtual Manufacturing kan välja att fortsätta tillverka in-house eller att outsourca tillverkningen. / The project work is carried out on behalf of Virtual Manufacturing AB (VM), where questions regarding the make or buy decision for special components were to be investigated and answered. VM manufactures and sells Lean Manufacturing Products, which are production aids used in various industries. Currently, the details for their products are manufactured by other companies both within and outside of Sweden. The aim of the work is to examine whether it would be profitable for VM to start producing details in-house. The current situation was compiled to investigate how VM operates today and what costs are associated with outsourcing. The procurement costs for the special components were collected and sorted by manufacturing technology. Subsequently, costs for in-house production were compiled, including investment costs and manufacturing costs, to assess the profitability of investing in manufacturing machines for in-house processing of the special components. The manufacturing technologies chosen to be examined in the work are laser cutting, CNC milling, and 3D printing. The conclusion from the profitability analyses of laser cutting and CNC milling shows that it is not profitable for Virtual Manufacturing to purchase machines and manufacture special components in-house. Since Virtual Manufacturing already has 3D printers, the profitability analysis made for 3D-printing shows that the cost of production in-house is equivalent to purchasing specialcomponents. This means that VM can choose to continue manufacturing in-house or outsource the production.

De senaste åren har en större mängd decentraliserad och variabel energiproduktion tagit plats inom elsystemet, mer specifikt vindkraft och solkraft, och etablering av mer distribuerad produktion kommer att fortsätta i enlighet med mål från nationer och världsorganisationer att fasa ut fossila bränslen och minska på växthusgasutsläpp. I takt med nedläggning av storskaliga kraftverk baserade på fossila bränslen påverkar detta möjligheterna att möta upp elbehovet med den tillgängliga produktionen. Mycket variabel produktion har samtidigt en negativ påverkan på elnätstabiliteten och kan skapa höga effekttoppar. Detta har skapat ett ökat behov av mer flexibilitet på kundsidan för att skapa balans på elnätet. Elektrokemiska batterilager kan lösa många av problemen som uppstår med intermittent förnybar energiproduktion. Batterilager har både utvecklats teknologiskt och minskats i pris avsevärt de senaste tio åren och kostnaderna kommer fortsätta att gå ned. För att batterilager på allvar ska bli intressant behöver aktörer som investerar i denna teknologi veta om det någon gång inom en snar framtid kommer att vara en positiv affär. Syftet med detta arbete har därför varit att undersöka lönsamheten med batterilager i kommersiella fastigheter idag och inom de närmsta 10 åren på den svenska marknaden. Studien har, med hjälp av blandad heltalsprogrammering (MILP) i MATLAB, tagit fram en modell som optimalt schemalägger energiflöden för en fastighet som har ett batterisystem och egen produktion installerat baserat på olika prisbilder. Modellen har i sin tur använts för att beräkna de ekonomiska möjligheterna som erbjuds på Sveriges elmarknad med ett batterisystem i en mängd olika scenarier både vad gäller pris på el, olika effektabonnemang, integration med solpaneler, olika batteristorlekar och systemlivslängd. Resultatet visar att det inte finns någon lönsamhet i att investera i batterier för de undersökta fastigheterna så som Sveriges elmarknad ser ut idag och någon hög lönsamhet kommer inte att ske även om pristrenden på batterier fortsätter nedåt. Ett mindre batterisystem på 28 kWh kan ge, beräknat med internräntan, en positiv avkastning på 1 % år 2020 men ju större batteriet är desto mindre blir avkastningen. Högst avkastningen som kan fås med dagens el- och nätpriser är 4-5 % om en investering görs med 2025-2030 års batteripriser. Om elnätsägarna går mot att endast erbjuda tidsdifferentierade nättariffer året om och det implementeras högre effektavgifter finns det möjligheter att avkastningen kan bli så hög som 15-18 % med 2025-2030 års batteripriser. Arbetet visar också att kapandet av effekttoppar med större batterilager än 28 kWh inte är kostnadseffektivt för de undersökta fastigheterna. / The world has seen a rapid deployment of distributed and time-varying renewable energy systems (RES) within the electricity grids for the past 20 years, especially from wind and solar power. The deployment RES is expected to increase even more as world organizations and nations will continue the phase-out of fossil fuels as the main source of energy for electricity production. As large scale power plants reliant on fossil fuels will shut down it will be harder for the system to balance production and demand. At the same time, time-varying production might have a negative effect on the grid stability which has spurred an increased interest in flexibility on the demand side and a call for technologies and strategies that can create balance on the grid. Energy storage, especially electrochemical battery storage, is seen as a part of a bigger solution to the problems that comes with intermittent energy production. Battery storage has had a fast technological development and a sharp downtrend in pricing the latest ten years and the costs are expected to keep on decreasing. For battery storage to be a serious contender on the electricity market there is a need to understand if and when an investment in this technology might give a positive outcome. The aim of this study has therefore been to analyse the profitability of battery storage within commercial real estate today, and in the oncoming 10-15 years on the Swedish electricity market. The study has, using mixed integer linear programming (MILP) within MATLAB, created a model which optimally schedules power flows for buildings that has a battery system and its own electricity production. The model has in turn been used to evaluate the economical possibilities that exist with a battery system within commercial real estate under various different scenarios that looks into pricing structures on electricity and demand, integration with and without solar panels, different battery sizes and system lifetimes. The results show that there is currently no profitability to invest in a battery system for the specific buildings analysed in this study. While break-even is possible just a couple of years from now, a high profitability will not be reached even with the future downtrend in battery prices under the current electricity market circumstances. A smaller battery system with a capacity of 28 kWh could give an internal rate of return (IRR) of 1 % year 2020. Larger battery systems are generally not cost-effective when compared to smaller battery systems when its primary purpose is utilized for demand reduction. Highest return with today’s electricity and utility pricing is 4-5 % somewhere between 2025 and 2030. However, if the market goes towards exclusively time-of-use billing structures on electricity and higher demand charges, the IRR can reach towards 15-18 % between 2025 and 2030.