När individen upplever stress i samband med att inte kunna agera i enlighet med sitt samvete uppstår samvetsstress. Denna stress är vanligt förekommande hos sjuksköterskor. Om stressen blir långvarig kan den övergå till kronisk stress, vilket kan ge allvarliga konsekvenser. Syftet med denna studie var att beskriva när och hur sjuksköterskan upplever samvetsstress. Metoden var litteraturstudie som innefattade tio kvalitativa studier samt en kvantitativ studie som svarade på studiens syfte. Studierna söktes i databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultatet redovisades i två teman med subteman. Tema 1 var orsak till samvetsstress med subteman brist på stöd, dåligt samarbete och tidsbrist. Tema 2 var beskrivning av upplevelsen av samvetsstress med subteman frustration, maktlöshet och otillräckligt och ensamhet. Slutsats Om sjuksköterskans förmåga att ge god omvårdnad äventyras kan patientsäkerheten riskeras. Genom att sjuksköterskan kräver mer stöd, respekt samt hjälp kan upplevelsen av samvetsstress minska. Klinisk betydelse Litteraturstudiens resultat kan leda till en ökad förståelse av vad som orsakar samvetsstress. / When the individual experience stress associated with not being able to act according to one’s conscience, stress of conscience occurs. This type of stress is common among nurses. If the stress becomes prolonged and becomes chronic it can lead to severe consequences. The aim of this study was to describe when and how nurses’ experience stress of conscience. The method used was a literature study which involved ten qualitative studies and one quantitative study that answered to the aim. The searches were made in the databases CINAHL and MEDLINE. The result was presented in two themes. Theme 1 was cause of stress of conscience with subthemes lack of support, bad cooperation and lack of time. Theme 2 was description of the experience of stress of conscience with subthemes frustration, powerlessness and inadequacy and loneliness. Conclusion If the nurses ability to provide good care compromises patients safety can be at risk. By demanding more support, respect and help the perception of stress of conscience can be reduced. Clinical significance The literature study’s result can lead to a better understanding of the causes stress of conscience.

Thesis (S.T.L.)--Catholic University of America, 1990. / Includes bibliographical references (leaves 162-166).

Thesis (doctoral)--Universität Göttingen. / Includes bibliographical references (p. 191-203).

Thèses (M.A.)--Université de Sherbrooke (Canada), 2000. / Titre de l'écran-titre (visionné le 20 juin 2006). Publié aussi en version papier.

Diss.--Institut für Deutsche Sprach- und Literaturwissenschaft--Friedrich-Alexander-Universität Erlangen-Nürnberg, 1990.

Tese de livre-docência--Departamento de filosofia--São Paulo--Universidade de São Paulo, 1965.

Texte remanié de: Diss.--Philosophische Fakultät--Universität Freiburg, 1989/90.

Akademisk avhandling--Institutionen för nordiska språk--Uppsala, 1989. / Résumé en anglais.

Texte remanié de: Habilitationsschrift--Fakultät für Orientalistik und Altertumswissenschaft--Heidelberg--Ruprecht-Karls-Universität, 1989. Titre de soutenance : Mundus ecce mutat et labitur ? Beiträge zu einer Geschichte der mentalen Strukturen breiterer Bevölkerungsschichten im Imperium Romanum von der Zeit Marc Aurels bis zum Ausgang des 3. Jh. n. Chr. / Notes bibliogr. Index.

Th. doct.--Faculté des Lettres--Université de Neuchâtel (Suisse), 1989.