I denna undersökning analyseras hur artighetsstrategier och ansiktshot realiseras med Brown & Levinsons artighetsteori som grund. Materialet består av sextio skriftliga klagomål som Stockholms stads trafikkontor tagit emot mellan åren 1977 och 2017. De har skickats in via brev, mejl, mobilapplikationen Tyck till samt Stockholms stads webbplats. Syftet är att se vilka strategier som används för att uttrycka ansiktshot, men också för att kringgå dem. Resultatet visar att det förekommit olika tendenser vad gäller hur skribenterna uttrycker både artighetsstrategier och ansiktshot. Det tidiga materialet präglas av fler modala verb som signalerar lägre förpliktelse samt passiva verb och nominaliseringar för att utelämna mottagaren. Över tid ökar förekomsten av kritik och fler skribenter både ifrågasätter och nedvärderar trafikkontorets arbete. Mot slutet av mätperioden blir meddelandena dock opersonligare med färre aktörer och värderingar.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur översättningen av titlar på utländska biofilmer i Sverige har utvecklats mellan 1985 och 2015, samt att hitta förklaringar till den utveckling som visas i resultaten. Materialet består av samtliga utländska filmer som visats på svenska biografer under åren 1985, 1995, 2005 och 2015 – totalt 868 originaltitlar och deras svenska motsvarigheter. Titlarna har klassificerats utifrån tre översättningsstrategier: (1) kopiering, (2) direktöversättning och (3) fri översättning. Som komplement har fem intervjuer med personer på svenska distributionsbolag genomförts, då det är de som väljer svensk titel. Resultaten visar bland annat en trend där kopiering har ökat allt mer samtidigt som de andra två strategierna har minskat sedan 1980-talet, samt att andelen engelska originaltitlar varken har ökat eller minskat sedan 1985. Uppsatsens slutsats är att tillvägagångssätt för val av översättningsstrategi varierar mellan olika distributionsbolag, men påverkas oftast av både titelns originalspråk och filmens målgrupp. / The aim of this paper is to examine how translation of foreign film titles in Sweden has evolved between 1985 and 2015, and explain the development apparent in the results. The material consists of all foreign cinematic releases from the years 1985, 1995, 2005 and 2015; a total of 868 original titles and their Swedish counterparts. The titles have been classified as falling into one of three translation strategies: (1) replication, (2) direct translation, and (3) free translation. To complement the study, five interviews with representatives from Swedish distribution companies have been conducted, as Swedish titles are chosen by them. The results show a trend where replication has increased while the other two strategies have decreased since the 1980s, and that the proportion of English original titles has remained constant since 1985. The conclusion of the paper is that the approach to choosing translation strategy varies across different distribution companies, but is generally affected by both the source language of the titles and the target audience of the movie.

No description available.

Ulmie goerehtimmine goerehtidh mejtie soptsestæjjah, mah åarjelsaemiengïelem mubpine gïeline utnieh, raajesh nulle objeektine jååhkesjieh, jallh dah voestesgïeleste tsavtseme jïh eah raajesh nulle objeektine jååhkesjh. Soptsestæjjah aalterisnie 18 jïh 56 jaepieh meatan goerehtimmesne orreme, jïh referaansedåehkesne soptsestæjjah mah joekoen væjkele åarjelsaemien gïelesne. Goerehtimmie vuesehte voestesgïelen soptsestæjjah daejrieh guktie dah maehtieh nulle objeektem nuhtjedh. Men dah mah åarjelsaemien gïelem mubpine gïeline utnieh moenedieh guktie maahta nulle objeekth nuhtjedh mij vuesehte dah voestes gïeleste tsavtseme. / Målet med denne studien er å undersøke om testgruppen som har samisk som andrespråk aksepterer setninger med null objekt, eller om de er påvirket av transfereffekten av førstespråket og ikke tillater setninger med null objekt. Undersøkelsen er gjennomført på personer mellom 18 og 56 år, og referansegruppen består av talere med god kompetanse i sørsamisk. Undersøkelsen viser at de som har språket som førstespråk har god kunnskap om hvordan null objekt brukes. De som samisk som andrespråk gjetter i bruken av null objekt noe som viser at de er påvirket av sitt førstespråk.

Ulmie goerehtimmine goerehtidh mejtie soptsestæjjah, mah åarjelsaemiengïelem mubpine gïeline utnieh, raajesh nulle objeektine jååhkesjieh, jallh dah voestesgïeleste tsavtseme jïh eah raajesh nulle objeektine jååhkesjh. Soptsestæjjah aalterisnie 18 jïh 56 jaepieh meatan goerehtimmesne orreme, jïh referaansedåehkesne soptsestæjjah mah joekoen væjkele åarjelsaemien gïelesne. Goerehtimmie vuesehte voestesgïelen soptsestæjjah daejrieh guktie dah maehtieh nulle objeektem nuhtjedh. Men dah mah åarjelsaemien gïelem mubpine gïeline utnieh moenedieh guktie maahta nulle objeekth nuhtjedh mij vuesehte dah voestes gïeleste tsavtseme. / Målet med denne studien er å undersøke om testgruppen som har samisk som andrespråk aksepterer setninger med null objekt, eller om de er påvirket av transfereffekten av førstespråket og ikke tillater setninger med null objekt. Undersøkelsen er gjennomført på personer mellom 18 og 56 år, og referansegruppen består av talere med god kompetanse i sørsamisk. Undersøkelsen viser at de som har språket som førstespråk har god kunnskap om hvordan null objekt brukes. De som samisk som andrespråk gjetter i bruken av null objekt noe som viser at de er påvirket av sitt førstespråk.

This study explores whether or not tonal contours are a contrastive feature in Sawi nouns. It aims to provide evidence towards the claim that Sawi has lost contrastive tones and provide a basis from which further research into how the use of qualitative vowel differences may have replaced the pitch accent system still found in Sawi’s closest relative, Palula. This was done through the analysis of a corpus of Sawi nouns with a computer program that visually stylizes prosodic and tonal features in audio samples of the language. This corpus was then analyzed for trends within itself as well as compared to known trends in the Palula lexicon. The findings support the original hypothesis that Sawi nouns do not have contrastive pitch accents, as found in Palula; and that further research may reveal a regular or semi-regular tonal contour accentuating the final mora of each noun.

No description available.

Four- to eight-month-old infants (n=56) were examined on their ability to acquire verb meaning. In a visual preference procedure they were tested on their ability to form verb-action associations by detecting the correlation between auditory speech stimuli and actions presented in short movie clips on a screen. If associations were formed, they were expected to significantly modify their looking behavior after exposure, looking closer to the target than during baseline. Instead of measuring total looking time as response, distance to target was the chosen measure. Eight-month-olds as well as a reference group of adults acquired the verb-action associations. Thus, eight months is the youngest age at which verb meaning acquisition could be demonstrated so far.

Syftet med denna uppsats är att studera hur blickar och pekningar förhåller sig till barns verbala yttranden. Jag har använt ett videoinspelat material där 8 hörande barn med typisk utveckling mellan 0;8 och 5;10 år interagerar. Ur detta har jag klippt sekvenser som passar min frågeställning, implementerat dem i annotationsprogrammet ELAN, och sedan annoterat och analyserat materialet. Av 77 deklarativa-informativa pekningar i det slutliga materialet fann jag 68 ha den tidigare kända funktionen för denna pekningstyp, att förekomma i en vanlig påståendesats. De återstående 9 hade ett blickmönster som skilde sig från dessa. Jag anser att dessa pekningar tillför yttrandet en betonande funktion. Jag fann även ytterligare 7 pekningar i samband med interrogativa satser som inte är tidigare beskrivna. De följde samma blickmönster som de betonade pekningarna. De slutsatser jag drog var att blickar i kombination med pekningar hos barn kan ha en betonande och en interrogativ funktion.

No description available.