No description available.

Th. univ.--Hist.--Le Mans, 1994. / L'ouvrage porte par erreur : ISSN 0243-6396. Bibliogr. p. 577-592.

Texte remanié de: Th.--Histoire--Rennes II, 1988. / Contient un choix de documents. Bibliogr. p. 228-230.

The year of 2007 was indeed a year of turmoil for the Swedish labor law. This was the year of the preliminary ruling in the case “Laval un Partneri” (C-341/05), in which the ECJ ruled that the right to take collective action against foreign employers who post employees to work in Sweden as stated in Swedish labor law at the time constituted a disproportionate restriction on the freedom to provide services.   Due to the ruling of the ECJ, the Swedish legislature governing the right to take collective action toward these employers had to be modified. Changes were made in order to align the Swedish labour law with the EU-law, especially concerning the Posting of Workers Act. These amendments came to be referred to as “lex Laval”, and they constitute a restriction on the right to take collective action.   As a result of a heated public debate regarding the right to take collective action, lex Laval is now about to be amended. The purpose of the revision of the legislation is to, once again, extend the right to take collective action. This is motivated by a demand of improved possibilities to control the working conditions which the employers actually apply to the posted workers. This is said to be in line with the EU-law since the approval of the new Enforcement Directive (2014/67/EU) in 2014.     The main purpose of this essay is to give an account of the legislative changes made to the Swedish labor law in consequence of the Laval case as well as the expected changes to come, and to analyze these coming changes from an EU-law point of view. Will they constitute a disproportionate restriction on the freedom to provide services just like the legislation before the Laval case did? In addition, the essay will also give an account of the public debate regarding posting of workers, both on a Swedish national level and on an EU-level. In the light of the debate, the essay will also analyze the European Commission’s proposal of a new directive amending the existing Posted Workers directive (96/71/EC) in relation to the latest proposed change of lex Laval.

No description available.

Sveriges medlemskap i EU innebär att den svenska arbetsrätten harmoniseras med EG-rätten. Den svenska implementeringen av utstationeringsdirektivets skyddsregel om minimilön, genom kollektivavtal, har underkänts. Detta eftersom implementeringen medför en diskriminering av utländska tjänsteföretag som har utstationerad personal i Sverige. Diskriminering föreligger eftersom de svenska kollektivavtalen inte omfattar alla på arbetsmarknaden och att alla avtal inte reglerar minimilöner. Magisteruppsatsens syfte är att utreda vilka möjligheter som finns för att anpassa den svenska kollektivavtalsmodellen till EG-rätten efter EG-domstolens förhandsavgörande i Lavalmålet. Syftet är även att utreda vilken påverkan förhandsavgörandet haft på den svenska arbetsrättsliga modellen. Uppsatsen undersöker dessutom EG-rättens behov av förändring efter Lavalmålet. I uppsatsen konstateras att det finns en rad olika anpassningsmöjligheter för att göra den svenska modellen förenlig med EG-rätten. Valet av tillvägagångssätt beror på vilken syfte Sverige väljer att prioritera. En stärkt fri rörlighet av tjänster inom EU, eller ett bevakande av den svenska kollektivavtalsmodellen. I uppsatsens slutsatser påvisas att valet av anpassningsmetod påverkar hur stor inverkan förhandsavgörandet haft på den svenska kollektivavtalsmodellen. Sverige kan således begränsa påverkan genom att välja en metod inom kollektivavtalsmodellen. Risken med att välja en metod inom kollektivavtalsmodellen är dock att den inte anses vara förenlig med EG-rätten. Den svenska Lavalutredningens förslag kan därför ifrågasättas. I slutsatsen konstateras att det behövs en förändring på EU-nivå, eftersom det finns en oförutsägbarhet i EG-rätten. Oförutsägbarheten grundas i utstationeringsdirektivets svårtolkade syftesproblematik. Direktivets syften, att främja den fria rörligheten, motverka social dumpning och skydda utstationerade arbetsstagare ställs mot varandra, vilket kräver ett klargörande på EU-nivå.

No description available.

<p><strong>Sveriges medlemskap i EU innebär att den svenska arbetsrätten harmoniseras med EG-rätten. Den svenska implementeringen av utstationeringsdirektivets skyddsregel om minimilön, genom kollektivavtal, har underkänts. Detta eftersom implementeringen medför en diskriminering av utländska tjänsteföretag som har utstationerad personal i Sverige. Diskriminering föreligger eftersom de svenska kollektivavtalen inte omfattar alla på arbetsmarknaden och att alla avtal inte reglerar minimilöner. </strong></p><p><strong>Magisteruppsatsens syfte är att utreda vilka möjligheter som finns för att anpassa den svenska kollektivavtalsmodellen till EG-rätten efter EG-domstolens förhandsavgörande i Lavalmålet. Syftet är även att utreda vilken påverkan förhandsavgörandet haft på den svenska arbetsrättsliga modellen. Uppsatsen undersöker dessutom EG-rättens behov av förändring efter Lavalmålet. </strong></p><p><strong>I uppsatsen konstateras att det finns en rad olika anpassningsmöjligheter för att göra den svenska modellen förenlig med EG-rätten. Valet av tillvägagångssätt beror på vilken syfte Sverige väljer att prioritera. En stärkt fri rörlighet av tjänster inom EU, eller ett bevakande av den svenska kollektivavtalsmodellen. </strong></p><p><strong>I uppsatsens slutsatser påvisas att valet av anpassningsmetod påverkar hur stor inverkan förhandsavgörandet haft på den svenska kollektivavtalsmodellen. Sverige kan således begränsa påverkan genom att välja en metod inom kollektivavtalsmodellen. Risken med att välja en metod inom kollektivavtalsmodellen är dock att den inte anses vara förenlig med EG-rätten. Den svenska Lavalutredningens förslag kan därför ifrågasättas.</strong></p><p><strong>I slutsatsen konstateras att det behövs en förändring på EU-nivå, eftersom det finns en oförutsägbarhet i EG-rätten. Oförutsägbarheten grundas i utstationeringsdirektivets svårtolkade syftesproblematik. Direktivets syften, att främja den fria rörligheten, motverka social dumpning och skydda utstationerade arbetsstagare ställs mot varandra, vilket kräver ett klargörande på EU-nivå. </strong></p>

Thèse (Ph. D.)--Université Laval, 2006. / Bibliogr.: f. 193-214. Publié aussi en version électronique.

Thèse (M.A.)--Université Laval, 2009. / Bibliogr.: f. [55]-57. Publié aussi en version électronique dans la Collection Mémoires et thèses électroniques.