I dagens Sverige råder en bred konsensus i att tillgången till en välfungerande finansmarknad är avgörande för den ekonomiska tillväxten. Då Sverige som ekonomi är beroende utav en stabil finanssektor, är den finansiella marknaden är en oundgänglig del av samhället. I centrum av den svenska finanssektorn, och således den ekonomiska tillväxten, står ett fåtal tätt sammanlänkade kreditinstitut. Till följd av denna sammanlänkning råder en förhöjd strukturell sårbarhet i det finansiella systemet, innebärandes att finansiella problem hos något av dessa kreditinstitut riskera sprida sig i systemet och leda till att den finansiella stabiliteten rubbas. Dessa värdeminskningar kan i sin tur leda till solvensproblem hos de tillgångshanterande kreditinstituten, vilka riskerar medföra stora kostnader för den svenska staten. Av denna anledning har det ansetts nödvändigt att genom ny skattelagstiftning dels upprätthålla den finansiella stabiliteten, dels minska risken för, samt skadeverkningarna av, en finansiell kris. Sedan 1 januari 2022 gäller lag (2021:1256) om riskskatt för kreditinstitut som syftar till att genom beskattning av kreditinstitut kompensera för statliga kostnader som uppstår vid en finansiell kris orsakad av nämnda institut. För att kompensera för dessa kostnader kommer denna riskskatt, även känd som bankskatt, att stärka de offentliga finanserna med 7,6 miljarder kronor per år. Som kommer att framgå av detta arbete är dock utformningen av riskskatten problematisk i ett flertal avseenden. Samtidigt som ökade skatteintäkter stärker de offentliga finanserna, talar mycket för att riskskatten till sin konstruktion är handlingsdirigerande och medför snedvridande effekter på konkurrensen mellan kreditinstitut. Något som, i motsats till riskskattens syfte, riskerar rubba den finansiella stabiliteten och därigenom den överordnade samhällsekonomin. / In Sweden, there is a broad consensus that access to a well-functioning financial market is crucial for economic growth. The financial market is an indispensable part of society, as Sweden's economy is dependent on a stable financial sector. At the center of the Swedish financial market, and thus also of economic growth, are a few closely linked credit institutions.  As a result of this interconnectedness, there is an increased structural vulnerability in the financial system. In the event of serious financial situations, problems in these credit institutions can risk spreading through the system and lead to a disruption of financial stability, with both risky and safe assets falling sharply in value. This could result in solvency problems among the asset-holding credit institutions.  These problems, in turn, risk giving rise to major costs for the Swedish state, which is why it has been considered necessary to maintain financial stability and reduce the risk of, and the harmful effects of, a financial crisis through preventive tax legislation.  Since January 1, 2022, the Act (2021:1256) on risk tax for credit institutions has been in force, which aims to compensate for government costs arising from a financial crisis caused by credit institutions through taxation of credit institutions.  To compensate for these costs, this risk tax, also known as a bank tax, will strengthen public finances by SEK 7.6 billion per year.  However, as this paper will show, the design of the risk tax is problematic in several respects. While economic stability is promoted through increased tax revenue and public finances are thereby strengthened, there are many indications that the risk tax, by its very design, has distorting effects on competition between credit institutions. Effects that can have a negative impact on the overall economy.

The electrification of the transport sector is dependent on the establishment of new charging infrastructure for electric vehicles. In order to achieve Sweden’s environmental goals, the government has commissioned Lantmäteriet to chart the obstacles of establishing charging infrastructure within joint facilities. During the charting, Lantmäteriet has observed the fact that joint property associations that manage joint facilities for garage and parking purposes receive government grants for charging infrastructure, even though the joint facility does not include charging infrastructure. This paper aims to investigate how joint property associations manage permit issues and agreements regarding charging infrastructure, when charging infrastructure is not included in the joint facility. This paper also examines if these issues are taken into account in the grant processing by Naturvårdsverket. The aim of this paper is to generate new knowledge that can be used in Lantmäteriet’s work. The study has been carried out through interviews with joint property associations and through communication with representatives from Naturvårdsverket. The results show that it is common for joint property associations to set up charging infrastructure contrary to the purpose of the facility. Furthermore, it is stated that ignorance and the fact that the associations consciously make decisions against the purpose of the facility due to time and cost causes, are the main reasons for the establishment. The authors also state that Naturvårdsverket and Lantmäteriet have different views on when and how charging infrastructure can be considered a part of a joint property. Furthermore, it is concluded that inconsistent legislation makes it difficult for ordinary people who administer joint property associations to comply with current laws and regulations. / Elektrifieringen av transportsektorn är beroende av att upprättande av ny laddinfrastruktur för elfordon sker i tillräcklig omfattning. För att nå Sveriges miljömål har Regeringen bland annat givit i uppdrag till Lantmäteriet att kartlägga eventuella hinder för laddinfrastruktur inom gemensamhetsanläggningar. Under arbetet observerade Lantmäteriet det faktum att samfällighetsföreningar som förvaltar gemensamhetsanläggningar för garage- och parkeringsändamål erhåller statliga bidrag för laddinfrastruktur, utan att någon kontroll utförs huruvida laddinfrastruktur ingår i gemensamhetsanläggningen eller inte. Arbetet syftar till att utreda hur samfällighetsföreningar löser tillståndsfrågor och överenskommelser inom sin förvaltning då anläggningen inte omprövats, samt att undersöka huruvida dessa frågor tas hänsyn till vid utbetalning av bidrag. Målet med arbetet är att generera ny kunskap som kan användas av Lantmäteriet för att rikta informationsinsatser om gällande regelverk till rätt målgrupp. Arbetet har genomförts genom intervjuer med samfällighetsföreningar som erhållit bidrag för laddinfrastruktur och genom kommunikation med företrädare för Naturvårdsverket. Av resultatet framgår att det är vanligt förekommande att samfällighetsföreningar inrättar laddinfrastruktur i strid mot anläggningens ändamål. Vidare konstateras att okunskap samt det faktum att föreningarna medvetet fattar beslut emot anläggningens ändamål på grund av tids- och kostnadsskäl är huvudorsaker för inrättandet. Författarna konstaterar även att Naturvårdsverket och Lantmäteriet har olika syn på hur laddinfrastruktur kan anses ingå i en anläggning eller inte. Vidare dras slutsatsen att inkonsekvent lagstiftning gör det svårt för de lekmän som administrerar samfällighetsföreningar att förhålla sig till gällande lagar och regler.

No description available.

No description available.

Occult-related crimes are crimes of a spiritual nature, in Africa, the study of these crimes could be approached from the field of African cosmology, which encompasses spirituality, culture, and nature. But these crimes also exist in a sociopolitical context, as well as an economic one. It is said that modern occult crimes have become entrepreneurial, this is what the Comaroffs (1999) call ‘modern occult economies.' The transition from traditional occult practices to modern practices can further be explored through a lens of, deeply rooted belief systems, being hijacked and manipulated by the opportunistic. This research explores not only traditional African occult crime, but also the Western branch practices and hybrid systems, and it touches on global occult crimes and ‘moral panics'. Occult crime is not labelled as such, but as general crimes, but the argument is for the typology of occult crime, for this has implications on police training and investigation, as well sentencing processes in courts. Modern-day panics are described as conspiracy theories, and in the 80s and 90s a significant example of this phenomenon was labelled the ‘Satanic Panic', and more recently, it could be argued in the theories of groups like QAnon. Further, the policing of the occult is engaged, specifically in South Africa, through exploring the challenges in the policing of occult crimes, by general police officers and South Africa's Occult Related Crime Unit (ORCU). Complexities in the South African criminal justice system and the occult, as with legislation and the judiciary, is an ongoing conversation between scholars, and one this research also touches on.

No description available.

No description available.

Upphovsrätten påverkas starkt av den tekniska utvecklingen. Svåra rättsliga ställningstaganden uppstår när musikaliska verk används i förhållande till ny teknik som blockkedjetekniken och non-fungible-tokens (NFT). Tillämpningen av tekniken  ger upphov till  frågor om vilka upphovsrättsliga utmaningar som uppstår. Det finns därför ett behov att utreda om det upphovsrättsliga skyddet för musikaliska verk  påverkas  i förhållande till blockkedjetekniken och NFT. Syftet med uppsatsen har varit att analysera vilka upphovsrättsliga effekter som kan komma att uppstå vid användningen av blockkedjetekniken och NFT för musikaliska verk.  De grundläggande förfoganderättigheterna som upphovsrätten  ger är att ingen annan än upphovspersonen får framställa exemplar av det skyddade verket och överföra verket till allmänheten. Det har därför varit av betydelse att analysera huruvida det uppstår exemplarframställning eller överföring till allmänheten när musikaliska verk  existerar  på blockkedjetekniken och myntas ut till NFT. Bedömningen av om blockkedjetekniken och NFT medför någon exemplarframställning är inte helt uppenbar. Det sagda beror på vilka omständigheter som är gällande i det enskilda fallet, som exempelvis om verket har laddads upp på en publik eller privat blockkedja och off- eller on-chain. / Copyright has and is still subject to influence from technology. One of the recent technologies that has received attention is the blockchain technology and non-fungible tokens (NFT). This thesis analysis the blockchain technology and NFT in  relation to copyrighted works, such as musical work.  The  application of  blockchain technology  regarding  musical  works  raises questions about which challenges that arises for the protection of copyright. Therefore, there is a need to investigate whether the copyright protection for musical works is affected in relation to the usage of blockchain technology and NFT. The purpose of the essay has been to analyze which copyright challenges that may occur from the use of blockchain technology and NFT for musical works.  The copyright protection provides the fundamental exclusive rights  for authors to prohibit others to reproduce and communicate their works to the he public. Hence, the central focus of the thesis has been to analyze whether there are any form av reproduction or communication to the public of the protected works when musical works exists on the blockchain technology and when the works are being minted into NFT. If the blockchain technology and NFT causes re-production or communication to the public is not completely clear.  In conclusion, the thesis finds that circumstances of the individual case, such as if the work has been uploaded to a public or private blockchain or if the work is off- or on-chain, should be considered when assessing whether there has been a reproduction or a communication to the public.

No description available.

No description available.