Digitization, increased internet access and the challenges of the pandemic, Covid-19, have together created new ways of working. These conditions have made it possible for many workers to have a more flexible working day. Where the work is not tied to time and space in the same way as before. Working methods that have emerged are teleworking, working from home and hybrid work. The essay investigates possible challenges that may arise from a work environment perspective, when the work is no longer performed at a permanent workplace. The essay also describes the employer's work environment responsibility when the work takes place outside his premises. According to the provisions of the Swedish Work Environment Act, the employer bears the ultimate responsibility for the work environment, regardless of where the employee has his workplace. In summary, the employer's work environment management can be made more difficult when the employee, for example, works in his home.

In this thesis, the background and historical development to the Swedish double taxation treaties is studied. The main topic of the study has been to examine double taxation agreements between Sweden and other countries, with a focus on trends and changes as well as formal changes in the structure of the agreements over time. This thesis has been written using a legal history method. The study has been limited to providing an overview of the history of Swedish double taxation treaties since 1928 to the present.  The background to Sweden entering into double taxation agreements with other countries is based on the desire to harmonies conflicting tax rules with other nations and thus avoid double taxation for its citizens.  Sweden has been active in expanding its network of double taxation agreements over time, although the frequency of signing has shifted during certain periods. The shifts in the number of signed treaties from 1928 to today can be explained by, among other things, the Second World War, the emergence of new independent countries and a change of focus in the work of negotiating new double taxation treaties. The treaties have played a key role in preventing double taxation, facilitating trade and investment and improving diplomatic relations between countries.  The work on Swedish double taxation agreements is characterised by a desire for standardisation and uniformity. Previous treaties lacked harmonisation and uniformity, but after the model treaty, the treaties are characterised by much greater consistency. Sweden has consistently endeavoured to follow the model agreement, which has clearly influenced the design of the agreements and thereby created a common structure.  By studying Swedish double taxation treaties over time, it can be concluded that Sweden has had a strong interest in cooperating internationally in tax law to avoid double taxation, which is reflected in the high frequency of treaties over time and that Sweden's treaties invariably follow the structure and disposition of the model treaty. Despite this, Sweden’s has decreased recently, particularly in favour of information exchange agreements. This is problematic given that it is in Sweden's interest to continue developing its network of double taxation agreements.

The act on public procurement of concessions. An analysis of the new law and the future of concessions.

Upphandling är i dagsläget mer aktuellt än någonsin. Den 1 januari 2017 trädde de reviderade lagarna om upphandling kraft,vilket lett till att en del problem försvunnit och en del nya har uppkommit. Lagarna ska reglera köpen för alla de upphandlingspliktiga inköp som det offentliga gör. De upphandlingspliktiga inköpen hade 2014 ett värde på cirka 634 miljarder kronor, vilket motsvarar 18,3 procent av Sveriges BNP. Konsultmäkleri är en bransch som vuxit fram de senaste åren,4 trots att det låter tämligen onödigt att köpa konsulter via konsulter. Konsultmäklaren blir ytterligare en kostnad som läggs till på inköpet av en vara eller tjänst. Branschen för dock med sig vissa frågor och besvär. Användandet av konsultmäklare i olika former är i stor utsträckning väldigt kritiserat, något som syntes när Storstockholms lokaltrafik (SL) upphandlande konsultmäklare, för ett årligt värde om 600 - 800 miljoner, och Konkurrensverket fick ta emot flertalet klagomål om upphandlingen. Ärendet avskrevs slutligen av Konkurrensverket, men diskussioner om lagligheten och lämpligheten av upplägget har efterföljt. Efter SL:s upphandling har användandet av konsultmäklare dykt upp i ett flertal andra upphandlingar. Till exempel upphandlade Upplands Väsby kommun konsultmäklare för att täcka bland annat sitt behov för arkitekttjänster. I januari 2017 presenterade Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten rapporten om mellanhänder, som de arbetat på sedan hösten 2015. Rapporten mottogs väl av olika praktiker, trots att rapporten inte ger något konkret svar om lagligheten bakom upplägget. Det har länge varit oklart hur konsultmäklare ska användas. Praktiker och Konkurrensverket är oense om lagligheten bakom upplägget och något slutgiltigt svar på diskussionen kommer troligtvis inte komma inom en snar framtid.

The inter american convention to eradicate all violence against women (also known as Convención de Belém do Pará, signed in 1994 ) was the first international treaty which purpose is to assure women a life free from physical, psychological and/or other forms of violence. In that sense, it actually turns the debate of men’s violence against women into a human rights debate. In this paper I will analyze how Latin American countries are coping with their obligations from Convención de Belém do Pará from a comparative legal studies perspective. I will discuss how gendered violence, femicides and attempted femicide is addressed in the national legal codes of fou Latin American countries. I will use a comparative legal method and attempt to point to historical, social, cultural and political explanations behind legislation in these countries in the aftermath of Belem Do Para. Finally, I will point to that I find that there are several key areas that are neglected currently in Latin America’s legislations. Firstly, prevention is not given enough room in current legislations. Furthermore, specifically vulnerable groups (i.e. sex workers, minorities, poor women, rural women et cetera) are not in any country provided with special protection. Also, the judiciary dealing with violence against women in Latin America, mainly lack special preparation to investigate and advice on gendered violence in general, and deadly gendered violence (femicides) in particular. Nevertheless, the overall development of inclusion of legislation targeting femicides is positive, and further steps to expand the current protection should be encouraged throughout the region.

Företagsrekonstruktion är ett förfarande som regleras i lagen om företagsrekonstruktion, (1996:764), LFR, och syftar till att rekonstruera livsdugliga företag och således undvika onödiga konkurser. I Finland finns ett motsvarande förfarande vilket kallas företagssanering och det förfarandet regleras i lagen om företagssanering (25.1.1993/47), LFS. Sedan tillkomsten av LFR har antalet konkurser minskat. Organisationen World Bank rangordnar olika länders insolvensrättsliga lagstiftningar utefter vissa variabler där Finland placerar sig över Sverige. I Sverige föreligger det viss problematik i att företag som saknar grund för rekonstruktion utnyttjar LFR:s bristfälliga reglering för att erhålla exempelvis lönegaranti. En aktuell händelse visar på detta efter ett beslut från Ystad tingsrätt mål Ä 2578-18 (Ringduve Taxi) där ett taxibolag beviljats rekonstruktion trots att de inte haft förutsättningarna för det. Syftet med studien är dels att jämföra de skillnader och likheter som föreligger mellan LFR och LFS dels undersöka hur LFR bör utformas och ändras för att inte användas som ett brottsverktyg. Mot bakgrund av studiens syfte är utgångspunkterna Ystad tingsrätts beslut gällande Ringduve Taxi för att påvisa problematiken. Samt ytterligare beslut från domstolar, förarbeten och riktlinjer för att med hjälp av en rättsdogmatisk och komparativ metod diskutera och försöka ge förslag på hur LFR kan förbättra dess vaga utformning. Efter analys och diskussion av ovan anförda material kan jag konstatera att det föreligger en rad likheter och skillnader gällande rekonstruktionsförfarandet i svensk och finländsk rätt. Den finländska regleringen har en annan syn på sin insolvensrättsliga lagstiftning vilket innebär att LFS är mer komplett än LFR. LFS är i större grad preciserad och detaljerad till skillnad från LFR samt att det i LFS finns reglerat ett skadeståndsansvar gällande utredaren. Den största skillnaden mellan lagstiftningarna är möjligheten att hindra en rekonstruktion av ett krisdrabbat företag. Flertalet hinder finns reglerat i 2 kap. 7 § LFS medan det i LFR endast ställs upp ett hinder i 2 kap. 6 § LFR. LFS är enligt mig en lag som Sverige bör hämta inspiration ifrån, tillsammans med utredningarnas förbättringsförslag, vid en reform av lagstiftningen eftersom den är mer komplett och ger svar på de frågor som LFR har. Om Sverige skulle komma att använda den finländska lagstiftningen som förebild vid en reform är det ett steg i rätt riktning som kommer att ändra rekonstruktionsförfarandets status och motverka att förfarandet utnyttjas för ett annat ändamål än det var tänkt. Eftersom fler hinder ställs upp kommer inte företag, som saknar grund, att kunna erhålla statliga medel som de inte skulle fått från början. Det blir således även ett kostnadseffektivt förfarande vilket bör medföra en större attraktion till förfarandet i sig och att fler livsdugliga företag kan fortsätta leva, vilket förfarandet syftar till.

No description available.

Sammanfattning I huvudkapitel 2-5 redogörs för skadeståndslagstiftningens olika delar. Här beskrivs även den kritik som har funnits mot den reform gällande föräldraansvaret i 3 kap. 5 § skadeståndslagen som kom år 2010. Olika fall tas upp från verkligheten där skadestånd tilldömts. Här finns en beskrivning hur skadeståndsrättens huvudsakliga reparativa syfte införde föräldraansvaret med ett preventivt syfte. Det vill säga att vårdnadshavare aktivt ska försöka förhindra och framförallt förebygga att barnet begår skadevållande handlingar. Brister vårdnadshavaren i detta kan denne åläggas skadeståndsskyldighet. En bristfällig tillsynsplikt kan exempelvis vara att underlåta att ge barnet nödvändiga instruktioner vid användandet av farliga föremål. I detta avseende är förekomsten av föräldranärvaron och de sociala banden av stor betydelse för lagregleringen avseseende föräldrars principalansvar. Men ett enkelt svar på huvudfrågan finns inte. Motiven som berör vårdnadshavaren att förebygga skadegörande handlingar är en kombination mellan de rättsliga reglerna och det kriminalpolitiska ur en kriminologisk aspekt. Möjligen besvaras frågan olika beroende på om fokus ska ligga på tanken om reparation eller prevention. I uppsatsens analys diskuteras bestämmelsen utifrån en kritisk utgångspunkt. Fokus ligger på de faktiska effekterna av bestämmelsen för ekonomiskt svaga familjer samt argumenten för varför ungdomsbrottsligheten inte verkar minska trots förhoppning om en preventiv effekt med skadeståndsrätten.   Sökord: Skadestånd; Vårdnadshavare; Förälder; Principalansvar; Brottsprevention; Jämkning

No description available.

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt problem som drabbar både flickor och pojkar som anses kränka familjens heder. Hedersrelaterat våld och förtryck tar sig uttryck i en mängd olika handlingar, som tar ifrån den som drabbas möjligheten till ett självständigt liv. Det handlar t.ex. om kontroll, hot, fysiskt och psykiskt våld, könsstympning, barn- och tvångsäktenskap. Uppsatsens syfte har varit att undersöka möjligheten att ingripa och tvångsomhänderta barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck i hemmet. Detta har gjorts genom att studera rättspraxis, förarbeten, litteratur och rapporter. När föräldrar inte tillgodoser sitt barns rätt till en god uppväxt har socialnämnden genom SoL och LVU skyldighet att hjälpa, vårda och skydda dem. Undersökningen visar att hedersrelaterat våld och förtryck kan falla under flera av de rekvisit som finns i 2 § LVU och räknas som ett missförhållande i hemmet, det finns således möjligheter att omhänderta både flickor och pojkar som utsätts för detta.