Syfte och frågeställningar: Syftet var att genom en tvärsnittsstudie ta reda på om det fanns asymmetrier mellan dominant och icke-dominant ben hos skadefria kvinnliga fotbollsspelare gällande sagittal knälaxitet. Frågeställningar i studien var: Hur stor är den anteriora och posteriora knälaxiteten i dominant respektive icke-dominant ben uppmätt med KT-1000 vid belastningar på 20 lb, 30 lb samt vid ett manuellt maxtest i anterior riktning? Föreligger det någon sidoskillnad mellan dominant och icke-dominant ben gällande knälaxitet uppmätt med KT-1000 vid anteriora och posteriora belastningar på 20 lb, 30 lb samt vid ett manuellt maxtest i anterior riktning? Hur stor andel av deltagarna uppvisar en sidoskillnad av sagittal knälaxitet på ≥ 2 mm respektive ≥ 3 mm uppmätt med KT-1000 och hur är frekvensen fördelad mellan dominant och icke-dominant ben hos dessa? Metod: För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes en tvärsnittsstudie där 56 kvinnliga fotbollsspelare inom division 1-2 deltog. Samtliga deltagare var ≥ 18 år, skadefria och hade spelat fotboll i minst 5 år. Mätinstrumentet KT-1000 användes för att registrera knälaxitet mellan dominant och icke-dominant ben. Alla mätningar utfördes av samma testledare och med samma mätinstrument och genomfördes i en standardiserad position inför träning. Statistiska beräkningar utfördes på belastningarna P-20/30 lb, A-20/30 lb, Total AP-20/30 lb samt ett manuellt maxtest. Data för knälaxitet registrerades och analyserades utifrån bendominans genom ett Mann Whitney U-test. Resultat: Resultatet visade på en liksidig knälaxitet av dominant och icke-dominant ben vid anteriora och posteriora mätningar. Medelvärden varierade mellan 1,91–2,91 mm i posterior riktning med en spridning på 1-4 mm. Motsvarande mätvärden i anterior riktning var 4,03–9,53 mm med en spridning på 4-19 mm. Inga signifikanta sidoskillnader framkom mellan dominant och icke-dominant ben men en ökad knälaxitet uppmättes i dominant ben vid samtliga belastningar i anterior riktning. En sidoskillnad på ≥ 2 mm visade sig hos 16,6-51,8 % av deltagarna beroende på vilken belastning som testades. Av dessa registrerades en ökad anterior knälaxitet i det dominanta benet hos 62,1-81,2 %. Slutsats: Genomförda mätningar av sagittal knälaxitet visade inga signifikanta skillnader gällande asymmetrier mellan dominant och icke-dominant ben hos kvinnliga fotbollsspelare. Vid belastningen A-MMT uppvisade drygt hälften av deltagarna en individuell sidoskillnad på ≥ 2 mm. Studien belyser vikten av ytterligare forskning för att kartlägga individuella sidoskillnader gällande sagittal knälaxitet. / Aim: The aim of the cross-sectional study was to find out if there were asymmetries between the dominant and non-dominant leg in non-injured female soccer players regarding sagittal knee laxity. The aims were: What´s the anterior and posterior knee laxity in the dominant and non-dominant leg measured with KT-1000 at loads of 20 lb, 30 lb, and a manual maximum test in anterior direction? Is there side-to-side differences in knee laxity between the dominant and non- dominant leg measured with KT-1000 at the anterior and posterior loads of 20 lb, 30 lb and with a manual maximum test in anterior direction? How many of the participants show a side-to-side difference of sagittal knee laxity of ≥ 2 mm and ≥ 3 mm measured with the KT-1000 and how is the frequency between the dominant and non-dominant leg of these distributed? Method: In order to answer the aim of the cross-sectional study 56 female soccer players from division 1-2 participated. All participants were ≥ 18 years old, no previous knee injury and had played football for at least 5 years. The KT -1000 instrument was used to measure knee laxity between the dominant and non-dominant leg. All measurements were performed by the same test leader, with the same test-instrument and in a standardized position. Statistical calculations were performed on loads P-20/30 lb, A-20/30 lb, Total AP-20/30 lb and a manual maximum test. Data for knee laxity were measured and analyzed by leg dominance through the Mann Whitney U-test. Results: The results of all participants showed an equivalent of knee laxity of dominant and non-dominant leg at the anterior and posterior measurements. Mean values ranged from 1.91 to 2.91 mm in the posterior direction (range of 1-4 mm). The corresponding measured values in the anterior direction were 4.03 to 9.53 mm (range 4-19 mm). No significant side-to-side differences were revealed between the dominant and non-dominant leg but an increased knee laxity was documented in the dominant leg at all loads in the anterior direction. Depending on the load 16.6 to 51.8 % of the participated had a side-to-side difference ≥ 2 mm. 62.1 to 81.2 % of these registered increased anterior knee laxity in the dominant leg. Conclusions: The measurements of sagittal knee laxity revealed no significant differences in the asymmetries between the dominant and non-dominant leg in non-injured female soccer players. At the A-MMT load over half of the participants revealed a side-to-side difference ≥ 2 mm. The study highlights the need for further research to identify individual side-to-side differences regarding sagittal knee laxity.

Ankle sprains are one of the most common injuries within athletics in the United States with approximately one-million student athletes experiencing ankle sprains each year. Studies argue excessive or rapid ankle inversion occurring from jump landings may cause ankle sprains. Also, the effect of limb dominance on risk of ankle sprain is not well documented. The aim of this study was to determine if there is an affect of leg dominance on landing mechanism of the ankle joint that predisposes either ankle joint to greater risk of ankle sprain. Twelve recreationally active subjects were recruited and completed four maximal vertical jumps. Ground reaction force, marker position data and maximal vertical jump height were collected using two Bertec Force plates, a 10-camera motion capture system, and a Vertec Vertical Jump Trainer, respectively. Cortex and Visual3D software programs were used to process the motion capture data and to calculate peak vertical ground reaction forces(vGRF), loading rate, and ankle joint moments. There were no statistically significant differences in ankle joint moment or loading rate between limbs, but peak vGRF were significantly higher (p < 0.05) in the non-dominant ankle. The results suggest the non-dominant ankle displays higher injury potential, as the non-dominant leg accumulates a larger peak landing force.