Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2004.

Avhandling, 1998.

No description available.

No description available.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen ca 10 000 människor av plötsligt hjärtstopp, av dessa räddas ca 1000 till liv. Avgörande för överlevnad är en välfungerande HLR-kedja. Att överleva ett hjärtstopp påverkar patienter i olika omfattning. Problemformulering: Ett plötsligt hjärtstopp sätter tillvaron på sin spets och kan i efterförloppet orsaka både fysiska och psykiska besvär. Genom att tydliggöra hur patienter påverkas efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp kan eftervården förbättras. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av det dagliga livet efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes baserad på 13 vetenskapliga artiklar vilka kvalitetsgranskades. Sökning av artiklarna är genomförda i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Kompletterande sökning utfördes manuellt. Analys gjordes utifrån Axelssons beskrivning av litteraturstudie, samt med inspiration av Hellgren, Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Upplevelsen av det dagliga livet efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp varierade stort. Livet påverkades på flera sätt utifrån sociala, fysiska, mentala och existentiella aspekter. Till stor del upplevdes livet som positivt med få kvarstående symtom efter en tid. Slutsats: Som sjuksköterska är det viktigt att lyssna in patientens upplevelse och därigenom kanske medverka till att patienten accepterar sin situation. Accepteras situationen och någon slags mening infinner sig ökar förutsättningarna att gå vidare i livet. Genom att uppmärksamma upplevelsen av att det dagliga livet i högsta grad är individuellt och innefattar flera aspekter ökar förutsättningarna till en god omvårdnad. Varje patient bör bemötas utifrån sin unika livsvärld för att finna resurser och ett sammanhang i tillvaron.

Diss. Umeå : Univ., 2004.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Varje år drabbas ungefär 11 000 kvinnor. Hjärtinfarkt kan innebära en traumatisk upplevelse vilket kan påverka kroppen negativt både fysiskt och psykiskt. Tidigare forskning fokuserar främst på männens upplevelser efter en hjärtinfarkt som kan innebära att viktig kunskap om en individanpassad vård för kvinnor går förlorad.   Syfte: Studiens syfte var att belysa kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt.   Metod: Litteraturstudien baserades på 10 kvalitativa artiklar från databaserna Cinahl, PsycInfo samt via manuell sökning. Artiklarna kvalitetsgranskades samt analyserades utifrån en innehållsanalys med induktiv ansats.   Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier: Ett förändrat liv, Emotionella reaktioner, Förändrade relationer, Upplevelser av eftervården. Kvinnorna upplevde rädsla, oro över att återinsjukna samt förlorad kontroll över sitt liv. Stöd saknades av sjukvården och de kände sig utelämnade med sina existentiella frågor.   Slutsatser: Hjärtinfarkt kan påverka hela kvinnans livsvärld. Sjuksköterskan bör inhämta kunskap och förståelse för kvinnans förändrade situation. Om sjuksköterskan lägger fokus på kvinnans livsvärld kan omvårdnaden anpassas och bidra till att stärka dessa kvinnor. Med rätt stöd och information av sjuksköterskan tror författarna att kvinnor som genomgått en hjärtinfarkt åter kan se mening med livet och känna välbefinnande trots sjukdom.     Nyckelord: Hjärtinfarkt, kvinnor, förändrat liv, rädsla.

<p>Antonovsky introducerade 1979 det numera vedertagna begreppet salutogena sättet för att se på hälsa. Det innebär att man fokuserar på varför en person håller sig frisk istället för varför personen blir sjuk. Känslan av sammanhang, KASAM, är ett begrepp på hur individen upplever sin värld i aspekterna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Antonovsky utvecklade ett sätt att mäta hälsotillståndet genom ett livsfrågeformulär i en attitydskala och resultatet av frågorna utgör KASAMvärdet för frågebesvararen. I denna undersökning (N=150, 30 kristna, 30 judar, 30 muslimer, 60 ickereligiösa) har Antonovskys livsfrågeformulär använts för att testa sambandet mellan religiöst utövande och KASAMvärde, samt sambandet mellan kön och KASAMvärde. Hypotesen var att en religiös livsstil påverkar KASAMvärdet. Resultaten blev att de religiösa hade högre KASAMvärde än de ickereligiösa samt att inget statistiskt samband mellan kön och KASAMvärde kunde påvisas. Det bör ligga i samhällens intresse att utröna varför vissa blir sjuka oftare medan andra håller sig mer friska</p>

<p>Cancer is one of the most common diseases and it affects not only adults but also many adolecents and children every year. Those who are affected of disease face many challenges that will affect their lives. The aim of this literature review was to illuminate adolecents experience of cancer and how it affects them in their daily living. The result showed that the adolecents experience many physical and mental side-effects from disease and treatment. They expressed the need of information, support and understanding from their families, friends, school and care givers. The treatment made it harder for the adolecents to be with their friends and families in their home environment due to all the time they had to spend in the hospital. This created a feeling of isolation and helplessness among the adolecents. The conclusion is that adolescents experience a difficult time due to their disease and treatment. Therefore it is important for the families, friends, school and care givers to be present, to listen and be supportive during their cancer trajectory.</p>

Cancer is one of the most common diseases and it affects not only adults but also many adolecents and children every year. Those who are affected of disease face many challenges that will affect their lives. The aim of this literature review was to illuminate adolecents experience of cancer and how it affects them in their daily living. The result showed that the adolecents experience many physical and mental side-effects from disease and treatment. They expressed the need of information, support and understanding from their families, friends, school and care givers. The treatment made it harder for the adolecents to be with their friends and families in their home environment due to all the time they had to spend in the hospital. This created a feeling of isolation and helplessness among the adolecents. The conclusion is that adolescents experience a difficult time due to their disease and treatment. Therefore it is important for the families, friends, school and care givers to be present, to listen and be supportive during their cancer trajectory.