Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

<p>Two propositions connected by and have the same truth-value, irrespective of the order of the conjuncts. However, in a sentence like “I put my socks and shoes on” it becomes obvious that the order of the conjuncts affects the meaning of the sentence. This study concerns the contribution of pragmatics to and by implicit enrichment to and then or and thus. It includes three experiments that investigate and-enrichment in adults and children. Nine five-line stories concerning everyday events were used. After each story the participants were to respond “yes” or “no” to a statement which referred to two events that occurred in the story, conjoined with and. In the critical statement, the two events were presented in the inverse order to which they had occurred. The results show no general developmental effect but awareness of the task plays a critical role for and-enrichment production. Ten-year-olds enrich and to the same extent as adults when no efforts are made to mask the intention behind the task. However, when a more spontaneous response is captured by masking the purpose of the task children respond more logically. There are no clear evidence that and-enrichment is affected by the cognitive demands of the task.</p>

<p>The aim of this study was to investigate if there exists a prototypical example of the notion <em>game</em> in two cultures, Sweden and Minnesota, USA, and in that case, if it is the same or if possible similarities are greater within generations, regardless of nationality.</p><p>A questionnaire asking informants to name, in their eyes, typical games was sent to 48 Americans and 53 Swedes. The informants from each country were divided into age groups. The answers were analyzed and compared in different ways. Five out of six groups showed a great similarity in mentioning the game <em>Monopoly</em> as a typical game. Differences were also found. For example, sports were brought up to a higher degree in Minnesota than in Sweden, and the young groups differed from the other groups in the way that many respondents mentioned <em>Computer games </em>and <em>Video games.</em></p>

<p>I en studie som kan vara den första i Sverige i sitt slag har vuxna testpersoner med och utan synnedsättning fått lyssna till texter som lästs upp med antingen unit selection-syntesen Folke eller en mänsklig röst. Genom förståelsefrågor till varje text har det undersökts om en syntetisk uppläsning av sammanhängande text ger en sämre förståelse än en mänsklig uppläsning. Genom testet har också faktorer som ansträngning samt korrelation med längd, svårighetsgrad och vana av syntetiskt tal undersökts. Testet visar att för relativt enkla texter som inte är längre än ca 700 ord eller inte har en uppläsningstid på mer än ca fem minuter så ger en syntetisk uppläsning inte någon påvisbar försämring i förståelse. Resultat och analys visar dock att det vid längre texter än så kan finnas en skillnad i förståelse mellan de två uppläsningssätten samt att det kan finnas en korrelation med textens längd och svårighetsgrad. Testpersonernas subjektiva uppfattning och det kvantitativa resultatet visar också delvis att syntetiska uppläsningar är mer ansträngande än mänskliga. Dock behöver ytterligare studier genomföras för att bekräfta en försämrad förståelse och större ansträngning.</p>

<p>This corpus-based study analyzes different types of epistemic markers used in argumentative essays by University students. More specifically it compares Swedish L2 writers and English L1 writers. The scope of the analysis covers epistemic modal verbs, lexical verbs and adverbs. A number of markers are counted to see which expressions are preferred by L1 and L2 writers respectively and if the frequency rates differ between the two groups. Further, it discusses whether the non-native writers use epistemic markers appropriate to an academic register, and an attempt is made to see whether the L1 and L2 writers show similar patterns of ‘committing’ to and ‘distancing’ themselves to their arguments. The results reveal a few notable differences between the Swedish and English writers. A tendency is seen among the L2 writers to ‘overuse’ certain expressions, particularly in the category of lexical verbs. Compared to the native writers, the L2 writers display higher frequency rates when it comes to markers that are most commonly found in spoken conversation. Further the L2 writers seem to display more ‘writer visibility’ than the L1 writers do, which could perhaps be due to differences in writing culture. The findings also suggest that Swedish L2 writers, even on a relatively advanced level, may have difficulties in mastering modal expressions in English.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare och talpedagoger anser sig ge barn med språkstörningar goda förutsättningar för att främja deras tal- och språkutveckling i förskolklass samt år 1 och 2. I syfte att få svar på frågeställningen intervjuades sex olika pedagoger: två förskollärare, två talpedagoger och två specialpedagoger med erfarenhet av att arbeta med så kallade språkstörda barn i åldrarna 6-8 år. Resultatet visar främst på respondenternas arbetssätt, men även deras kartläggningar över barns språkutveckling och respondenterna något differentierade syn på vad en språkstörning innebär. Flera av de intervjuade menade att det skulle behövas mer tid till specificerad språkundervisning samt att kartläggningar är betydelsefulla för pedagoger för att se elevernas styrkor i språket. Elevens starka sidor/sinnen måste tas tillvara i undervisningen för att eleven med språkstörning ska kunna tillgodogöra sig den lättare. Anpassad, strukturerad, lustfylld språkstimulans i varierande former av lekar, sånger, rytmer, skapande, samt elevens egen motivation var betydande för elever med tal- och språksvårigheter i deras språkliga utveckling.</p>

<p>Den här studien handlar om vilken påverkan omställningen från versaler till gemener har på den tidiga inlärningen av bokstäver i skrift och läsning. Studien handlar även om det pedagogiska material som affärer som tillexempel lågprisvaruhus och bokhandeln säljer och vilken effekt ett material som lekmän utformat har på ett barns inlärning av skrift och läsning. Studien berättar även om vilket pedagogiskt material som förskolan och skolan använder sig av och det materialets påverkan på inlärningen av bokstäver. Den metod som använts är att jag lett gruppdiskussioner där vi arbetat med semistrukturerade frågor för att på det sättet komma djupare in i ämnet. Frågeställningen har varit hur dagens aktiva pedagoger resonerar om versaler (stora bokstäver) och gemener (små bokstäver), dessutom behandlas hur pedagogerna resonerar om elever som blandar versaler och gemener i en mening eller ett ord. Studien visar att användningen av gemener och versaler inte är tillräckligt reflekterad, och därför bara fortsätter av ohejdad vana.</p>

No description available.

<p>The aim of this study was to find out if there are differences in the use of Anglicisms in the</p><p>French language from Quebec and from France. This was done with the help of a well-known</p><p>sitcom named <em>Un gars, une fille</em>. The Quebecers and the French have adopted their own</p><p>version of this sitcom to their cultures. Nine similar sequences from both countries on the</p><p>theme of sports and six different on the theme of renovation/DIY were analyzed. The analysis</p><p>concentrated on the English loanwords used by the characters. It was found that the</p><p>Quebecers, in the sitcom, used more English loanwords than the French. Both French and</p><p>Quebecers employed many loanwords that are considered as integrated into their language,</p><p>but they also used loanwords that have a negative connotation because there is a French word</p><p>to replace it, but the Anglicisms used appears more fashionable. Finally, it is interesting to</p><p>note the divergence of opinions among scholars in the field of study. Where one scholar</p><p>considers an Anglicism as a part of the French language (integrated) another scholar deems it</p><p>to be a negative influence, a loanword that should not be used.</p>

<p>The aim of this essay is to examine whether language is iconic or arbitrary in the issue of onomatopoeia, i.e. whether animal sounds are represented in the same way in different languages. In addition, I will also look at onomatopoeical words which have been conventionalised, when the meaning broadened and they finally became part of ordinary language.</p><p>It can be stated that arbitrary signs have slowly taken over as different languages have developed, but the reason why is a topic for discussion – is there a scientific cause, based on the theory of evolution, or an explanation found in religious myths? Whatever the reason is, it is not likely that iconicity will vanish totally. It is connected to human neurophysiology and an ancient part of language, a natural resemblance between an object and a sign which can exist in different forms. Onomatopoeia is one example of iconic signs, an object named after the sound it produces, and according to one theory conventionalised imitations is actually the origin of language. Nevertheless, there are two main categories – language being either iconic or arbitrary. Regarding onomatopoeia, my results suggest that language is only iconic to a limited extent. English and Swedish have some common representations of animal sounds, but the languages also differ in many ways. Conventionalising seems common in both languages and many of the words in my survey have been incorporated in dictionaries, representing more than only the sound of a certain animal.</p>