No description available.

Den här studien handlar om vilken påverkan omställningen från versaler till gemener har på den tidiga inlärningen av bokstäver i skrift och läsning. Studien handlar även om det pedagogiska material som affärer som tillexempel lågprisvaruhus och bokhandeln säljer och vilken effekt ett material som lekmän utformat har på ett barns inlärning av skrift och läsning. Studien berättar även om vilket pedagogiskt material som förskolan och skolan använder sig av och det materialets påverkan på inlärningen av bokstäver. Den metod som använts är att jag lett gruppdiskussioner där vi arbetat med semistrukturerade frågor för att på det sättet komma djupare in i ämnet. Frågeställningen har varit hur dagens aktiva pedagoger resonerar om versaler (stora bokstäver) och gemener (små bokstäver), dessutom behandlas hur pedagogerna resonerar om elever som blandar versaler och gemener i en mening eller ett ord. Studien visar att användningen av gemener och versaler inte är tillräckligt reflekterad, och därför bara fortsätter av ohejdad vana.

In dieser Arbeit mache ich die Analyse von metaphorischen Ausdrücken im "kaukasieschen Kreidekreis" und ihre Übersetzung in der schwedischen Übersetzung "Den kaukasiska kritcirkeln". Bei der Analyse fokusiere ich auf Äquivalenz.

This essay aims to give an overview of the function and incorporation of English into the Swedish language in the present day. To do this I have compiled previous studies from the last few years about the presence of English in Sweden, code switching between the languages and the purpose it serves as well as loanwords and their formal integration into Swedish structures and written conventions. It also includes an empirical study exploring the Swedish orthographical adaptation of loans with English origin and the usage frequency of the foreign versus the adapted form of the same words in informal writing on the internet. The words chosen for the study have a Swedish orthographically adapted form on Språkrådets “new-word-lists” between 1986 and 2020, and the search itself was done using Språkbankens Korps large social media based corpus. The majority of the words included in the study were more frequently used with the foreign spelling of the word stem even when they were used with Swedish suffixes, showing that English is often incorporated and accepted into Swedish morphosyntax.  Overall English can be concluded to play a significant role in the Swedish speaking community and is in practice more like a second language than a foreign one. In multiple language domains it is used parallel to Swedish and code switching is quite common among young people and in less formal or structured settings. It is mostly used as a stylistic tool and an act of identity creation, but also as a linguistic resource for complementing Swedish. Loanwords are often morphologically adapted but still used together with word stems with English spelling, showing that English language features can be accepted and quite frequently used inside a Swedish grammatical frame.

Syftet med denna undersökning är att belysa 10 utvalda nyord från 2010 års nyordlista. Detta för att ta reda på om det är möjligt att dra slutsatser kring hur orden etablerats sett till användningsfrekvens samt kontext. Den huvudsakliga metoden bestod av korpusundersökningar där användningsfrekvensen för nyorden mättes och de vanligaste kontexterna analyserades. Resultaten från undersökningen visar bland annat att användningsfrekvensen i de flesta fall verkar ha stor betydelse för nyordens etablering. Vidare konstaterades också att olika kontexter i vilka nyorden vanligtvis förekom skapade olika goda chanser för etableringen. Den huvudsakliga slutsatsen jag kom fram till var att användningsfrekvensen ofta spelar en avgörande roll för nyordens etablering även om det finns undantag. Ord kan till exempel vara upptagna i Svenska Akademiens Ordlista trots låg användningsfrekvens i korpusundersökningarna. Ytterligare en slutsats var att kontexterna nyorden generellt förekommer i spelar en viktig roll men att det talade språket likväl tycks kunna vara en anledning till nyordens etablering. Det talade språket kan inte mätas i en sådan här typ av underökning och således orsakas en viss felmarginal.

No description available.

I den här uppsatsen avser jag att undersöka fem sfi-läromedels sätt att presentera samhällskonstruktionen familj. Med tanke på att de texter som står i läromedlen kan vara den enda text en elev läser om Sverige kan läromedlet ha stor påverkan på elevens bild av Sverige. Att Sverige har en hög tolerans för t.ex. samkönade äktenskap, samboskap och skilsmässor gör det intressant att studera vad som skildras i läromedlen. Kan man se att läromedlen förändras över tid i takt med att samhället har förändrats? Mina undersökta läromedel sträcker sig från en period från 1989 till 2016 och visar upp stor skillnad i skildringen av familjen. I det äldsta läromedlet från 1989 är beskrivningen mycket mer traditionell. Läromedlet från 1991 har istället valt att presentera familjen med många litterära texter som utspelar sig i olika länder. De övriga läromedlen skildrar däremot många olika sätt som människor lever på idag.

Syftet med denna uppsats är att genom en manuell textanalys undersöka det språk som används i de olika naturvetenskapliga ämnena i TIMSS 2011 (Trends in International Mathematics and Science Study) för årskurs 4. Uppsatsen redogör för språkets roll inom naturvetenskap samt vilka språkliga drag som ses vara karaktäristiska för ämnet. Vidare presenteras det teoretiska ramverk som uppsatsen utgår från. Analysen är uppdelad i två delar utifrån uppsatsens frågeställningar, där den första delen ämnar undersöka vilka språkliga likheter och skillnader som kan ses inom språket i de naturvetenskapliga ämnena för årskurs 4. Den andra delen av analysen jämför dessa resultat med motsvarande forskning om hur språket ser ut i TIMSS 2011 i naturvetenskap för årskurs 8, för att identifiera vilka språkliga likheter och skillnader som kan ses mellan dessa årskurser. Analysen visade på variation i språket i de naturvetenskapliga TIMSS-uppgifterna för årskurs 4 gällande längden på uppgifterna, grad av informationspackning samt personifiering. Uppgifterna i geovetenskap var genomgående korta, medan uppgifterna i biologi och fysik/kemi var av varierande längd. Packning (användning av substantiv och långa ord) var mer karaktäristiskt i biologi jämfört med fysik/kemi och geovetenskap i årskurs 4, medan det omvända sågs i årskurs 8. Personifiering (förekomsten av personliga pronomen och egennamn) var låg i samtliga ämnen för båda årskurserna. Nyckelord: naturvetenskap, ämnesspråk, systemisk funktionell lingvistik, TIMSS

El español es el idioma moderno que la mayoría de los alumnos suecos prefieren estudiar en la escuela secundaria y en el bachillerato. Debido a la falta de profesores de español, las escuelas suecas han estado obligadas a emplear profesores no titulados para cubrir la demanda. Esto ha llevado a que los alumnos obtengan bajos resultados académicos, la falta de motivación de estos y a que muchos abandonen sus estudios. Según el resultado de un estudio europeo, los alumnos suecos tienen un mejor dominio del inglés, a la vez que muestran los peores índices de dominio del español en toda la Unión Europea (ESLC, Commission of the European Communities, 2012). Este estudio se enfoca en ver cómo funcionan las clases de español desde la perspectiva de los alumnos que están estudiando su último semestre y exalumnos que han terminado sus estudios. Los datos extraídos de las entrevistas y encuestas muestran que los alumnos suecos dedican bastante tiempo a hacer ejecicios repetitivos de gramática y a memorizar el vocabulario durante las clases de español, además de que raramente hablan la lengua meta en las clases y en la vida cotidiana, lo cual afecta negativamente la motivación y el dominio del idioma.

No description available.