Syftet med avhandlingen är att bidra till en ökad kunskap om hur litterär socialisation genom undervisning i olika kontexter påverkar elevers sätt att förhålla sig till en narrativ text och vilka konsekvenser den litterära socialisationen får för olika aspekter av litteraturreception, såsom tolkning, förståelse och begreppshantering. I denna komparativa studie används Sverige och Frankrike som exempel. Det huvudsakliga empiriska materialet består av 223 gymnasieelevers skriftliga reception av en novell. Elevernas texter har analyserats ur olika perspektiv relaterade till litterära receptionsteorier. Avhandlingen innehåller också en analys av undervisningsrelaterade aspekter som kan påverka elevens reception på den lästa texten. Analyserna visar att när man utbildas inom ett system som bygger på strukturalism och formalism, som det franska, blir huvudintresset i interaktionen med den skönlitterära texten närläsningar med fokus på berättarstrukturer och -teknik. Detta är till stor hjälp för att förstå exempelvis den yttre handlingen och berättarperspektivet. En annan aspekt är att eleverna håller sig inom de ramar som litteraturundervisningen ställer upp. Det finns också en risk för att det leder till en teknisk läsning där känslomässiga inslag utesluts. När man utbildas i ett system som likt det svenska fokuserar mer på en upplevelse- och erfarenhetsbaserad läsning, blir elevernas interagerande med texten friare. Analysen visar dock att även om en emotionell läsning kan vara nödvändig för att ge berättelsen liv, riskerar den att utgöra hinder för förståelsen. En litteraturundervisning som kombinerar läsning för nöje, förståelse och analys framstår därmed som mest effektiv för att främja såväl analytisk förmåga som läsglädje. / The aim of the thesis is to increase knowledge of how literary socialisation through education impacts students’ interaction with a narrative text and how this affects different aspects of literature reception, such as comprehension, interpretation and literary analysis. In this comparative study, Sweden and France are the contexts used as examples. The main empirical material consists of 223 comments on a short story, written by upper secondary school students in the two countries. The students’ texts have been analysed from different perspectives in relation to literary reception theories. The thesis also includes an analysis of education-related aspects that might have an impact on the way students respond to a literary text. The analyses show that when educated in a system inspired by structuralism and formalism, such as the French, the students’ interaction with the literary text is focused mainly on structures and techniques. A focus on stylistic aspects through close readings of the literary text is helpful when trying to understand the plot or the perspective. Another matter is that this system leads to students who stay within the frames that literary education raises. There is also an obvious risk of this leading to a technical reading where there is no room for emotions. When educated in a system as the Swedish, focusing on emotional and experience-based readings, students’ interaction with the literary text gives free rein to their imagination. However, the analyses show that, even though a personal, emotional reading is needed to give life to the story, it might be an obstacle to comprehension. A combination of reading for pleasure, understanding, and analysis seems to be the most efficient way of teaching literature.