Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtarytmin globalt och associeras med ökad risk för utveckling av andra sjukdomar som negativt påverkar patientens hälsorelaterade livskvalitet. De flesta komorbida tillstånd som obesitas, hypertoni, alkoholöverkonsumtion, rökning, diabetes, och sömnapné kan påverkas genom livsstilsförändring. Att ändra på en levnadsvana är en utmaning och bör ses som en process. Genom att arbeta på ett personcentrerat förhållningssätt främjas patientens egen förmåga att förbättra livskvaliteten.  Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hälsorelaterad livskvalitet hos personer med förmaksflimmer. Vilka är riskfaktorerna för en försämrad hälsorelaterad livskvalitet? Kan en förbättrad livsstil ge en bättre hälsorelaterad livskvalitet? Totalt granskades femton vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Databaserna som användes för att hitta artiklarna var PubMed och CINAHL. Artiklarna granskades utifrån Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag. Artiklarna som inkluderades hade en god till hög kvalitet. Resultatet av artiklarnas analys sammanfattades av en integrerad dataanalys. Vid analysen framkom kategorier och underkategorier som beskrev artiklarnas resultat.  Resultatet sammanställdes från fyra huvudkategorier: Påverkan av faktorer, påverkan av livsstilmodifiering, påverkan av behandlingsstrategi och påverkan av könstillhörighet för patienter med förmaksflimmer. Resultatet visade att patienter med förmaksflimmer har försämrad hälsorelaterad livskvalitet och att kvinnor skattar sin hälsorelaterade livskvalitet generellt lägre än männen. De flesta riskfaktorer som sänker patientens hälsorelaterade livskvalitet bedöms vara modifierbara. Val av behandlingsstrategi påverkar patientens hälsorelaterade livskvalitet. Slutsats: Hälsorelaterad livskvalitet är oftast försämrad hos patienter med förmaksflimmer och underliggande riskfaktorer är modifierbara. Patientutbildning och stöd av specialistsjuksköterskan är fördelaktig och kan öka patientens hälsorelaterade livskvalitet. Nyckelord: Förmaksflimmer, livsstilsförändringar, livsstilsmodifiering, livskvalitet / Atrial fibrillation is the most common cardiac arrhythmia globally and is associated with increased risk of developing other diseases that negatively affect the patient's health-related quality of life. Most comorbid conditions like obesity, hypertension, alcohol overconsumption, smoking, diabetes, and sleep apnea can be affected by lifestyle change. Changing a lifestyle is a challenge and should be seen as a process. By working on a personcentered approach, the patient's own ability to improve quality of life is promoted. The purpose of this literature review was to investigate health-related quality of life in people with atrial fibrillation. What are the risk factors for a deterioration in health-related quality of life? Can an improved lifestyle provide a better health-related quality of life? A total of fifteen scientific articles with a quantitative approach were reviewed. The databases used to find the articles were PubMed and CINAHL. The articles were reviewed based on Sophiahemmet University's assessment data. The items included had a good to high quality. The results of the articles' analysis were summarized by an integrated data analysis. The analysis revealed categories and subcategories that described the results of the articles. The results were compiled from four main categories: Influence of factors, influence of lifestyle modification, influence of treatment strategy and influence of gender for patients with atrial fibrillation. The results showed that patients with atrial fibrillation have impaired health-related quality of life and that women rate their health-related quality of life generally lower than men. Most risk factors that lower the patient's health-related quality of life are considered modifiable. The choice of treatment strategy affects the patient's health-related quality of life. Conclusion: Health-related quality of life is most often impaired in patients with atrial fibrillation and underlying risk factors are modifiable. Patient education and the support of the specialist nurse are beneficial and can increase the patient's health-related quality of life.Keywords: Atrial fibrillation, lifestyle changes, lifestyle modification, quality of life