Bakgrund: Statistik från Försäkringskassan (2016) visar att stressrelaterad sjukskrivning i form av utmattningssyndrom har ökat markant de senaste åren där ökningen är störst bland kvinnor, och dubbelt så vanligt jämfört med män. Det handlar om krav och förväntningar i vardagen, och om svårigheten att hålla balansen mellan dessa. Att arbeta förebyggande för att förhindra sjukskrivning på grund av stress är viktigt och livsstilsmottagning på hälsocentral kan vara en arena för det. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetet på livsstilsmottagning med kvinnor som har stressrelaterade symtom. Metod: Studien är empirisk och utgår från en kvalitativ design med induktiv karaktär. Sex sjuksköterskor deltog i studien där semistrukturerade intervjuer användes. Kvalitativ innehållsanalys har använts vid analys av data. Resultat: Följande kategorier framkom; Sjuksköterskans insatster vid stressymtom, där tydliggörs sjuksköterskans insatser i mötet med kvinnan. Teamsamverkan, där beskrivs befintlig/obefintlig teamsamverkan mellan professioner. Preventivt arbete efterfrågas, där sjuksköterskors erfarenheter av hur ett preventivt arbete med stress skulle kunna utformas. Behov av kompetensutveckling gällande stress, där framkom brist på kompetensutveckling och Utmaningar i arbetet med stressymtom där det framkom sjuksköterskors erfarenheter av svårigheter med att tydliggöra hos kvinnan om stressens påverkan. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenhet visar att det idag saknas kompetens på Livsstilsmottagning gällande stresshantering. Resultatet av studien belyser vikten av att involvera sjuksköterskan i arbetet med stress. / Background: Statistics from Försäkringskassan (2016) show that stress-related illness claims due to burnout have significantly increased over the last few years. Whereas this increase is greatest amongst women, it is also twice as common amongst them when compared to men. This is mainly due to the demands and expectations of everyday life, as well as the difficulties in being able to balance them. Working preventively to prevent sick leave due to stress is important and lifestyle medical center can be an arena for it. Purpose: The purpose is to illustrate the experiences of nurses at a lifestyle medical center when it comes to working with women that have stress-related symptoms. Method: The study is empirical and based upon a qualitative design with an inductive nature. Six nurses participated in the study, and semi-structured interviews were performed. Qualitative content analysis has been used to analyze the data. Results: The following categories emerged; The efforts of nurses in the case of stress-related symptoms, which clarifies the nurse's efforts in the meeting with the woman, Teamwork, which describes existing/non-existent teamwork between professions. Preventative work is requested, where nurses´ experience of how preventive stress work could be designed and The need for development of competencies pertaining to stress and exhaustion when it comes to work concerning stress-related symptoms, where nurses´ experience of difficulties in clarifying the stress of stress on the woman. Conclusion: The experiences of nurses show that there is a lack of competence when it comes to dealing with the treatment of stress at lifestyle medical centers. The results of the study highlight the importance of getting nurses involved when working with stress.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor ökar i västvärlden och orsakar folksjukdomar så som hjärtkärlsjukdom, cancer, sjukdomar i andningsorganen och diabetes. Hälso- och sjukvården uppmanas att arbeta med förebyggande metoder mot användandet av alkohol och tobak, inaktivitet och ohälsosam kost. Det saknas aktuell forskning som rör distriktssköterskors hälsofrämjande arbete på livsstilsmottagning, därför behövs erfarenheterna undersökas för att utveckla det hälsofrämjande arbetet inom primärvården. Omvårdnadsteoretikern Dorothea Orens teori om egenvård belyser vikten av sjuksköterskans roll att stärka patientens kapacitet till att själv ta makten över sin hälsa. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande på livsstilsmottagning. Metoden var kvalitativ med induktiv ansats där fem intervjuer gjordes med distriktssköterskor som arbetade på livsstilsmottagning förlagd på vårdcentral. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultatet visade två övergripande kategorier med fem underkategorier. Kategorin ”Barriärer i det hälsofrämjande arbetet” med underkategorierna ”Patientens nivå av hälsolitteracitet" och ”Patientens motstånd till egenvård” Den andra kategorin var ”Möjligheter med ett hälsofrämjande arbete” med underkategorierna ”Individanpassa arbetet”, ”följa upp patientens levnadsvanor” och ”Samverkan med andra hälsoyrken”. Slutsats: Dorothea Orems teori går att applicera i distriktssköterskornas hälsofrämjande arbete, men den visar samtidigt att hälsolitteraciteten har betydelse för att individanpassa arbetet.  Studiens resultat kan stödja liknande forskning för att skapa evidens.  Vidare forskning krävs för att undersöka om några verktyg används och i så fall, vilka verktyg och dess funktion för att utveckla strukturen i det hälsofrämjande arbetet på Livsstilsmottagning inom primärvården. / Background: Unhealthy lifestyles are increasing in the Western world, causing widespread diseases such as cardiovascular disease, cancer, respiratory diseases and diabetes. The health services are encouraged to work with preventive methods against the use of alcohol and tobacco, inactivity and unhealthy diet. There is no current research related to nurses' health promotion in lifestyle clinics, hence it’s necessary to explore the experience to enable development in the area of health promotion in primary care. Nursing theorist Dorothea Orem's theory of self-care highlights the importance of the nurse's role to strengthen the patient's capacity to self take control of their health. The purpose of this study was to investigate the nurses' experience of working in health promotion lifestyle clinic. The method was qualitative inductive approach where five interviews were conducted with district nurses who worked on lifestyle clinics located at the medical center. Interviews were analyzed according Graneheim and Lundman's content analysis. The results showed two main categories with five subcategories. Category "Barriers in health practice" with subcategories "The patient's level of health literacy" and "The patient's resistance to self-care" The other category was "Possibilities with a health promotion" with the categories “Adapt practice", "Monitor the patient's living habits" and "Collaboration with other health professions.” Conclusion: Dorothea Orem's theory can be applied in the district nurses' health practice work, but it also shows that of health literacy is important to individualize the work. The study results could support similar research to create evidence. Further research is needed to investigate if some tools are used and if so, which and its function in the structure of health promotion at lifestyle clinic in primary care.