Denna studie handlade om gymnasieskolans uppdrag att göra målarlärlingen anställningsbar inför att bli en framtida arbetskraft i en målerifirma, utifrån vad läroplanen säger och vilka önskningar och krav en målarmästare har inför en anställning. Syftet var att beskriva karaktärsämneslärarens roll i gymnasieskolan i motsats till de anställningsmetoder som en målarmästare använder sig av när en nyanställning görs i ett företag. Empirin förgicks av en litteraturstudie av aktuella styrdokument, en mindre enkät, samt intervjuer med ett antal målarmästare. Kvalitativ forskningsintervju blev metoden för studien. Som instrument har en mindre enkät skickats ut över hela landet och intervjuer med sex måleriföretag av varierande storlek i en medelstor stad har genomförts. Resultatet visade att skolans mål och hur företagen anställer sin personal skiljde sig markant åt. Skolans läroplan hade större utbildnings krav och är betydligt bredare i sin omfattning till målet för utbildningen än vad ett företag har som krav inför en anställning. Det verkligt intressanta blev de svar som målarmästarna gav som den viktigaste länken till anställning. Målarmästarens önskningar av kunskapskrav av den framtida arbetskraftens yrkeskunskap skiljde sig markant mot de kunskaper som lärlingen bär med sig från gymnasieskolan.