[pt] Tomando como base a perspectiva teórica da Linguística Cognitiva, que interpreta o significado na língua em uso e entende metáfora e metonímia como fenômenos da linguagem cotidiana, esta pesquisa examina a metáfora e a metonímia no texto jurídico. O objetivo do estudo é investigar o uso da língua na produção textual jurídica da petição inicial a fim de avaliar em que medida a proposta de metáfora e metonímia conceptual e a metodologia de análise correspondente se sustentam. Para a investigação, selecionam-se dois segmentos de petições iniciais e analisam-se 200 unidades lexicais de conteúdo. Na análise, aplica-se, de forma adaptada, o Procedimento para Identificação de Metáforas da Universidade Livre de Amsterdã (MIPVU), para identificar e classificar metáforas e metonímias na língua em uso. Com o auxílio de dicionários, apresentamos os significados contextual e básico de cada unidade lexical e estabelecemos as relações construídas. Os resultados evidenciam a relevância do uso para a apreensão do significado, a necessidade de uma metodologia de análise mais abrangente e o predomínio de metáforas convencionais e indiretas, assim como de metonímias por nominalização, em detrimento de usos de caráter deliberado, o que se mostra coerente com a literatura da Linguística Cognitiva e com as especificidades na forma, no conteúdo e no estilo da petição inicial. / [en] Assuming the theoretical perspective of Cognitive Linguistics, which is concerned with meaning in the language in use and considers metaphor and metonymy as phenomena of everyday language, this research examines metaphor and metonymy in legal texts. The aim of this work is to investigate the use of language in the legal textual production of the initial petition to understand the extent to which the proposal of conceptual metaphor and metonymy and the corresponding analysis methodology apply. In the investigation, two segments of initial petitions are selected, and 200 lexical units of content are analyzed. In the analysis, an adaptation of the Metaphor Identification Procedure - Vrije Universiteit (MIPVU) is applied to identify and classify metaphors and metonymies in the texts. We refer to dictionaries to present the contextual and basic meanings of each lexical unit and then establish the relationships built. The results show the relevance of use for establishing meaning, the need for a more comprehensive analysis methodology, and the prevalence of conventional and indirect metaphors, as well as metonymies by nominalization rather than deliberate uses, which is consistent with the literature in Cognitive Linguistics and with the specifics in the form, content, and style of the initial petition.

This study investigates linguistic metaphors used by Swedish learners of English in upper secondary school. The aim is to provide a measure of the amount and distribution of metaphor in learner English, with the secondary aim of evaluating the method. 24 essays at two different proficiency levels were analyzed using the Metaphor Identification Procedure Vrije Universiteit (MIPVU), a method developed by Steen and his colleagues in 2010, which has since become a popular method for identifying metaphor. The findings are in accordance with previous research and indicate increased metaphor density with higher proficiency levels. The results also show that metaphor is not evenly distributed among word classes: the word classes prepositions and verbs were found to exhibit the highest proportions of metaphor, whereas e.g. adverbs exhibited very few metaphor-related words. MIPVU was found to be a reliable and useful method even for learner English, despite not being created for this purpose.

Pierre Bourdieu (2000) skrev om det smala och det breda litterära fältet och menade att det anses vara prestigefyllt att tillhöra det förra. Ju mindre kvantitet författare säljer, desto mer status får de. Kerstin Ekman debuterade med en genrekonventionell deckare och bör- jade således med att tillhöra det breda fältet. Idag är hon invald i Svenska Akademien, har skrivit flera prisbelönta böcker och är känd för sina målande naturbeskrivningar. Syftet med den aktuella undersökningen är att synliggöra eventuella skillnader eller likheter i bildspråk mellan två av Ekmans böcker, en från respektive fält. Undersökningen bygger på Metaphor Identification Process Vrije Universiteit (MIPVU), en metod för att identifiera stiltermerna metaforer, liknelser, metonymier och personifie- ringar. Analysen görs på utvalda sekvenser av tematiskt samhöriga scener i Kerstin Ek- mans böcker 30 meter mord (1959) och Händelser vid vatten (1993). Resultatet visar att det totala antalet metaforer är marginellt fler i Händelser vid vatten som också innehåller fler liknelser. Dessutom är en större andel metaforer originella i Händelser vid vatten än i 30 meter mord. Vidare pekar resultatet mot att bildspråket med avseende på flertalet undersökta stiltermer är mer komplext i Händelser vid vatten. Undersökningen är kvalitativ vilket medför att det inte går att dra några generella slutsat- ser om hur bildspråket skiljer sig åt mellan böcker från de olika fälten. Det går inte heller att utifrån vår undersökning säga att de aktuella böckernas klassificering enbart beror på de skillnader i bildspråket som synliggörs genom MIPVU, eftersom även andra aspekter kan ha påverkat böckernas uppdelning på de två fälten.